Skatteverket är i ekonomisk kris och behöver ökade an-slag på hundratals miljoner. Annars måste en femtedel av personalen lämna myndigheten och kontrollverksamheten halveras. Otänkbart, anser Skatteverket.

Planen har i flera år varit att möta kraven på effektivisering och minskade kostnader med ökad automatisering och nya it-stöd. Men de två stora it-utvecklingsprojekt som ska leda fram till det är kraftigt försenade.

I fem år har Skatteverket utvecklat en plattform för automatiserad hantering av alla inkomstdeklarationer. Systemet skulle låta Skatteverket dramatiskt öka effektiviseringen och frigöra 400 årsarbetskrafter. Det skulle låta handläggarna ägna sig åt personlig service och svåra fall i stället för manuell granskning av deklarationerna.

Projektet har hittills kostat 455 miljoner kronor och skulle ha varit färdigt i år. Det är det inte.

Grundplattformen finns på plats, men ännu klarar systemet bara deklarationer för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Den stora massan i Skatteverkets flöde – hanteringen av de 7,4 miljoner deklarationerna från privatpersoner och dödsbon – har inte kunnat läggas in i systemet.

För detta krävs utveckling för ytterligare 150 miljoner kronor, som i dag inte finns.

Lika länge, i fem år, har projektet med ett nytt it-stöd för folkbokföringen pågått. Syftet är automatiserade lösningar, som bland annat tar över när den personal som arbetat med folkbokföringen sedan kyrkan hade ansvaret börjar pensioneras. I stället får exempelvis de akademiker som rekryterats för att öka kontrollen av bosättningsuppgifter mest arbeta med ärendehantering.

Folkbokföringsprojektet har kostat 220 miljoner kronor, men är inte heller helt klart. Även här återstår stora investeringar – drygt 100 miljoner kronor saknas.

Förseningarna har också inneburit kostnader för att hålla liv i gamla system. Och eftersom alla investeringar i utveckling – som brukligt i myndighetsvärlden – sker med lånade pengar tillkommer dessutom kostnader för räntor och amortering.

It-utveckling för en kvarts miljard återstår alltså innan Skatteverkets effektivisering kan räknas hem. Men myndighetens ansträngda ekonomi har tvingat ledningen att bromsa in utvecklingen. I år kapas utvecklingsbudgeten med 30 procent, nästa år ännu lite. Pengarna som blir kvar måste i stor utsträckning användas till stöd för nya uppgifter som regeringen lägger på Skatteverket.

När de stora it-projekten kan ros i hamn är högst oklart. Utan extra anslag från regeringen i höstens budget, anslag i storleksordningen 200–400 miljoner kronor per år, kommer Skatteverket inte ha råd att slutföra projekten över huvud taget.