Hallå där, Björn Söderlund, it-strateg ... hur jobbar ni med it i Lidingö kommun?
– I en kommun har man ju alltid vissa givna verksamheter som man arbetar med eftersom kommunens uppdrag är identiskt oavsett var den finns. De är mycket varierande verksamhetsområden där en del innehåller mycket it och andra lite men det finns egentligen ingen verksamhet idag där it inte är en kritisk del, även om spridningen varierar mycket. Vi märker den tydligaste ökningen inom skola och vård som är de största verksamheterna. Men it ökar även inom andra verksamheter. Det blir en del av verksamhetsutvecklingen vare sig man vill eller inte.
– Jag märker tydligt att allt fler verksamheter intresserar sig för de möjligheter som finns med it. När jag började jobba för tre år sedan var det jag som fick gå runt och föreslå förändringar och förbättringar. Nu fullkomligt drunknar vi i önskemål och förslag. Det är roligt, men ibland känns det lite övermäktigt.
Vad är det för typ av förslag?
– Det varierar väldigt mycket, men oftast handlar det om att föra in olika typer av verksamhetsstöd. Det kan också handla om att man inte vill ha samma verktyg som staden, och vill pröva nya områden som till exempel sociala medier.
– Ofta ser man det ju inte som it-projekt, utan som verksamhetsutveckling med hjälp av it, och det är ditåt vi strävar. De största utmaningarna möter vi när önskemål är teknikdrivna, exempelvis att man vill ha en viss programvara eller pryl, istället för att titta på vad man uppnå.
Hur prioriterar ni vad som ska göras?
– I och med att vår it-verksamhet är intäktsfinansierad har vi en hyfsat okomplicerad situation. Även om vår it-verksamhet är intern fungerar den på samma sätt som den skulle gjort om den vore utsourcad. Innan en verksamhet kan realisera sina projekt måste de säkra finansieringen. De får lägga en budget och se vad de har råd med. I många fall kanske de inte förstår vad projekten kostar. Om en fritidsgård vill ha ett gäng Macar kanske man måste förklara för dem att de måste skrapa ihop pengarna först och vilka utmaningar som finns.
– Men sedan är det klart att det är en belastningsfråga, både på it-sidan och i verksamheten. Ibland hinner man inte så mycket som man skulle önska.
Hur är er it-verksamhet organiserad?
– Jag sitter på beställarsidan som övergripande ansvarig för förvaltningsövergripande satsningar och stöd för våra förvaltningschefer. Vi har vi en operativ it-organisation där det sitter 17 personer som i huvudsak utgör leveransorganisationen. Sedan finns det systemförvaltare och beställare ute i förvaltningen som vi samarbetar tätt med.
Vad är det roligaste med jobbet?
– Jag skulle säga att det finns framför allt tre grejer. Det första är bredden, att man arbetar med allt från ”vanliga” it-infrastrukturfrågor till patienter, fritidsgårdar som vill anordna ett lan-event, medborgarservice, eller digitala kartor. Det handlar på ett sätt väldigt lite om teknik och väldigt mycket om möten med människor och att kunna hjälpa dem med deras behov.
– Det andra som är roligt är att det är ett arbete som är lätt att engagera sig i. Eftersom man själv är medborgare i en kommun är det lätt att identifiera sig och intressera sig, för det är ju frågor som rör mig också.
– Det tredje är alla fantastiska människor man arbetar tillsammans med. De är alla genier på sitt sätt, och det gör jobbet väldigt roligt.
Vad är det svåraste då?
– Ibland är det svårt att möta alla de förväntningar som finns på it och få folk att förstå att vissa frågor inte är it-frågor utan verksamhetsfrågor som handlar om organisation eller modeller. En annan sak som kan vara frustrerande är att det alltid skulle gå att göra mer.
Vilken egenskap tycker du är viktigast hos en CIO?
– Det viktigaste är att brinna för verksamheten, i mitt fall handlar det om att vara engagerad i kommunen. Jag själv kommer från Huddinge, och jag brukar tänka på hur jag skulle vilja ha det i min kommun.
– En annan viktig sak är förstås att man inte sätter sig på höga hästar. Ett möte med ett vårdbiträde eller en lärare är för mig lika viktigt som ett möte med stadsdirektören.
– I en kommun har man ju alltid vissa givna verksamheter som man arbetar med eftersom kommunens uppdrag är identiskt oavsett var den finns. De är mycket varierande verksamhetsområden där en del innehåller mycket it och andra lite men det finns egentligen ingen verksamhet idag där it inte är en kritisk del, även om spridningen varierar mycket. Vi märker den tydligaste ökningen inom skola och vård som är de största verksamheterna. Men it ökar även inom andra verksamheter. Det blir en del av verksamhetsutvecklingen vare sig man vill eller inte.
– Jag märker tydligt att allt fler verksamheter intresserar sig för de möjligheter som finns med it. När jag började jobba för tre år sedan var det jag som fick gå runt och föreslå förändringar och förbättringar. Nu fullkomligt drunknar vi i önskemål och förslag. Det är roligt, men ibland känns det lite övermäktigt.
Vad är det för typ av förslag?
– Det varierar väldigt mycket, men oftast handlar det om att föra in olika typer av verksamhetsstöd. Det kan också handla om att man inte vill ha samma verktyg som staden, och vill pröva nya områden som till exempel sociala medier.
– Ofta ser man det ju inte som it-projekt, utan som verksamhetsutveckling med hjälp av it, och det är ditåt vi strävar. De största utmaningarna möter vi när önskemål är teknikdrivna, exempelvis att man vill ha en viss programvara eller pryl, istället för att titta på vad man uppnå.
Hur prioriterar ni vad som ska göras?
– I och med att vår it-verksamhet är intäktsfinansierad har vi en hyfsat okomplicerad situation. Även om vår it-verksamhet är intern fungerar den på samma sätt som den skulle gjort om den vore utsourcad. Innan en verksamhet kan realisera sina projekt måste de säkra finansieringen. De får lägga en budget och se vad de har råd med. I många fall kanske de inte förstår vad projekten kostar. Om en fritidsgård vill ha ett gäng Macar kanske man måste förklara för dem att de måste skrapa ihop pengarna först och vilka utmaningar som finns.
– Men sedan är det klart att det är en belastningsfråga, både på it-sidan och i verksamheten. Ibland hinner man inte så mycket som man skulle önska.
Hur är er it-verksamhet organiserad?
– Jag sitter på beställarsidan som övergripande ansvarig för förvaltningsövergripande satsningar och stöd för våra förvaltningschefer. Vi har vi en operativ it-organisation där det sitter 17 personer som i huvudsak utgör leveransorganisationen. Sedan finns det systemförvaltare och beställare ute i förvaltningen som vi samarbetar tätt med.
Vad är det roligaste med jobbet?
– Jag skulle säga att det finns framför allt tre grejer. Det första är bredden, att man arbetar med allt från ”vanliga” it-infrastrukturfrågor till patienter, fritidsgårdar som vill anordna ett lan-event, medborgarservice, eller digitala kartor. Det handlar på ett sätt väldigt lite om teknik och väldigt mycket om möten med människor och att kunna hjälpa dem med deras behov.
– Det andra som är roligt är att det är ett arbete som är lätt att engagera sig i. Eftersom man själv är medborgare i en kommun är det lätt att identifiera sig och intressera sig, för det är ju frågor som rör mig också.
– Det tredje är alla fantastiska människor man arbetar tillsammans med. De är alla genier på sitt sätt, och det gör jobbet väldigt roligt.
Vad är det svåraste då?
– Ibland är det svårt att möta alla de förväntningar som finns på it och få folk att förstå att vissa frågor inte är it-frågor utan verksamhetsfrågor som handlar om organisation eller modeller. En annan sak som kan vara frustrerande är att det alltid skulle gå att göra mer.
Vilken egenskap tycker du är viktigast hos en CIO?
– Det viktigaste är att brinna för verksamheten, i mitt fall handlar det om att vara engagerad i kommunen. Jag själv kommer från Huddinge, och jag brukar tänka på hur jag skulle vilja ha det i min kommun.
– En annan viktig sak är förstås att man inte sätter sig på höga hästar. Ett möte med ett vårdbiträde eller en lärare är för mig lika viktigt som ett möte med stadsdirektören.
Den här artikeln har 0 kommentarer:
Molnigt på idg.se?
