– Vi blev faktiskt inspirerade av Täby. Där har man sagt att verksamheterna får tala om för it vilka tjänster de behöver, istället för att it driver de frågorna. De har också börjat med ganska enkla tjänster istället för att försöka göra någon allomfattande “supertjänst”, säger han.
Vilka e-tjänster har ni idag?
– Vi har tolv tjänster som är klara, men innan året är slut kommer vi att ha 32. Ett av de roligaste exemplen är bokning av tid för borgerlig vigsel via webben. Annars är det som sagt enkla tjänster om underlättar mycket både för verksamheterna och medborgarna.
Vilka övergripande utmaningar har kommunen?
– Näringslivsutveckling är en av utmaningarna. Där vill vi bland annat göra det enkelt för företag att etablera sig i Helsingborg. Därför utvecklar vi ett system som gör att man bara behöver ha kontakt med en instans på kommunen för att göra ansökningar av olika slag. Idag måste man kontakta olika personer hos kommunen och de har inte koll på vilka frågor i ärendet som är aktuella hos andra enheter inom kommunen.
– En annan stor pågående utmaning är skolvärlden. Den håller ju på att förändras nu på olika sätt. Men tar bort klassrum, skapar nya former för att lära ut och nya typer av campus-områden. Det ställer bland annat krav på ett förändrat it-stöd.
– Vi har förtätat de trådlösa nätverken i gymnasierna och håller på att rulla ut cirka 3 000 datorer till eleverna i tre av våra fem gymnasier och skolförvaltningen håller på att ta fram en lärplattform som vi ska införa så snart den är klar.
Vilka fler större projekt är på gång?
– Ett som vi precis har avslutat är ett gemensamt system för socialförvaltningen, skolan, försörjningsenheten och vården som ska ge en bättre bild av barnens situation och skapa bättre förutsättningar för oss att hjälpa dem som behöver. Tidigare har exempelvis skolan sett situationen ur sitt perspektiv, utan att veta hur familjesituationen ser ut.
– Eftersom våra stuprörssystem på de olika verksamheterna inte tillåter särskilt mycket integration har vi varit tvungna att skapa ett helt nytt system.
Samarbetar ni med andra kommuner?
– Ja det gör vi. Bland annat med några stockholmskommuner. Vi driver främst utveckling av e-tjänster på det sättet. När vi har gjort en e-tjänst lägger vi den i en pott, kan man säga, så att övriga kommuner lätt kan ta del av dem.
– Vi har också varit aktiva i föreningen Sambruk under många år och varit särskilt aktiva inom ett projekt som heter Öppen teknisk plattform. Det har att göra med att vi vill skapa system som är enkla att integrera och undvika den situation som vi är i nu med många av våra äldre stuprörssystem.
Hur väl förstår sig politikerna på behovet av it?
– Just idag tycker jag att det är ganska bra förståelse. En av anledningarna till att utvecklingen av e-tjänster har gått så fort är att det har varit ett ganska högt tryck just från politikerhåll.
– Generellt sett har vi bra kompetens hos politiker. Dessutom är vår kommunordförande under 40. Det har säkert en viss betydelse i sammanhanget.
Hur ser it-avdelningen ut?
– Vi har ingen traditionell it-avdelning. Istället är vi organiserade i en kommmunikations- och utvecklingsavdelning, där it-drift och it-utveckling utgör två ben. På utvecklingen, där jag är chef, arbetar fem personer och på driften 48. Vi kör all it-drift för alla kommunens verksamheter själva.
Vad är det roligaste med att vara it-utvecklingschef för Helsingborgs stad?
– Det är att vi har så många vitt spridda typer av verksamheter. Det är hela tiden nya utmaningar. Exempelvis är Tekniska förvaltningens behov och förutsättningar helt annorlunda mot skolans. Den bredden gör att det är väldigt roligt att vara it-utvecklingschef.
Är det också det svåraste?
- Ja, det och att förklara för verksamheterna att de inte ska komma till oss och fråga efter hård- eller mjukvara, utan istället berätta för oss vilka behov de har. Det är vi som vet vilket it-stöd som bäst kan möta det. Men hos användarna förknippas it fortfarande väldigt mycket med prylar och program.
Av
| 




















































