– Ur ett it-perspektiv är det som om vi genomför ett paradigmskifte, säger Daniel Berglund, it-chef på LKAB.

I dag sker all kommunikation i Kirunagruvan via ett lapptäcke av analoga telefoni- och komradio­system. Här finns ett svåröverskådligt virrvarr av wi-fi-knutpunkter för allt från ip-telefoni till fjärrstyrning av bergsborrar, lastare och andra monstermaskiner som har sin hemvist nere i de mörkaste gruvgångarna. I delar av gruvan funkar även 2g-mobiler som får täckning via Telias edge-nät.

– Vi måste förstärka kommunikationsinfrastrukturen i gruvan. Komradion använder exempelvis frekvenser som vi blir av med när blåljusnätet Rakel byggs ut, säger gruvchefen Anders Lindholm.

Nu är planen att successivt flytta stora delar av kommunikationen till ett nytt wi-fi-nät byggt på den senaste 802.11 n-standarden. Nätet ska lägga en stabil grund för bland annat ny push-to-talk-komradio och nya ip-telefonisystem. Kanske även med inslag av vanliga smarttelefoner som terminaler.

– Men dammet i gruvan är starkt magnetiskt och förstör mobilens högtalare och mikrofon. Vi ersätter omkring hälften av alla mobiler varje år, runt 700–800, säger Anders Lindholm.



Men det finns en enskild faktor som drivit på wi-fi-satsningen mer än allt annat, klargör gruvchefen.

– Vi måste ha ett bättre och säkrare inpasseringssystem i gruvan. Det vi har i dag är föråldrat och har brister, säger han.

Bristerna kan ge intäktstapp i mångmiljonklassen. Inpasseringssystemet är förutsättningen för de stora sprängningar som sker i Kirunagruvan varje natt. Om systemet inte visar att all personal är ute ur gruvan kan man inte spränga.

– Det händer väl med ungefär 1,5 års mellanrum att vi måste ställa in en skjutning för att vi inte kan klarlägga att alla kommit ut. Det innebär en utebliven vinst på runt 30–40 miljoner kronor, säger Anders Lindholm.

När det nya wi-fi-nätet kommer på plats ersätts inpasseringssystemet med så kallade wlan-taggar som automatisk registerar alla in- och utpasseringar.

– Systemet ska klara att automatiskt registerera en buss full med folk som kör förbi en avläsningsstation, säger Anders Lindholm.

Wi-fi-nätet, som levereras av Cisco, blir ett av de absolut största sammanhållna wi-fi-näten i landet.Ett nät som täcker ett stort sjukhus eller en flygplats är en sak. Men att bygga ett robust nät som täcker betydande delar av en underjordisk gruva är något helt annat.

Gruvan består av ett komplext myrstacksliknande tunnelsystem som sträcker sig mer än 1 300 meter ner i underjorden. På flera hundra meters djup finns verkstäder, kontor och matsalar.

I gruvan finns ett vindlande vägnät som är 35–50 mil långt. Nära markytan; upplysta autostrador. Längre ner i berget; nattsvarta och allt vildare serpentinvägar som störtar neråt i tunnlarna. Råkylan vid ytan byts mot en allt fuktigare värme ju längre ned man kommer. Nere på 1 100 meters-nivån pressas stora mängder vatten ut ur bergväggarna.

Runt 1 500 accesspunkter krävs för att få wi-fi-täckning i alla brytningsområden och delar av tunnelsystemet. Prislappen beräknas till relativt blygsamma 40-50 miljoner kronor.

– Det beror till stor del på att vi bygger nätet av standardprylar. Hade vi gjort det här för fem år sedan hade det kostat massor. Nu har den här typen av wi-fi-utrustning blivit billiga standardprodukter, säger Daniel Berglund.

Gruvchefen är inne på samma spår:

– Jag vill inte ha något egenutvecklat. Då riskerar vi att det kostar skjortan att hålla systemet vid liv. Det ska vara lätt utbytbara grejer.