Det är ett tidens tecken att Astrazeneca ser över sina kostnader och nu slänger ut IBM.

Hela läkemedelsbranschen är satt under stor press.

Den så kallade pipelinen – de läkemedel som är på väg att godkännas och sedan ska ut på marknaden – är bedrövlig hos i stort sett alla stora läkemedelsbolag.

Det blir allt svårare att komma på nya läkemedel som är bättre än de gamla vilket beror på att forskningsgenombrotten för stora sjukdomar som cancer eller diabetes har uteblivit samtidigt som förhoppningarna på DNA-anpassade mediciner inte har infriats.

Eftersom ledtiderna är så långa i läkemedelsutveckling – ett läkemedel tar i snitt tio år att utveckla – har bolagen känt till den dystra framtiden rätt länge.

Bolagen tjänar bra med pengar i dag men kommer att ha ebb i kassan om fem tio år. Så nedskärningarna har hållit på ett tag.

Tidigare hade Astrazeneca egna trädgårdsmästare och en anställning på huvudkontoret i Södertälje varade ofta livet ut. Nu har forskningsdivisionen i bland annat Lund lagts ned medan blommorna saknar internt kostnadsställe.

Forskningen sker i dag i allt större utsträckning tillsammans med små innovativa småbolag eller framgångsrika akademiska institutioner.

Att då slänga ut it-leverantören och försöka pressa priset är helt i sin ordning.