– Det krävs att man verkligen tänker igenom det. Vi försöker göra en beräkning utifrån ett tioårsperspektiv vid större investeringar. Vi vill inte behöva byta delar av det inom två-tre år som vi inte har räknat in, säger han.
En ärlig jämförelse mellan egendriftade system och molntjänster måste ta hänsyn till kostnaden för servrar, att de måste bytas ut vart tredje år, och till kostnaden för administrationen av dem och nödvändigt säkerhetsrelaterat arbete.
– De delarna ingår i kostnaden för en molntjänst, påpekar Eric Dirst.
I dagsläget använder han molntjänster för crm, hr och e-post. Universitetet kör också egna applikationer hos Salesforce och en del lösningar hos Amazon Web Services.
Det är svårt att göra direkta jämförelser mellan molntjänster och interna it-system, konstaterar Larry Bolick som är CIO på det amerikanska rekryteringsföretaget Aquent.
– Det är inte samma sak som när du uppgraderar en server och hastigheten blir dubbelt så hög eller du får fyra gånger så mycket minne. Sådana jämförelser går inte att göra när det gäller molnet, säger han.
Under de senaste två åren har Aquent flyttat över 30 av företagets kontor till molnbaserad telefoni. Och när företaget bytte sitt traditionella erp-system till ett som är webbaserat flyttade de ut det till till AWS.
Mjukvaran körs nu i tre AWS-moln, ett i USA, ett på Irland och ett i Singapore.
– För just den applikationen får vi en oerhört bra katastrofhantering eftersom vi replikerar informationen mellan alla tre instanser, säger Larry Bolick.
James Staten, analytiker på Forrester Research, håller med om att kostnaden för intern it vanligen underskattas.
– Ofta räknas bara kostnaden för investeringen istället för att också räkna in den totala driftkostnaden. Det gör att företag drar den felaktiga slutsatsen att det är billigare att drifta systemen själva, säger han.
Ännu är det framför allt mindre och medelstora företag som utnyttjar molntjänster. Stora företag har en mer konservativ inställning och bekymrar sig ofta för säkerheten. Men det kommer att sde en förändring när servrarna hos de stora företagen närmar sig slutet av sin livscykel och CIO:er behöver mer pengar för att ersätta dem, förutspår Michael Hugos, konsult med ett förflutet som CIO.
Han säger att CFO:er då kommer att blanda sig i diskussionen om investeringskostnader och i ökande grad tvinga fram en övergång till molntjänster, som ger en mer flexibel kostnadsbild.
Levarantörer av tjänster kommer också att se till att förbättra säkerheten för att möta kraven från användarna, samtidigt som kundföretagen krypmer budgetarna för it-säkerhet.
– Att egna servrar i en egen datahall skulle ge en högre säkerhet är ett orimligt antagande.
Argumentet framförs ofta av it-personal som inte vill se sina jobb outsourcas, säger Michael Hugos.
CIO:er behöver se till att it-chefer börjar göra rimliga kostnadsanalyser. Med tanke på att många av dem har kämpat för att undvika förändringar i it-miljön mot fler externa tjänster är det ofta en rejäl utmaning.
Joe Weinman, HPs talesman när det gäller molntjänster, tror på en gradvis övergång.
– Jag tror att små och medelstora företag kommer att flytta ut sin it i molnet. Men stora företag har en välfungerande systemadministration och jag har svårt att se att molnleverantörer skulle klara att leverera motsvarande funktioner till lägre kostnader.
I specifika fall kan dock publika molntjänster tjäna ett syfte för stora företag, som när de tillfälligt behöver tillgång till extremt mycket datorkraft för att exempelvis göra resurskrävande beräkningar, tror Joe Weinman. De kan också utnyttja den typen av tjänster för att ta hand om toppar i belastningen vid stora produktlanseringar och liknande.
Dirst och Bolick medger att molnet döljer kostnader också. Bolick säger att han underskattade kapaciteten hos molnservrarna eftersom han gjorde misstaget att se dem som fysiska servrar. Eftersom en molnserver i själva verket utgörs av virtualiserade servrar från en pool av servrar motsvarar prestandan inte alltid den du får av fysiska servrar.
– Om jag skulle göra om det nu skulle jag överdimensionera serverkapaciteten och sedan skala ner det till rätt nivå. Å andra sidan är en av fördelarna med molnservrar att det går fort att ändra kapaciteten och korrigera en eventuell underdimensionering på ett par dagar.
När du går över till molnbaserade tjänster måste du köra dem parallellt med de egendriftade systemen, vilket gör att kostnaden under den perioden drar iväg. Och organisationer som inte har anammat soa-arkitekturen kan också stöta på ökade kostnader, eftersom de måste göra förändringar i systemen och utbilda personal för att kunna byta till molntjänster, säger Dirst.
Han underskattade också kostnaden för administration och övervakning av molnapplikationerna. Eftersom traditionella verktyg för den typen av uppgifter inte fungerar särskilt bra för molnapplikationer blev hans avdelning tvungna att göra sina egna verktyg för att kunna hålla koll på när en applikation, eller integrationen mellan den och egna system, fallerar.
Trots de oväntade kostnaderna ger molnövergången en bra roi, enligt Dirst, samtidigt som de får fördelarna det innebär att snabbt få igång nya funktioner eller applikationer i molnmiljön.
Också när det gäller uppgraderingar innebär tjänsterna en stor fördel, påpekar han. Medan en ny version av en applikation tar mellan tre och sex månader att få igång på ett säkert sätt i en egen miljö sker uppdateringar av molntjänster regelbundet och utan behov att testa dem i organisationen.
IDG News
Av
| 


















































Stordrift - (incus) 2011-05-26 12:20
Stordrift - (Holos) 2011-05-27 07:47