Vem kommer efter Steve Jobs? Eller kanske: vad kommer efter Steve Jobs?

För framtiden blir ju aldrig samma som nu, fast mer.

Det blir en 90-graderssväng, oftast otippad.

En av tidningen Computerworlds kandidater till ”nästa Steve Jobs” heter Bre Pettis. Han är en av grundarna av företaget Makerbot.

(Nu är han inte otippad längre. Beklagar.)

Makerbot utvecklar 3d-skrivare. En 3d-skrivare skriver inte, den producerar tredimensionella föremål.

Det finns många sorters 3d-skrivare. En del producerar modeller i pappersliknande material, andra gjuter i plast och en del kan göra robusta grejer i metall.

Så tekniken finns, fast den kostar.

Vilket för oss till Steve Jobs.

När Steve Jobs och Steve Wozniak startade Apple tillverkades riktiga datorer av IBM och Digital och några till.

Riktiga datorer blev större och större och dyrare och dyrare. Ingen som jobbade med riktiga datorer fattade vad som var vitsen med Steves och Steves billiga leksak.

Men den billiga leksaken Apple II gjorde tusentals människor till programmerare – människor som aldrig skulle ha släppts innanför glasdörrarna till de luftkonditionerade rum där de riktiga datorerna stod.

IBM lyckades haka på, Digital hämtade sig aldrig.

På 1990-talet hände något liknande när först webben kom med html och sedan programspråket Java.

Okej, att programmera dansande tomtar är inte samma sak som att programmera realtidssystem för oljeplattformar.

Men det är inte bara en övning – först dansande tomtar, sedan oljeplattformar. Det har uppstått en hel industri där personer med kreativa idéer men med relativt ytliga kunskaper i programmering (jämfört med de som skriver realtidssystem för oljeplattformar) skriver program – appar – och får betalt för det.

När Apple släppte Macen sågs det grafiska användargränssnittet som ännu en leksak. Men utan grafiskt användargränssnitt hade inte Pagemaker blivit möjligt.

Det tog mindre än tio år så hade program som Pagemaker och Quarkxpress slagit ut en yrkeskår och revolutionerat tidningstillverkningen.

Laserskrivaren spelade stor roll. På 1980-talet kostade laserskrivare ett par månadslöner och behövde en kvart för att skriva ut en sida i svartvitt. Men det var den första skrivaren som klarade bilder. Om man inte ägde offsetpress kunde man ändå göra en tidning. Med text och bild och riktiga (fast taggiga) typsnitt.

De som jobbade med riktiga datorer undrade vad tidningsproduktion hade med datorteknik att göra.

Vad har Bre Pettis och Makerbot med datorteknik att göra?

Jag skulle i varje fall inte bli förvånad ifall 3d-skrivare blir nästa stora 90-graderssväng.

Folk kommer att experimentera med att göra plastleksaker, skal till mobiltelefoner, reservdelar till bilen. Om du har elva gafflar kanske du låter 3d-skrivaren göra den tolfte. Ikea lägger ut ritningarna till den där borttappade skruven på nätet, och så printar du ut den hemma. Till att börja med.

Man vet aldrig var 90-graderssvängarna hamnar, men det dröjer kanske ett tag innan vi kan skriva ut oljeborrplattformar.