Richard Stallman är ingen rockstjärna. Det skulle vara från grungeepoken i så fall. Hans stylist heter Neil Young. Men Richard Stallman är förgrundsfigur för fri mjukvara. När han ska hålla föredrag skickar han en rider till arrangören.

Kort är den inte. Det mesta är pedantiska råd om arrangemang och affischering. Det får inte stå ”öppen källkod”, för det vill Richard Stallman inte förknippas med. Och så vill han ha en mikrofon.

När det gäller käket i logen är Richard Stallman anspråkslös intill det minimalistiska.

Han vill ha te.

”Om det är te som jag verkligen gillar vill jag ha det utan mjölk och socker. Med mjölk och socker går det bra med alla slags te. Jag har alltid med mig tepåsar, så om vi använder mina tepåsar kommer jag säkert att gilla teet utan mjölk och socker.”

– Kan han verkligen programmera, undrar Eileen som extraknäckte som servitris en gång. Hon skulle ha slängt ut någon som gjorde en sådan beställning.

Richard Stallman kan tänka sig Pepsi också, men bara om han är trött. Sedan rullar det på. Hela textmassan är på femtiotusen tecken.

Alla i publiken måste läsa den innan Stallman börjar tala.

Telenor hade länge en praktisk funktion för mobilkunder. De kan inte bara kolla sitt eget saldo, antal skickade sms med mera, utan också kompisens. (Om nu kompisen också är Telenorkund). Ring och knappa in kompisens mobilnummer, följ sedan instruktionerna.

Fast nu har Telenor dragit öronen åt sig. Man måste ange telefoninnehavarens personnummer också.

– Hur svårt är det att ta reda på det, undrar Eileen.