Apple serverade marknaden en nygammal innovation för snart två år sedan – Ipad.

Hajpen som följde fenomenet fullständigt krossade försäljningen av små bärbara datorer. Ty nu hade frälsaren anlänt, och folket festade på karp och lamm i dagarna tre, och alla förenades i ett slags kollektiv eufori kring den vilseledande känslan av att leva i framtiden.

Datorer var då. Pekskärm var i morgon, fast redan nu. Halleluja! Nu skulle allt förändras.

Jag vet förstås inte, men det kändes som att både myndigheter och företag – av lika delar nyfikenhet och rädsla för att hamna på efterkälken – omfamnade företeelsen i nästan osunt hög omfattning.

Utan att riktigt veta varför köpte de pekplattor och satte i nävarna på sina överlyckliga tjänstemän. För nu skulle man... ja, vadå? Sköta e-post, redigera Excelark och skriva Worddokument med ett virtuellt tangentbord som får det plastigaste Lenovoalternativ att framstå som nästa logiska steg i utvecklingen?

Har någon räknat på vad det här har kostat i arbetstid? Behöver kommunalråd pekplattor?

Vi sitter med något slags facit i hand nu. Pekplattan blev inte riktigt det många hade förväntat sig. Det mesta den gör går att åstadkomma med en betydligt smidigare smart telefon, den ersätter inte en bärbar dator, möjligtvis en minibärbar så kallad netbook, och den tillför, med ett fåtal undantag, inte organisationer någon nämnvärd nytta.

Förmodligen gör den där stationära pc:n på skrivbordet fortfarande grovjobbet.

Ipad är däremot en fantastisk underhållningsmaskin. En grunka som i huvudsak ersatt den bärbara datorn i soffan framför tv:n och ett utmärkt sätt att se film på tåget.

Gott så, men paradoxen i det hela är att pekplattan trots det fortfarande är en respekterad statusmarkör i mer professionella sammanhang, något som indikerar att man är öppen för och nyfiken på modern teknik. Något man gärna vill fastna på bild tillsammans med. En accessoar.

Är inte det lustigt, så säg? För innerst inne vet vi ju alla att den där mannen på bilden i mörk kostym med sin Ipad i högsta hugg förmodligen mest använder den som fjärrkontroll till Spotify, eller låter barnen köra Toca Boca på den.

Han kunde lika gärna ha fått en Nintendo Wii av sin arbetsgivare.