Varje år lägger offentlig sektor 40 miljarder kronor på it. Av det förbrukar staten 24 miljarder, medan kommunerna förbrukar 10 miljarder och landstingen 6.

40 miljarder ger säkert jobb åt åtskilliga duktiga it-människor, både hos leverantörer och på it-avdelningarna inom offentlig sektor. Självfallet gör investeringarna att medborgare över hela landet får en rikare tillvaro.

Ta till exempel självdeklarationer. Förr skulle stockholmare ut i ett fullständigt Götgatskaos för att lämna sin deklaration. I dag sitter medborgaren i sitt ombonade hem och klickar på mobilen eller på sin pc allt är klart.

På den tid som frigörs kan medborgaren i stället lära sig vilka prepositioner som hör ihop med vilka tyska verb och därmed kasus på substantivet.

Men det finns också skattebetalarens perspektiv på de 40 miljarderna och då finns det anledning till oro.

Förmodligen finns det otroligt många miljarder att spara genom samordning. I Sverige finns 290 kommuner och 20 landsting som i princip utför identiska uppgifter, men det är mycket sparsamt med samordningar och konkurrensutsättning. Av de 40 miljarderna är inte ens åtta procent konkurrensutsatta, det vill säga outsourcade.

Sverige har en befolkning på drygt nio miljoner invånare, vilket är en normal storlek för en storstad i världen. Det borde finnas bra studieobjekt för den som vill hitta samordningsvinster. På hemmaplan finns det landsting som har 13 kommunala datahaller, åtta ekonomisystem och fem system för vård och omsorg.

Nu ska ändå sägas att det runt om i landet görs försök till samordning. Det kan vara genom samarbetsavtal, som det mellan Västerås och Hallstahammar. Västerås driftar Hallstahammars system. På det småländska höglandet har fem kommuner slagit samman sina system.

I andra fall slår kommunerna samman nämnder för it. En del landsting bildar gemensamma bolag. På statlig nivå är Servicemyndigheten på gång. Där ska myndigheternas drift av ekonomi- och lönesystem ske i fortsättningen. Förhoppningen är att en miljard kronor per år ska sparas.

Varje gång det görs uppskattningar om vad som kan sparas genom samordning gäller det omvända. Det slängs åtskilliga miljarder skattekronor i sjön genom att ingenting görs.

Tydligen finns det också mycket att inspireras av från våra grannländer. I Danmark hanterar en statlig myndighet alla kommunala utbetalningar och systemen för det, men det är förmodligen en omöjlig tanke här där det kommunala självstyret är det heligaste som finns.

I Finland har staten en cio. Antalet offentliga datacenter var tidigare 40. I dag finns det åtta, men de ska ned till två. Kan amerikanska it-jättar som Facebook och Google bygga datacenter i Sverige och Finland, så borde väl offentlig sektor inte vara sämre.

Ett ljus i mörkret är att statliga myndigheter numera kan ta emot e-fakturor. Det tog 15 år att införa, så runt 2025 är den offentliga driften samordnad. Då kan alla duktiga offentliga verksamhetsutvecklare komma loss.