Då och då läser du om företag som angripits av hackare – inkräktare i företagens databaser. Till exempel förlorade företaget A miljontals lösenord så. Det tog fyra veckor innan detta företag i mångmiljardklassen berättade hur det låg till för sina kunder och media.

Ett annat företag, företaget B, lagrade uppgifter om alla kreditkort som det hade utfärdat. En dag stals uppgifterna av hackare som lade ut allt på internet utan hänsyn till följderna. Vad orsakar detta för dolda och synliga kostnader? Har varumärket skadats?
Förmodligen.

Wikileaks ser som sin uppgift att publicera hemlig information som sägs härröra från diplomatiska källor och underrättelsetjänster från hela världen. Läckor kanske intresserar dig om du är nyfiken på att syna rivalen som konkurrerar med dig om en affär i ett avlägset land. Men gäller det ditt företag är det mindre bra om det är dina egna affärshemligheter som publicerats.

Hur förberedd är du på ett sådant scenario? Innan du besvarar frågan, ägna en tanke åt företaget C. C har ingen plan för att hantera något som ens kommer nära detta, men företagsledningen misstänker att det kan finnas anställda som sprider skadlig information till fel personer.

Nästa månad är nättidningarna fulla med rubriker om att banken D inte har varit tillgänglig på internet på grund av allvarliga problem med it-systemet två dagar i följd – ett faktum som sedan blir huvudnyhet i alla medier. Banken D:s verksamhet står i praktiken still och kunderna har inte kunnat handla med aktier, eller ens komma åt sina konton på två dagar.

Inte ens bankens internetbaserade kundtjänst, vanligtvis mycket effektiv, är tillgänglig. Och den som ringer call centret får vänta minst en halvtimme på telefonist.

För ett tag sedan kom askmoln över Europa. Flera dagar i sträck stod flygplan i hela världen stilla och väntade på att askan skulle blåsa bort. Det var den svåraste störningen av den internationella flygtrafiken sedan 11 september 2001, alltså den näst största i flyghistorien. På ett ögonblick fick flygbolaget E se sin inkommande e-post och telefontrafik växa från ett hanterbart flöde till en flodvåg. Oroade passagerare ville veta vad som hände. Det var inte enkelt att skala upp tjänsterna och resurserna tänjdes till bristningsgränsen, ibland längre. Vad kan du då göra när en enskild händelse som du inte har kontroll över får så långtgående konsekvenser? Hur löser du det?

Samma månad var organisationen F överallt i tidningarna. Det var stora problem med installationen av dess nya erp-system (enterprise resource planning), organisationens flaggskepp och det övergripande programmet som skulle utgöra ryggraden i hela verksamheten. Införandet låg månader efter planen och tiotals miljoner kronor över budget. Beslutet att införa det hade fattats av ledning och styrelse för bara arton månader sedan.

Mitt i allt detta var företaget G utanför radarn och hoppades så förbli då medierna skrev om annat. Men G kunde inte undgå att dess outsourcingavtal, som omfattade tre företag som inte drog jämnt, var nära en mindre katastrof. Till följd av det fungerade den dagliga driftverksamheten uselt och kostnaderna låg 43 procent över budget.

Alla exemplen ovan är autentiska i så motto att de har drabbat existerande företag. I flera fall har samma scenario utspelat sig även på andra företag. Vid första anblicken är det naturligtvis nedslående eller skrämmande. Man kan givetvis hävda att de är extrema. Men de är, liksom allt annat i vår bok, händelser som har inträffat.

Och det finns fler. Generellt kan sägas att den gemensamma nämnaren är att de alla belyser svagheter i it-säkerheten eller bristande kvalitet i det organisationen ska leverera. Var kommer it in i bilden? Låt oss se efter!