Kan gälla en annan dator
Men ibland räcker inte ens det. Många datorer säljs med olika hårdvarukonfiguration, starkare och svagare processorer, olika hårddiskar och även olika skärmpaneler, men den enda batteritid som är uppgiven för datormodellen är den bästa, det vill säga hur den beter sig med snålaste inställningarna på en dator med enklaste hårdvaran. Det här är tyvärr mycket vanligt just på företagssidan, där valfriheten av konfiguration för en och samma produkt är stor.

Därför ska du inte se på den uppgivna siffran för batteritid som någon garanti, utan bara en ungefärlig fingervisning som kan användas för att jämföra olika datormodeller. Ditt förhållningssätt bör vara det samma som när tillverkarna inte sätter ut exakta prestandasiffror utan låter dig göra den bedömningen själv genom att titta på hur datorn är bestyckad hårdvarumässigt.

För att få en bild av den egentliga batteritiden behöver du veta två saker: batteriets lagrade energi i wattimmar, eller snarare hur mycket av den energin som går att ta ut efter att en viss marginal försvinner som värme, och datorns energiförbrukning i watt.


Enkelt mäta själv
Energiförbrukningen är relativt enkel att ta reda på, om du väl har tillgång till datorn. En vanlig elmätare för hemelektronik ger en god bild av effekten som datorn drar. Koppla in den mellan ac-adaptern och eluttaget. Om batteriet är fulladdat, eller ännu hellre om du kan ta ur det, får du klart användbara siffror. Energiförlusten i en modern ac-adapter är ungefär 10 pmarocent, vilket är jämförbart med hur mycket av ett batteri förlorar som värme i stället för el. Så den siffra du ser går bra att matcha mot batteriets kapacitet.

För det mesta är detta angivet i wattimmar på batteriet (Wh, alternativt milliwattimmar, mWh, för mindre batterier) eller går att söka fram om du kan modellnamnet. Om du har batteriets spänning i volt och ström över tid i amperetimmar kan du räkna ut kapaciteten i wattimmar – det är volt gånger amperetimmar.

Tyvärr är det inte alltid som det här anges tydligt i tillgängliga specifikationer för datorerna. Vi sökte efter datablad till ett tjugotal populära bärbara pc, både på företagssidan och för konsumenter. Endast en av datorerna som riktas till professionella användare uppgav inte wattimmar eller volt och amperetimmar. I det fallet fanns dock batteriets serienummer angivet, och det gick att ta reda på genom att slå upp information om det separat.

På hemanvändarsidan var det mer tveksamt. För en av tre datorer fick vi nöja oss med tillverkarens uppskattade batteritid, och det utan vidare information om vad den siffran innebär.

Det som däremot anges frikostigt är antalet battericeller. Det ger en viss fingervisning om energimängden. De allra flesta batterier är i själva verket paket med mindre litiumjonbatterier i standardstorlek. Vanligast är typen 18650, namngivet efter dess mått – 18 x 65,0 millimeter. De har 3,6–3,7 volts spänning och upp till 3,1 amperetimmars kapacitet i de nyaste varianterna, men det är lite olika beroende på tillverknings- och försäljningsland där man har olika bestämmelser och praxis gällande laddningsteknik. Kinesiska tillverkare uppger till exempel 3,7 volt medan japanska uppger 3,6. I slutänden får man dock ut mer eller mindre samma effekt.


Slits ut med tiden
Ett paket med sex battericeller tillverkade 2011 innebär mellan 63 och 67 wattimmar beroende på kvaliteten på battericellen. Nya, ännu mer effektiva celler ökar detta till 74 wattimmar – de kommer enligt Martin Keil på Fujitsu att bli tillgängliga under 2012.

Den andra typen av batterier som blir allt vanligare är litiumpolymer. De har den fördelen att cellerna kan vara formade lite hur som helst, och därför används det oftast för att göra extra platta battericeller för tunna bärbara datorer. De är inte lika lagringseffektiva som litiumjonbatterier, så du får färre milliwattimmar per gram batteri.

Å andra sidan möjliggör de som sagt tunnare och smidigare datordesign. Polymer-batterier är ofta inbyggda i datorn utan möjlighet att på egen hand byta ut dem.

Det här kan vara en stor nackdel för datorns batteriprestanda efter längre tids användning. Ett batteri har nämligen ett begränsat antal laddningscykler innan det tappar i kapacitet och inte längre kan leverera de uppgivna wattimmarna.

En laddningscykel innebär en full upp- och urladdning av batteriet. Det betyder inte att man behöver tömma batteriet helt varje gång innan man laddar upp. Kör du batteriet till 50 procent och sedan laddar så har du grovt räknat bara förbrukat en halv laddningscykel.

– Att köra på batteri tills det är tomt är i själva verket mer slitsamt för batteriet. Litiumjon-celler ska helst inte tömmas helt, då det gör att batteriet går varmt, vilket påverkar livslängden negativt. På samma sätt är det mer slitsamt att ta ut hög effekt snabbt ur batteriet än låg effekt under längre tid. Har du möjlighet att ansluta till elnätet vid processorintensivt jobb så är det definitivt att föredra, säger Martin Keil.


Ladda max 500 gånger
Normalt har batterier cirka 500 laddningscyklers livslängd. Det innebär att det kan vara dags att byta till ett färskt efter ett eller ett par år beroende på hur du använt datorn. Det finns batterier som klarar upp till 1 000 cykler, men de har oftast lägre kapacitet.
En annan sak som påverkar livslängden är hur snabbt batterierna laddas. Precis som vid urladdningen så innebär en hög effekt att batteriet blir varmt, och det ”sliter ut” kemikalierna inuti batteriet. Därför kan det vara en god idé att vara på sin vakt när tillverkare påstår att de kan ladda batterierna extra snabbt. Det sker oftast på bekostnad av laddningscykler.