På många forum och i chattkanaler, framför allt bland folk som varit med på internet ett bra tag, finns en given reaktion när någon postar en bild eller länk som man redan har sett. Den behöver inte vara äldre än att man såg den samma morgon, den är ändå ”old”. Det meddelar man skadeglatt.

På resten av nätet får man behärska den impulsen. Utan kontext och tradition kan det uppfattas som ännu mer otrevligt än vad som är meningen. Behovet att briljera med sitt framkantsliggande och håna eftersläntraren främjar inte fortsatt diskussion.

Därmed inte sagt att det inte både händer och behövs. Men det kan ta sig väldigt olika uttryck.

På Twitter, till exempel, verkar det finnas ett fönster på några timmar där man kan kommentera något. Efter det är det ingen idé. Alla har redan stött och blött och upprörts och ordvitsat. Om man har suttit i möte eller varit bortrest förklaras det vänligt men lätt avfärdande att – du, det där pratade vi färdigt om i förmiddags. Men tack för att du var med och försökte.

Undantaget är eventuellt när en text hyllas som många andra också hyllat. Då är det mycket färre som påpekar att det där tyckte vi redan i tisdags.

Samtidigt är det lätt hänt att en text kan få ett nytt liv. I mitt flöde har det hänt flera gånger de senaste veckorna att en artikel eller ett blogginlägg plötsligt börjat länkas jättemycket. Bland annat handlade det om en intervju med läkaren Annica Dahlström, där hon förklarar att män inte kan eller bör ta hand om barn.

Den diskuterades högljutt och rasande, den dök upp nästan överallt – och det verkade inte vara många som noterade att den var fem år gammal.

Det kanske inte är alla som minns den diskussionen, eller var medvetna om den, men det blir konstigt om man tänker att oj, är den galningen framme och spökar igen, och så visar det sig att så var det inte.

Vad gör man då? Påpekar man att hör ni, den här intervjun är från 2007? Vissa gjorde det, mer eller mindre skämtsamt, men det verkade inte riktigt hjälpa. Den upprörda löpelden var redan i gång. Det som var väldigt roligt var att vissa ”svarade” med de länkar som användes som motargument för fem år sen.

Det är absolut inte fel att diskutera något igen. Men det kan vara problematiskt när något ges en relevans det inte längre har. Det innebär sällan att en sådan diskussion kommer vidare, för de som diskuterade den då har tröttnat, och de som diskuterar den nu börjar bara om. Det krävs att en gammal text används i ett nytt sammanhang. Du säger X? Här är en bloggtext från 2009 som säger Y.

Det är också svårt när en rolig bild eller video länkas igen. Jag vill säga att det där har jag sett. Jag skrattade åt det för sju år sen. Men det gör jag inte, för det vore ofint. Har jag lärt mig.

Det är inte lätt att vara gamling på internet. Man sitter där och uppmanar folk, mot bättre vetande, att kolla datum innan de delar – och suckar luttrat att allt gammalt är nytt igen.