Programmet som Claes Strannegård och hans kollegor har utvecklat är anpassat för att prestera bra på två av de viktigaste förmågorna som testas i intelligenstester: att snabbt kunna upptäcka  mönster i bilder och i talföljder.

– Tidigare har datorerna varit överlägsna människor på uppgifter som till exempel huvudräkning och att hitta synonymer, men sämre på att upptäcka mönster, säger Claes Strannegård, som är forskare på institutionen för tillämpad IT  på Chalmers och Göteborgs universitet.

De bästa matteprogrammen som finns på marknaden idag får under 100 i iq på talföljdstester, medan det Göteborgsutvecklade programmet får 150.

– Vårt program får betydligt bättre resultat än de flesta människor på dessa typer av iq-tester. Det speciella med vårt program är att vi  har byggt in en psykologisk modell för hur människor fattar beslut i mjukvaran. Vi kombinerar psykologi och matematik, säger Claes Strannegård.

Programmet kan även används omvänt, för att träna upp förmågan att lösa intelligenstester. Det kan också användas för att utveckla bättre intelligenstester genom skapa frågebatterier som bättre än vad som är fallet med dagens intelligenstester fångar vilka förmågor olika individer har.

– Ett annat potentiellt användningsområde är att utveckla mjukvara för finansiell analys, i syfte att snabbt upptäcka mönster och fatta beslut om möjliga handlingsalternativ, eller i spelutveckling. Alltså områden där det är intressant att snabbt se mönster som människor kan identifiera, säger Strannegård.

En utmaning har varit att förenkla hur datorerna tolkar mönster. I intelligenstester kan det ibland oavsiktligt finnas mycket komplicerade matematiska mönster som bara kan upptäckas av datorer. Datorn upptäcker alltså mönster som testets skapare inte avsåg skulle finnas.

– Utmaningen är att hitta ett program som "tänker" på rätt nivå och efterliknar hur människor identifierar mönster och fattar beslut. Däremot är programmet inte konstruerat för att vara bra på att analysera komplicerade mönster som inte har med människor att göra, exempelvis naturvetenskapliga data, säger han.

– Vi har haft en industriell revolution där maskiner ersatt mänskligt arbete. Nu sker samma sak när datorerna tar över allt fler intellektuella arbetsuppgifter och stöda människor i analyser och beslutsfattande.

Ser du någon gräns för datorernas intelligensförmåga?
– Människor är bl a bättre på det psykologiska, sociala, konstnärliga och kreativa, men även där händer det mycket. Exempelvis när det gäller att skapa modeller för att komponera elektronisk musik. Även där gäller samma utmaning, att hitta rätt nivå. Det får inte vara för komplext, då blir det obegripligt. Inte heller får det bli för enkelt, för då blir det tråkigt att lyssna på.