Våra senaste 
Vid årsskiftet gick utrullningen av Stockholms stads jättelika outsourcingprojekt, Gemensam it-service, eller GS-IT, i mål. I Stockholms stads egen projektrapport beskrivs utrullningen av 45 000 datorer som en framgångssaga – allt har skett inom utsatt tid och budget.
Outsourcingen till Volvo IT ska minska verksamhetens kostnader med 10 procent och för skolornas del är syftet att skulle öka it-standarden. Men enligt den första stora undersökningen bland stadens rektorer verkar resultatet blivit det motsatta. Näst intill samtliga svarande rektorer uppger att it-kostnaderna har ökat –och över 80 procent säger att kostnaderna har ökat mycket.
– Det äter upp pengar som ska gå till undervisning. Mer än fyra miljoner på ett år i merkostnader. Det motsvarar nästan åtta lärare på heltid under ett år, säger en av de svarande.
Resultatet av CS undersökning ger bilden att valet att standardisera stadens pc-arbetsplatser och lägga ut dem på en extern leverantör har fungerat sämre än förväntat i skolorna, både kostnadsmässigt och sett till resultatet.
När det gäller hur elevernas tillgång till datorer och övrig it-utrustning har förändrats upplever knappt 22 procent av de svarande rektorerna att tillgången blivit bättre, och 32 procent att den blivit sämre. Nära hälften, 46 procent, ser ingen förändring alls.
– Den ökade tillgången är trots GS-IT, inte tack vare det, eftersom vi inte vill hindra den digitala utvecklingen. GS-IT har varit anpassat för kontorsmiljö, inte för skolmiljö, vilket har varit oerhört påfrestande, frustrerande och tidskrävande, säger en av rektorerna.
CS frågade även rektorerna om it ur ett pedagogiskt perspektiv ger ett bättre eller sämre stöd för eleverna i dag jämfört med före projektets genomförande. Där säger nästan hälften av de svarande att stödet har blivit sämre och en femtedel säger att det blivit bättre. Drygt 30 procent ser ingen förändring alls.
– Systemet stöder administrativt arbete men lämpar sig synnerligen illa för kreativ pedagogisk verksamhet, säger en rektor.
Alla svarande är inte entydigt negativa. Det syns en tydlig skillnad mellan de skolor som gjort egna it-satsningar tidigare, och de som legat efter.
– Verksamheten har påverkats positivt genom möjlighet till fler datorer till elever och personal. Men negativt genom att kostnaderna skjutit i höjden på ett orimligt sätt, säger en rektor.
– Genom reformen har alla kommunens skolor samlats på en gemensam lägsta nivå. Inga skolor kan längre konkurrera på en högsta nivå. Fördelen är att de helt odatoriserade skolorna har tagit sig upp till lägsta nivån. Nackdelen är att inga av kommunens skolor längre kan vara i världsklass, sammanfattar en annan rektor.
Outsourcingen till Volvo IT ska minska verksamhetens kostnader med 10 procent och för skolornas del är syftet att skulle öka it-standarden. Men enligt den första stora undersökningen bland stadens rektorer verkar resultatet blivit det motsatta. Näst intill samtliga svarande rektorer uppger att it-kostnaderna har ökat –och över 80 procent säger att kostnaderna har ökat mycket.
– Det äter upp pengar som ska gå till undervisning. Mer än fyra miljoner på ett år i merkostnader. Det motsvarar nästan åtta lärare på heltid under ett år, säger en av de svarande.
Resultatet av CS undersökning ger bilden att valet att standardisera stadens pc-arbetsplatser och lägga ut dem på en extern leverantör har fungerat sämre än förväntat i skolorna, både kostnadsmässigt och sett till resultatet.
När det gäller hur elevernas tillgång till datorer och övrig it-utrustning har förändrats upplever knappt 22 procent av de svarande rektorerna att tillgången blivit bättre, och 32 procent att den blivit sämre. Nära hälften, 46 procent, ser ingen förändring alls.
– Den ökade tillgången är trots GS-IT, inte tack vare det, eftersom vi inte vill hindra den digitala utvecklingen. GS-IT har varit anpassat för kontorsmiljö, inte för skolmiljö, vilket har varit oerhört påfrestande, frustrerande och tidskrävande, säger en av rektorerna.
CS frågade även rektorerna om it ur ett pedagogiskt perspektiv ger ett bättre eller sämre stöd för eleverna i dag jämfört med före projektets genomförande. Där säger nästan hälften av de svarande att stödet har blivit sämre och en femtedel säger att det blivit bättre. Drygt 30 procent ser ingen förändring alls.
– Systemet stöder administrativt arbete men lämpar sig synnerligen illa för kreativ pedagogisk verksamhet, säger en rektor.
Alla svarande är inte entydigt negativa. Det syns en tydlig skillnad mellan de skolor som gjort egna it-satsningar tidigare, och de som legat efter.
– Verksamheten har påverkats positivt genom möjlighet till fler datorer till elever och personal. Men negativt genom att kostnaderna skjutit i höjden på ett orimligt sätt, säger en rektor.
– Genom reformen har alla kommunens skolor samlats på en gemensam lägsta nivå. Inga skolor kan längre konkurrera på en högsta nivå. Fördelen är att de helt odatoriserade skolorna har tagit sig upp till lägsta nivån. Nackdelen är att inga av kommunens skolor längre kan vara i världsklass, sammanfattar en annan rektor.
