Guld luktar inte. Men om det gjorde det, så skulle doften ligga som en tjock rök över hela Rönnskär. I området finns inte bara det jättelika smältverket, utan också en stor guldgruva. ”Välkommen till Guldriket” står det på skyltar vid vägrenen och den lokala fotbollsarenan en bit från smältverket har fått namnet Guldvallen.
Varje dag tillverkas i snitt tre nya guldtackor á 12,5 kilo vid Rönnskärsverken. Varje guldtacka är värd drygt 4,7 miljoner kronor.
Tidigare utvann Boliden allt sitt guld enbart ur malm från gruvor. Men nu är elektronikskrot på väg att ta över allt mer som guldråvara. Redan nu utvinner Boliden två tredjedelar av allt sitt guld ur elektronikskrot från gamla mobiler, uttjänta datorer och diverse andra kasserade elektronikprylar.
Förklaringen till detta är enkel: ur ett ton guldmalm från gruvan kan man bara krama ut cirka åtta gram guld. Men ur ett ton it-skrot går det utan vidare att koka fram 100 gram rent guld.
Dessutom är energiåtgången bara en tredjedel jämfört med utvinning av gruvguld. Och vid sidan av guldet får man också ut betydande mängder koppar, silver, palladium och platina ur it-skrotet.
Nu tas en ny jätteanläggning i drift som gör Rönnskärsverken till den i särklass största aktören i världen när det kommer till att utvinna guld ur it-skrot. Anläggningen som i ett slag långt mer än fördubblar Rönnskärs kapacitet att processa it-skrot, invigdes härom dagen av miljöminister Lena Ek.
Innanför väggarna på den nya niovåningsbyggnaden – högst i Skellefteå – döljer sig en 35 meter hög ångpanna och en jättelik roterande specialugn som utan pardon smälter ner gamla mobiler och kretskort till en guldhaltig metallsmet kallad svartkoppar (se faktaruta).
När den nya superugnen är i full drift kommer Rönnskärsverken att sluka enorma mängder it-skrot – 120 000 ton årligen. Olov Boman, inköpsansvarig för elektronikskrot på Rönnskärsverken, säger att tillgången på elektronikskrot för närvarande är ganska god på marknaden, även om rätt många aktörer är inne och rycker i elektronikskrotet som finns tillgängligt.
– Just nu är det ingen bristsituation på marknaden, men absolut inget överskott heller, säger han.
Men det finns flera faktorer som talar för att det långsiktigt finns tillräckligt med it-skrot att skyffla in i Rönnskärsverkens jätteugnar. Antalet produkter som innehåller elektronik i någon form ökar, samtidigt som livscykeln för många av våra vanligaste elektronikprylar – exempelvis smartmobiler – blir allt kortare.
Dessutom finns en ökad politisk ambition att samla in och återvinna kasserad elektronik, betonar Olov Boman.
– Inom EU säljs omkring 24 kilo elektronik per person och år. Men bara fyra kilo återvinns i dagsläget. Glappet däremellan är potentialen för den framtida tillgången på it-skrot, säger han.
EU planerar att öka sitt återvinningsmål till 13 kilo it-skrot per person och år. I Sverige återvinns dock redan nu 16,3 kilo. Och på Rönnskärsverkens egen hemmaplan Skellefteå ligger elektronikåtervinningen på hela 21 kilo per person och år, enligt Bolidens uppgifter.
Våra senaste 
































