”Det här är oroväckande inte bara för att yttrandefriheten hotas, utan också för att en del av de här ansökningarna kommer från länder som man inte förväntar sig – demokratiska länder i västvärlden”, skriver Dorothy Chou, senior policyanalytiker hos Google i ett blogginlägg.
I rapporten nämner Google flera exempel. Kanadas passmyndighet bad Google att ta bort en video på tjänsten Youtube där en kanadensisk medborgare kissar på sitt pass och spolar ner det i toaletten. Google avslog Kanadas begäran.
De spanska tillsynsmyndigheterna bad under andra halvan av 2011 Google att ta bort 270 sökresultat som länkade till bloggar och tidningsartiklar som refererade till individer och publika figurer som borgmästare och åklagare.
”I Polen har vi fått en begäran från en offentlig institution om att ta bort länkar till en sajt som kritiserade dem”, skriver Dorothy Chou.
Google nekade båda.
Den amerikanska regeringen har ökat antalet ansökningar om att ta bort innehåll med 103 procent under andra halvan av förra året jämfört den första.
Ett exempel från landet är en begäran från en lokal polismyndighet om att ta bort 1 400 videor från Youtube med påstådda trakasserier. Google sa nej. Ett domstolsbeslut sa att Google skulle ta bort 218 sökresultat som länkade till sajter med påstått kränkande material. Google tog bort 25 procent av sökresultaten.
Google avslår inte alla ärenden. Thailand begärde att 149 videor på Youtube skulle tas bort för att de förolämpande landets kung, ett brott i Thailand. ”Vi begränsade 70 procent av videoklippen från att synas i Thailand i enlighet med deras lokala lagar”, skriver Dorothy Chou.
På begäran från Storbritanniens polismyndighet tog Google bort fem konton på Youtube som förespråkade terrorism. Google tog bort dem eftersom de bryter mot sajtens riktlinjer. Omkring 640 videor raderades som en följd.
I Indien har regeringens begäranden om borttagning av material ökat med 49 procent jämfört med perioden före. Google, tillsammans med några andra internetföretag, står redan inför en rättegång i Indien. En nyckelfråga i tvisten är huruvida en mellanhand kan vara ansvarig för information från tredje part på sina sajter.
Våra senaste 































