Våra senaste 
Av
| 
”Ett robust, väl fungerande och beprövat system för gemensamt och snabbt larm om en händelse i polisväsendet fanns inte den 22 juli. Det fanns inte heller då det behövdes snabbt larm mellan polisdistrikten sju år tidigare i samband med rånet mot Norsk Kontantservice påsken 2004.”
Det skriver den norska Breivik-kommissionen, som citeras av norska Computerworld.
I rapporten som lades fram i måndags ges larm- och kommunikationssystem stort ansvar för att Anders Bering Breivik kunde fullfölja sina terrordåd obehindrat.
Flera gånger under planläggningen och genomförandet av dåden hade det varit möjligt att stoppa Breivik, anser kommissionen.
En polisbil låg direkt bakom Breivik när han var på väg till Utøya, men bilen hade inte fått information om Breiviks registreringsnummer och ingrep därför inte.
”Polisens dåliga it-system hindrade att efterlysningen nådde polisbilen som låg bakom Breivik”, skriver kommissionen.
”Polisen hade inte fått några instruktioner eller meddelanden – och ledningscentralen visste inte att bilen fanns där. En datalösning i bilen hade både kunnat ta emot en efterlysning och gett ledningscentralen en översikt av bilens position.”
Efter rånet mot Norsk Kontantservice 2004 fick norska polisens data- och materialtjänst, PDMT, i uppdrag att lägga fram ett förslag om ett larmsystem. Det skulle vara klart förde den 1 juni 2005.
PDMTs förslag överlämnades till norska rikspolisstyrelsen, POD, i juni 2006, men det ledde inte till något. Först 2008 anordnades ett sammanträde om saken. Då ombads PDMT att uppdatera sitt förslag. Ett nytt förslag överlämnades till POD i augusti 2009.
Men PDMTs förslag avvisades.
POD ville i stället använda en vanlig e-posttjänst med särskilda persondatorer som bara skulle användas för en enda sak: att ta emot och sända larmmeddelanden.
Systemet kom så småningom på plats, men det hade aldrig prövats.
”Sex och ett halvt år efter att rånet mot Norsk Kontantservice hade visat på behovet av att införa ett säkert och effektivt system hade en larmprocedur införts som ersättning för det omoderna systemet med telefax. Hur säkert och effektivt det systemet fungerade blev i verkligheten aldrig testat före den 22 juli. Det gjordes aldrig någon tillsyn av systemet”, skriver kommissionen.
Den norska it-professorn Petter Gottschalk säger till norska Computerworld att det inte var det tekniska systemet som felade. Felet var att personalen inte hade kompetens att använda systemet.
– Det är typiskt att ledningen för polisen vill se detta som ett it-problem. Men det är det inte. Även om it-systemen är dåliga och gamla så framgår det mycket tydligt av rapporten att det inte är orsaken till att den förfärliga händelsen kunde få gå så långt.
Det skriver den norska Breivik-kommissionen, som citeras av norska Computerworld.
I rapporten som lades fram i måndags ges larm- och kommunikationssystem stort ansvar för att Anders Bering Breivik kunde fullfölja sina terrordåd obehindrat.
Flera gånger under planläggningen och genomförandet av dåden hade det varit möjligt att stoppa Breivik, anser kommissionen.
En polisbil låg direkt bakom Breivik när han var på väg till Utøya, men bilen hade inte fått information om Breiviks registreringsnummer och ingrep därför inte.
”Polisens dåliga it-system hindrade att efterlysningen nådde polisbilen som låg bakom Breivik”, skriver kommissionen.
”Polisen hade inte fått några instruktioner eller meddelanden – och ledningscentralen visste inte att bilen fanns där. En datalösning i bilen hade både kunnat ta emot en efterlysning och gett ledningscentralen en översikt av bilens position.”
Efter rånet mot Norsk Kontantservice 2004 fick norska polisens data- och materialtjänst, PDMT, i uppdrag att lägga fram ett förslag om ett larmsystem. Det skulle vara klart förde den 1 juni 2005.
PDMTs förslag överlämnades till norska rikspolisstyrelsen, POD, i juni 2006, men det ledde inte till något. Först 2008 anordnades ett sammanträde om saken. Då ombads PDMT att uppdatera sitt förslag. Ett nytt förslag överlämnades till POD i augusti 2009.
Men PDMTs förslag avvisades.
POD ville i stället använda en vanlig e-posttjänst med särskilda persondatorer som bara skulle användas för en enda sak: att ta emot och sända larmmeddelanden.
Systemet kom så småningom på plats, men det hade aldrig prövats.
”Sex och ett halvt år efter att rånet mot Norsk Kontantservice hade visat på behovet av att införa ett säkert och effektivt system hade en larmprocedur införts som ersättning för det omoderna systemet med telefax. Hur säkert och effektivt det systemet fungerade blev i verkligheten aldrig testat före den 22 juli. Det gjordes aldrig någon tillsyn av systemet”, skriver kommissionen.
Den norska it-professorn Petter Gottschalk säger till norska Computerworld att det inte var det tekniska systemet som felade. Felet var att personalen inte hade kompetens att använda systemet.
– Det är typiskt att ledningen för polisen vill se detta som ett it-problem. Men det är det inte. Även om it-systemen är dåliga och gamla så framgår det mycket tydligt av rapporten att det inte är orsaken till att den förfärliga händelsen kunde få gå så långt.
