Våra senaste 
Av
| 
Viktig bärare. ”Över 90 procent av maskin-till-maskin-kommunikationen går genom gsm-nätet”, säger Magnus Melander, vd för B3 Connect Compute.
Att stänga ner gsm-nätet i Sverige innebär en lång och dyr moderniseringsprocess inom maskin-till-maskinkommunikationen. Det handlar bland annat om larmtelefoner i hissar, gamla faxmaskiner och framför allt alla trygghetslarm som vakar över äldre.
– Över 90 procent av maskin-till-maskinkommunikationen går genom gsm-nätet, säger Magnus Melander, vd på B3 Connect Compute.
Maskin-till-maskinkommunikationen i Sverige lever till stora delar på arvet efter den analoga, trådbundna kommunikationen.
Övergången till trådlös kommunikation har kommit långt, men den bygger fortfarande till stora delar på analog sändningsteknik och gsm-nätet är det enda som kan hantera analoga signaler trådlöst. Gsm-standarden fick tidigt stöd för analoga signaler genom en brygga mellan analoga och digitala signaler som kallas CSD. Någon liknande brygga finns ännu inte i varken 3g- eller 4g-standarderna och enligt Magnus Melander kommer det troligtvis inte införas någon sådan heller.
– Chansen för att 3g och 4g ska få någon CSD-funktion är noll. Det är gammal teknik som man inte vill gå tillbaka till, säger han.
Nu när diskussionen om att stänga ner gsm-nätet kommit i gång innebär det även att maskin-till-maskinbranschen måste moderniseras och gå över till ip-baserade system. Enligt Hjälpmedelsinstitutet finns ungefär 500 000 larmsändare i landet, fördelat på 200 000 användare, där de allra flesta använder analog sändningsteknik.
Enligt Magnus Melander kostar det omkring 200 miljoner kronor att byta till ip-baserade system. Då räknas endast kostnaden för utrustning och installation in, men troligtvis tillkommer kostnader för utbildning och andra ”mjuka” faktorer.
– En gammal tant kan ju till exempel ha lärt sig använda larmet, men måste då få information om hur ett nytt larm ska användas, säger Magnus Melander.
Då handlar det fortfarande endast om larmsändare, men maskin-till-maskinkommunikationen sträcker sig betydligt längre än så. Här innefattas allt från hissar med larmtelefoner till gamla faxar och frankeringsmaskiner som står lite varstans i landets kontor.
– Även operatörer glömmer ibland hur mycket analog trafik som faktiskt går genom näten, säger Magnus Melander.
– Över 90 procent av maskin-till-maskinkommunikationen går genom gsm-nätet, säger Magnus Melander, vd på B3 Connect Compute.
Maskin-till-maskinkommunikationen i Sverige lever till stora delar på arvet efter den analoga, trådbundna kommunikationen.
Övergången till trådlös kommunikation har kommit långt, men den bygger fortfarande till stora delar på analog sändningsteknik och gsm-nätet är det enda som kan hantera analoga signaler trådlöst. Gsm-standarden fick tidigt stöd för analoga signaler genom en brygga mellan analoga och digitala signaler som kallas CSD. Någon liknande brygga finns ännu inte i varken 3g- eller 4g-standarderna och enligt Magnus Melander kommer det troligtvis inte införas någon sådan heller.
– Chansen för att 3g och 4g ska få någon CSD-funktion är noll. Det är gammal teknik som man inte vill gå tillbaka till, säger han.
Nu när diskussionen om att stänga ner gsm-nätet kommit i gång innebär det även att maskin-till-maskinbranschen måste moderniseras och gå över till ip-baserade system. Enligt Hjälpmedelsinstitutet finns ungefär 500 000 larmsändare i landet, fördelat på 200 000 användare, där de allra flesta använder analog sändningsteknik.
Enligt Magnus Melander kostar det omkring 200 miljoner kronor att byta till ip-baserade system. Då räknas endast kostnaden för utrustning och installation in, men troligtvis tillkommer kostnader för utbildning och andra ”mjuka” faktorer.
– En gammal tant kan ju till exempel ha lärt sig använda larmet, men måste då få information om hur ett nytt larm ska användas, säger Magnus Melander.
Då handlar det fortfarande endast om larmsändare, men maskin-till-maskinkommunikationen sträcker sig betydligt längre än så. Här innefattas allt från hissar med larmtelefoner till gamla faxar och frankeringsmaskiner som står lite varstans i landets kontor.
– Även operatörer glömmer ibland hur mycket analog trafik som faktiskt går genom näten, säger Magnus Melander.
