En statlig studie har för första gången lyckats räkna ut it-kostnaderna i Sveriges offentliga sektor. För hela den offentliga sektorn inklusive kommuner och landsting ligger kostnaderna på 46,5 miljarder kronor 2012, en högre siffra än de 40 miljarder kronor som var det tidigare stalltipset. För enbart statliga myndigheter och bolag är kostnaden 23,3 miljarder kronor.

– Det ligger i paritet med andra länder som har en liknande struktur, säger Peter Axelborn, it-produktionschef på Försäkringskassan i Sundsvall, som varit projektledare för studien.

Regeringens E-delegation beställde studien vars mål är att effektivisera statens it-drift. Enbart driften står för 15,5 miljarder kronor av de statliga myndigheternas och bolagens it-kostnader. Enligt studien finns det potential att spara någonstans mellan en och 1,5 miljarder kronor.

– När koncernen staten blir kostnadseffektivare är det i längden skattebetalarna som är vinnare, säger Peter Axelborn.

Förslagen för hur det ska göras är två. Det ena är att starta en ny central myndighetsfunktion som får ansvar för statens köp av it-drift och leverans av drift till kundmyndigheterna. Det statliga it-centret får också ansvar för att konkurrensutsätta inköpen, därigenom utesluts inte outsourcing. Målet är bland annat att vinna stordriftsfördelar. Att införa en sådan myndighet skulle ta fem till åtta år efter fattat beslut.

– De stora myndigheterna har redan i dag möjlighet till skalfördelar vid till exempel upphandlingar. Det går att samla krafterna på ett helt annat sätt, säger Peter Axelborn.

Det andra förslaget som utredningen lämnar är obligatorisk konkurrensutsättning, vilket innebär att myndigheterna måste ta hjälp av den öppna marknaden för att hitta lägre driftskostnader. Enligt förslaget skulle en myndighet bli skyldig att outsourca om det visar sig att man sparar pengar jämfört med att behålla driften i egen regi.

Riskerna som pekas ut där är bland annat att det ställer stora krav på beställarorganisationen, som löpande behöver förhandla om avtal. Dessutom ställer det krav på beställarkompetensen. Sistnämnda är en särskilt känslig punkt för mindre myndigheter. Det finns även oro för att de vinster som är målet inte blir verklighet.

– För vissa myndigheter skulle det kunna bli aktuellt med någon resurs som hjälper till. Den här modellen kräver kompetens, och är även förknippad med vissa risker, säger Peter Axelborn.

Om något av alternativen blir verklighet är i ett första läge en fråga för E-delegationen som beställt studien. Delegationen har begärt en fördjupad analys och ska ta ställning till hur frågorna ska hanteras. Enligt Peter Axelborn är det ganska troligt att den offentliga sektorn tar ett steg i riktning mot något av förslagen.

– Frågan är ganska svår att svara på, men man kan se av exemplen från omvärlden att båda varianterna finns i bruk. Så det pekar mot att även Sverige går i någon av riktningarna, men vilken är svårare att säga, säger Peter Axelborn.