Höstterminen 2011 blev svenska universitets- och högskoleutbildningar avgiftsbelagda för studenter från länder utanför EU-området.

Mellan 2010 och 2011 blev tappet rekordstort – Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, tappade till exempel över 80 procent av de så kallade tredjelandsstudenterna.

I år har siffrorna vänt uppåt, men nivån är fortfarande långt ifrån gratistiden. Inför höstterminen sökte drygt 5 000 tredjelandsstudenter svenska universitetsutbildningar, jämfört med 3 000 året innan.

– Höstterminen 2011 innebar en historiskt kraftig nedgång av tredjelandsstudenter. Under det andra året har det hämtat upp sig, säger Andreas Sandberg, chef för Verket för högskolservices produktionssamordning.

It-utbildningarna pekades ut som särskilt drabbade när CS förra året gjorde en genomgång. Även de utbildningarna känner av årets ökning.

Blekinge Tekniska Högskola, BTH, räknar med att tredjelandsstudenterna på skolans it-utbildningar ökat med 30 procent,jämfört med förra året. BTHs rektor, Ursula Hass, nöjer sig inte med det. Målet är att försöka nå liknande nivåer som under gratistiden, då hundratals nya studenter från länder utanför EU inledde studier på skolan.

– Vi vill fortsätta att öka och siktar på att det i framtiden ska börja runt 500 utländska studenter hos oss, varav hälften är tredjelandsstudenter, säger Ursula Hass.

Ett lockbete är utbildningar som delas med andra universitet. BTH anlitar också rekryterare som ska locka studenter i länder som Kina och Indien. Ursula Hass hoppas dessutom mycket på att ett utökat stipendiesystem, inte minst från näringslivshåll, ska bidra till att fler söker sig till Sverige.

– Att rekrytera internationella studenter är viktigt. Både för att få en internationell miljö och för att förse det svenska näringslivet med den kompetens som behövs, säger Ursula Hass.

Uppsala Universitet har lockat 70 procent fler tredjelandsstudenter i år än 2011.

– Vi utforskar vad som är mest effektivt i olika sammanhang. Det vi ser är att webben är väldigt viktig för att rekrytera utländska studenter, säger Kay Svensson, internationell samordnare på Uppsala Universitet.

Varken han eller Ursula Hass vill se en tillbakagång till tiden då högskoleutbildningarna var avgiftsfria för alla.

– I och med att Sverige har slagit in på den här vägen är det inte så mycket mening med att gå tillbaka, säger Ursula Hass.

Kay Svensson anser att syftet inte uppfylldes under den tid då utbildningarna var avgiftsfria.

– Man hade till exempel hoppats att många fattiga skulle söka utbildningarna. Det visade sig att de som kom hit egentligen skulle kunna bekosta utbildningen. För dem som faktiskt saknar möjlighet att finansiera utbildningarna är stipendier bättre.

På Chalmers är antalet it-studenter från tredje land lika stort som 2011. Den enda av de skolor som CS tagit upp frågan med, och där tredjelandsstudenterna blivit färre, är KTH.

– Vi hade förväntat oss en liten minskning, så det är inga alarmerande siffror. Vi fortsätter med rekryteringsarbetet och har folk på plats i Kina och Indien som ska nå ut till tänkbara studenter, säger Rick Forsling, pressansvarig för KTHs ICT-skola.