Våra senaste 
Anne-Marie Fransson
Det väckte stor uppståndelse förra året när det visade sig att söktrycket från utländska studenter till högskoleutbildningarna sjönk drastiskt. Detta efter att regeringen slopat de avgiftsfria universitetsutbildningarna för utländska studenter.
Men i år är upprördheten inte särskilt stor när CS pratar med de stora lärosätena i landet. Antalet utländska studenter ökar igen, men ingen tror att de blir lika många som när utbildningarna betalades av svenska skattebetalare.
För Sveriges del är det närmast en livsnödvändighet att få hit begåvade utländska studenter. Men det viktiga är inte i första hand att de läser på de svenska universiteten utan att de, när de har tagit examen, också stannar i Sverige och jobbar.
Sverige har stor brist på ingenjörer och datavetare, det är de flesta experter överens om. Men tillräckligt många svenska studenter vill inte läsa den här typen av ämnen. Dessutom – om man ska bli en duktig ingenjör är en förutsättning att man gillar och har fallenhet för matematik och fysik, på hög nivå. Rent krasst finns det inte så många svenska studenter som passar in. Även om högskolorna skulle lyckas i sina reklamkampanjer riktade mot svenska ungdomar är det därför inte säkert att de skulle bli tillräckligt många.
För att lyckas med att som komplement slussa ut en elitstyrka av duktiga utländska studenter på den svenska arbetsmarknaden måste regeringen förbättra förutsättningarna. Så här långt är det en välkänd paradox att svenska företag drar sig för att anställa även högutbildad arbetskraft – om de inte är tillräckligt bra på svenska.
Ett förslag är att satsa på svenskundervisning vid universiteten. Ett annat är att bidra med någon form av lockbete – till exempel sänkta arbetsgivaravgifter – för att få svenska företag att anställa.
Men i år är upprördheten inte särskilt stor när CS pratar med de stora lärosätena i landet. Antalet utländska studenter ökar igen, men ingen tror att de blir lika många som när utbildningarna betalades av svenska skattebetalare.
För Sveriges del är det närmast en livsnödvändighet att få hit begåvade utländska studenter. Men det viktiga är inte i första hand att de läser på de svenska universiteten utan att de, när de har tagit examen, också stannar i Sverige och jobbar.
Sverige har stor brist på ingenjörer och datavetare, det är de flesta experter överens om. Men tillräckligt många svenska studenter vill inte läsa den här typen av ämnen. Dessutom – om man ska bli en duktig ingenjör är en förutsättning att man gillar och har fallenhet för matematik och fysik, på hög nivå. Rent krasst finns det inte så många svenska studenter som passar in. Även om högskolorna skulle lyckas i sina reklamkampanjer riktade mot svenska ungdomar är det därför inte säkert att de skulle bli tillräckligt många.
För att lyckas med att som komplement slussa ut en elitstyrka av duktiga utländska studenter på den svenska arbetsmarknaden måste regeringen förbättra förutsättningarna. Så här långt är det en välkänd paradox att svenska företag drar sig för att anställa även högutbildad arbetskraft – om de inte är tillräckligt bra på svenska.
Ett förslag är att satsa på svenskundervisning vid universiteten. Ett annat är att bidra med någon form av lockbete – till exempel sänkta arbetsgivaravgifter – för att få svenska företag att anställa.
