Våra senaste 
Det är bra att EU-domstolen slagit fast rättigheten att sälja vidare mjukvarulicenser, se sid 4–5. Ett annat domslut hade varit otänkbart. Immateriella rättigheter som licenser måste givetvis följa samma regler som ett fysiskt ägande. På samma sätt som ett företag har rätt att sälja vidare sina datorer måste man ha rätt att göra vad man vill med sina mjukvarulicenser.
Att döma av köparnas svar på CS frågor finns det i dagsläget inget stort intresse för att sälja vidare mjukvarulicenser, men det gäller att komma ihåg att supportavtal kostar företagen cirka 20–25 procent av den ursprungliga licenskostnaden varje år.
Det handlar alltså om ganska stora pengar och stora kostnader är alltid intressanta att kapa. Det som behövs är först och främst en fungerande marknadsplats för licenser. Att företag själva ska sälja överblivna licenser innebär för mycket administrativt arbete för de kronor som det kan dra in till företaget.
Företag som Usedsoft, det tyska företag som vann i EU-domstolen, har nu möjligheter att expandera till andra europeiska länder och skapa marknadsplatser för mjukvarulicenser på olika språk.
Även om mjukvaruföretagen säkerligen kommer att skicka sina advokater på att försöka överklaga eller mildra effekten av domen vore det på sin plats om äganderätten för mjukvara kunde sätta press på mjukvaruföretagen att skapa mer flexibla typer av mjukvarulicenser. Det skulle gynna köparna av licenser långt mer än de kronor man kan tjäna på att sälja de gamla licenserna.
Att döma av köparnas svar på CS frågor finns det i dagsläget inget stort intresse för att sälja vidare mjukvarulicenser, men det gäller att komma ihåg att supportavtal kostar företagen cirka 20–25 procent av den ursprungliga licenskostnaden varje år.
Det handlar alltså om ganska stora pengar och stora kostnader är alltid intressanta att kapa. Det som behövs är först och främst en fungerande marknadsplats för licenser. Att företag själva ska sälja överblivna licenser innebär för mycket administrativt arbete för de kronor som det kan dra in till företaget.
Företag som Usedsoft, det tyska företag som vann i EU-domstolen, har nu möjligheter att expandera till andra europeiska länder och skapa marknadsplatser för mjukvarulicenser på olika språk.
Även om mjukvaruföretagen säkerligen kommer att skicka sina advokater på att försöka överklaga eller mildra effekten av domen vore det på sin plats om äganderätten för mjukvara kunde sätta press på mjukvaruföretagen att skapa mer flexibla typer av mjukvarulicenser. Det skulle gynna köparna av licenser långt mer än de kronor man kan tjäna på att sälja de gamla licenserna.
