Och bland de ägare som Svenska Dagbladet har pratat med är bilden entydig.
– Det är klart vi har en del synpunkter på hur krishanteringen har gått till. Och uppenbarligen har styrelsen inte haft tillräckligt fokus på frågorna om mänskliga rättigheter och csr-frågor de senaste åren, säger Peter Hasslev, vice vd på AMF, som äger 1,9 procent av Teliasonera.
Carina Lundberg Markow, ägaransvarig på Folksam, betonar också vikten av social medvetenhet. Bolagets arbete inom csr, corporate social responsibility, måste bli bättre, något som är upp till valberedningen.
– När man har aktiviteter i så många känsliga regioner är det viktigt att styrelsen har rätt kompetens för att styra vd på rätt sätt. Jag tycker ofta att det är just csr-kompetens som saknas i styrelser. Men då ska det finnas en välutbygg csr-avdelning eller externa experter – men Telia har ju haft varken eller, säger hon till tidningen.
Per Frennberg på pensionsjätten Alecta, som representerar 2,6 procent av Teliasonera, sitter med i valberedningen. Han lyfter frågan huruvida Teliasonera bör vara verksamt i länder som Azerbajdzjan, Vitryssland och Uzbekistan.
– För några år sedan tyckte man uppenbarligen det. Sedan har demokratiutvecklingen kanske inte helt blivit den man hoppades på. Med tanke på att de flesta teleoperatörer på ett eller annat sätt blir ett redskap för statsapparaten i varje land de verkar i kan det uppfattas som ett problem, säger han till Svenska Dagbladet.
Våra senaste 































