Våra senaste 
Av
| 
Det här är tredje gången jag börjar en krönika på samma sätt – och varje gång har det handlat om ett nytt smart sätt att sno oss konsumenter på pengar.
Frågan rör den så kallade privatkopieringsersättningen. Den kallades en gång i tiden för kassettersättning och kom till för att kompensera musikerna när vi konsumenter spelade in grammofonskivorna på kassettband.
Avgifter på lagring har sedan förföljt varje ny teknik. När kassetterna byttes ut mot cd- och dvd-skivor drabbades de av kopieringsavgifter - och samma sak hände med dvd-skivorna, usb-minnena och de externa hårddiskarna.
Men fysisk lagring är inte tillräckligt. Det senaste förslaget är att även molntjänster, exempelvis Dropbox och Skydrive, ska avgiftsbeläggas.
Enligt ett dokument som har läckt ut från EU-kommissionen diskuteras en privatkopieringsersättning även för digital lagring.
Branschens lobbyister jublar och ser ännu mer klirr i kassan. Själv tycker jag att förslaget skvallrar om att våra politiker inte förstår hur internet funkar.
Det finns många invändningar mot privatkopieringsavgiften. Det är i praktiken en skatt, men staten har ingen kontroll över den. I stället är det den privata lobbyorganisationen Copyswede som har fått hantera de 80 miljoner kronor som privatkopieringsersättningen drar in. Eftersom Copyswede inte är offentlig finns det ingen riktig insyn, och vi väljare har ingen chans att påverkar hur organisationen styrs.
En annan invändning är att avgiften missgynnar svenska företag och leder till miljöfarliga transporter. Genom att handla från utländska nätbutiker är det lätt att kringgå avgiften. När det gäller molntjänster lär det bli ännu enklare, eftersom företagen lär etablera sig utanför EU. Och hur man gör med avgifter på gratistjänster som Dropbox och Skydrive återstår att se.
Men mina viktigaste invändningar är inte praktiska utan principiella.
Det kan ha funnits en logik i avgifterna på kassettband, eftersom de inte användes till speciellt mycket annat än att spela in musik.
Men från cd:n och framåt är systemet absurt. De flesta av oss använder cd, dvd, usb-minnen och externa hårddiskar för lagring av privata dokument. En undersökning som Novus har gjort visar att 37 procent använder sin externa hårddisk för egna bilder och 11 procent för andra privata dokument. Musik är det bara 5 procent som sparar på en extern hårddisk.
Genombrottet för molnet gör det här ännu tydligare. Själv har jag exempelvis bara privat material som bilder, texter och kalkylblad i min Dropbox. Musik och video konsumerar jag i stället via Spotify, SVT Play och Voddler, alltså företag som redan betalar till upphovsmännen. Höstens lansering av tjänster som HBO, Netflix och Filmnet lär ytterligare förstärka den trenden.
Att föreslå en straffskatt på molntjänster är helt uppåt väggarna, och jag hoppas att förslaget är en testballong som EU snabbt punkterar.
Jag är ledsen, men violinister, serietecknare och journalister får hitta andra sätt att tjäna pengar än att ta in avgifter för våra privata semesterbilder.
Martin Appel
Frågan rör den så kallade privatkopieringsersättningen. Den kallades en gång i tiden för kassettersättning och kom till för att kompensera musikerna när vi konsumenter spelade in grammofonskivorna på kassettband.
Avgifter på lagring har sedan förföljt varje ny teknik. När kassetterna byttes ut mot cd- och dvd-skivor drabbades de av kopieringsavgifter - och samma sak hände med dvd-skivorna, usb-minnena och de externa hårddiskarna.
Men fysisk lagring är inte tillräckligt. Det senaste förslaget är att även molntjänster, exempelvis Dropbox och Skydrive, ska avgiftsbeläggas.
Enligt ett dokument som har läckt ut från EU-kommissionen diskuteras en privatkopieringsersättning även för digital lagring.
Branschens lobbyister jublar och ser ännu mer klirr i kassan. Själv tycker jag att förslaget skvallrar om att våra politiker inte förstår hur internet funkar.
Det finns många invändningar mot privatkopieringsavgiften. Det är i praktiken en skatt, men staten har ingen kontroll över den. I stället är det den privata lobbyorganisationen Copyswede som har fått hantera de 80 miljoner kronor som privatkopieringsersättningen drar in. Eftersom Copyswede inte är offentlig finns det ingen riktig insyn, och vi väljare har ingen chans att påverkar hur organisationen styrs.
En annan invändning är att avgiften missgynnar svenska företag och leder till miljöfarliga transporter. Genom att handla från utländska nätbutiker är det lätt att kringgå avgiften. När det gäller molntjänster lär det bli ännu enklare, eftersom företagen lär etablera sig utanför EU. Och hur man gör med avgifter på gratistjänster som Dropbox och Skydrive återstår att se.
Men mina viktigaste invändningar är inte praktiska utan principiella.
Det kan ha funnits en logik i avgifterna på kassettband, eftersom de inte användes till speciellt mycket annat än att spela in musik.
Men från cd:n och framåt är systemet absurt. De flesta av oss använder cd, dvd, usb-minnen och externa hårddiskar för lagring av privata dokument. En undersökning som Novus har gjort visar att 37 procent använder sin externa hårddisk för egna bilder och 11 procent för andra privata dokument. Musik är det bara 5 procent som sparar på en extern hårddisk.
Genombrottet för molnet gör det här ännu tydligare. Själv har jag exempelvis bara privat material som bilder, texter och kalkylblad i min Dropbox. Musik och video konsumerar jag i stället via Spotify, SVT Play och Voddler, alltså företag som redan betalar till upphovsmännen. Höstens lansering av tjänster som HBO, Netflix och Filmnet lär ytterligare förstärka den trenden.
Att föreslå en straffskatt på molntjänster är helt uppåt väggarna, och jag hoppas att förslaget är en testballong som EU snabbt punkterar.
Jag är ledsen, men violinister, serietecknare och journalister får hitta andra sätt att tjäna pengar än att ta in avgifter för våra privata semesterbilder.
Martin Appel
