Våra senaste 
Av
| 
Oroad. Jon Karlung tycker att storbolagens uppköp hotar den modell som hittills garanterat konkurrensen.
De små bredbandsoperatörerna är rädda för intressekonflikt när jättarna Telia, Telenor, Com Hem och Tele2 på olika sätt etablerar sig på marknaden för stads- och fastighetsnät via de bolag som fungerar som mellanhänder, kommunikationsoperatörer, i de öppna stadsnäten.
Kommunikationsoperatören sköter försäljningen av kapacitet till de tjänsteleverantörer som sedan säljer bredbandsuppkoppling och andra tjänster direkt till konsumenterna. Tanken med modellen är att kommunikationsoperatören ska vara en neutral garant för öppenhet och konkurrens i näten.
När de stora operatörerna nu själva agerar kommunikationsoperatörer nöjer de sig inte med rollen som mellanhand utan säljer under sina vanliga varumärken tjänster till slutkunder. Ibland äger de även själva nätet.
– Det är ett problem i sig eftersom det innebär att de sitter på flera stolar, säger Jon Karlung, vd på Bahnhof.
Han tror att det kan äventyra hela modellen med öppna nät och att det blir svårt för de mindre operatörerna att verka på lika villkor som sina större konkurrenter.
– Vi går mot en modell där gamla statliga monopol tar kontroll igen, säger Jon Karlung.
Även Svenska Stadsnätsföreningen känner oro inför förändringen på marknaden för öppna stadsnät och tycker att det är viktigt att vara vaksam på att kommunikationsoperatörerna inte favoriserar tjänsteleverantörer från samma ägare.
– Stadsnäten har skapats och drivits just för att vara öppna nät och ska inte förknippas med någon speciell leverantör, säger Mikael Ek, vd på stadsnätsföreningen.
Mest i skottgluggen har Telia hamnat. Företaget marknadsför sin nya nationella kommunikationsoperatör under namnet Öppen Fiber. Kritiken kommer från Bahnhof, Bredband 2 och fem andra tjänsteleverantörer som sagt upp sina avtal i protest mot vad de anser vara en ny affärsmodell som tidigare inte funnits i de svenska stadsnäten. Telia har delat Sverige i 13 regioner med olika avgift för den som vill sälja bredbandstjänster. Telia vill också gå från tidigare fast pris per kund till att ta betalt efter förbrukning.
– Det är en avgift som bygger en mur runt inträdet i näten och skadeskjuter hela modellen med fri konkurrens i öppna nät, säger Jon Karlung.
Fredrik Lerigon, chef på Telia Operator Business som ansvarar för Öppen Fiber, ser inga problem med att Teliasonera via olika bolag sitter på flera stolar i de öppna näten.
– Telia är en kund till mig precis som alla andra. Vi har jobbat med det här i snart tio år och har extremt bra rutiner. Så jag ser det absolut inte som en svårighet, säger han.
Han är dock öppen för kritik när det gäller de nya avtalen. Telia Öppen Fiber har delvis backat från det ursprungliga förslaget efter kritiken.
– Vi har sagt hela tiden att Öppen Fiber är något vi måste utveckla tillsammans. Det är så många aktörer inblandade och olika viljor, säger Fredrik Lerigon.
Kommunikationsoperatören sköter försäljningen av kapacitet till de tjänsteleverantörer som sedan säljer bredbandsuppkoppling och andra tjänster direkt till konsumenterna. Tanken med modellen är att kommunikationsoperatören ska vara en neutral garant för öppenhet och konkurrens i näten.
När de stora operatörerna nu själva agerar kommunikationsoperatörer nöjer de sig inte med rollen som mellanhand utan säljer under sina vanliga varumärken tjänster till slutkunder. Ibland äger de även själva nätet.
– Det är ett problem i sig eftersom det innebär att de sitter på flera stolar, säger Jon Karlung, vd på Bahnhof.
Han tror att det kan äventyra hela modellen med öppna nät och att det blir svårt för de mindre operatörerna att verka på lika villkor som sina större konkurrenter.
– Vi går mot en modell där gamla statliga monopol tar kontroll igen, säger Jon Karlung.
Även Svenska Stadsnätsföreningen känner oro inför förändringen på marknaden för öppna stadsnät och tycker att det är viktigt att vara vaksam på att kommunikationsoperatörerna inte favoriserar tjänsteleverantörer från samma ägare.
– Stadsnäten har skapats och drivits just för att vara öppna nät och ska inte förknippas med någon speciell leverantör, säger Mikael Ek, vd på stadsnätsföreningen.
Mest i skottgluggen har Telia hamnat. Företaget marknadsför sin nya nationella kommunikationsoperatör under namnet Öppen Fiber. Kritiken kommer från Bahnhof, Bredband 2 och fem andra tjänsteleverantörer som sagt upp sina avtal i protest mot vad de anser vara en ny affärsmodell som tidigare inte funnits i de svenska stadsnäten. Telia har delat Sverige i 13 regioner med olika avgift för den som vill sälja bredbandstjänster. Telia vill också gå från tidigare fast pris per kund till att ta betalt efter förbrukning.
– Det är en avgift som bygger en mur runt inträdet i näten och skadeskjuter hela modellen med fri konkurrens i öppna nät, säger Jon Karlung.
Fredrik Lerigon, chef på Telia Operator Business som ansvarar för Öppen Fiber, ser inga problem med att Teliasonera via olika bolag sitter på flera stolar i de öppna näten.
– Telia är en kund till mig precis som alla andra. Vi har jobbat med det här i snart tio år och har extremt bra rutiner. Så jag ser det absolut inte som en svårighet, säger han.
Han är dock öppen för kritik när det gäller de nya avtalen. Telia Öppen Fiber har delvis backat från det ursprungliga förslaget efter kritiken.
– Vi har sagt hela tiden att Öppen Fiber är något vi måste utveckla tillsammans. Det är så många aktörer inblandade och olika viljor, säger Fredrik Lerigon.
