Våra senaste
toppartiklar

- CIO Sweden:

Annika Steiber

Hon lär dig leda
som Google


- TechWorld:

moderkort

Heta moderkort
genom tiderna


- TechWorld:

Städje

Städje-tv: Tekniken
bakom fyrverkerierna


- M3:

Huawei Ascend Mate 7

Välkommen in i
finrummet, Huawei


- Computer Sweden:

ABC-boken får konkurrens

Med nuvarande utveckling kommer samtliga av landets skolelever att ha tillgång till en egen dator, men redan nu märks en tillväxt av digitala läromedel. Den traditionella läroboken är hotad.
Med nuvarande utveckling kommer samtliga av landets skolelever att ha tillgång till en egen dator, men redan nu märks en tillväxt av digitala läromedel. Den traditionella läroboken är hotad.
Datoriseringen av skolan har pågått i snart 40 år. Startskottet var när regeringen 1971 gav dåvarande Skolöverstyrelsen i uppdrag att ”inleda försöksverksamhet med datateknik i skolan”. Det var det hela. Sedan dess har datoriseringen genomgått många faser och misslyckandena är många. Vem vill i dag blir påmind om att staten en gång satsade på en egen skoldator med namnet Compis?

Hur mycket som investerats på datorer i skolan är det ingen som vet. Bara att det rör sig om åtskilliga miljarder kronor. Helt säkert är att fram till 2004 hade staten satsat minst fem miljarder på datorer till elever och lärare. Sedan dess har de statliga initiativen upphört. Nu är det skolans huvudmän, kommuner och privata skolföretag, som står för investeringarna. Utbildningsminister Jan Björklund upplevs som motståndare till datoriseringen.

Sedan fyra år pågår ett projekt vars mål är att varje elev ska ha tillgång till en egen dator eller surfplatta. I skolans värld kallas de för lärplattor och har blivit enormt populära. Enligt uppgift har omkring 30 procent av landets elever tillgång till en egen dator. Skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora. I år väntas 170 000 elevdator säljas. Med den takten uppskattas att varje elev 2016 har en egen uppkopplad dator.

Det är en verklighet som knappast någon kunde föreställa sig när regeringen formulerade sitt korthuggna uppdrag för 40 år sedan och konsekvenserna är enorma.

Sida 1 / 5

Innehållsförteckning

Fakta

1. Startskottet är när regeringen 1971 ger dåvarande Skolöverstyrelsen i uppdrag ” att inleda försöksverksamhet med datateknik i skolan”.

2. Under perioden 1984–1991 drevs två statliga projekt, vilket resulterade i att stat och kommuner tillsammans satsade närmare 900 miljoner kronor på datorn i skolan.

3. I mitten av 1980-talet utvecklades skoldatorn Compis. Compis var föregångare till pc och Mac. Den blev aldrig någon succé och hur mycket staten satsade på projektet har aldrig blivit offentligt.

4. Åren 1995–2001 satsade KK-stiftelsen, som bildades när löntagarfronderna skrotades, omkring 1,7 miljarder kronor på datorer i skolan.

5. 1995 startade den dåvarande utbildningsministern Ylva Johansson projektet It i skolan, Itis. 

6.Sedan fyra år pågår projektet som syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Med nuvarande takt realiseras målet 2016.

Sida 1 / 5

Whitepaper


Slumpgen 1

PASSA PÅ!

Här är det viktigaste inom e-handel just nu



Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Regler för inlägg i artikelforumet

Kommentatorn ansvarar själv för sina inlägg.
Vi har nolltolerans mot inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande. Även poänglösa datorkrigsinlägg och inlägg som är off topic tas bort. Brott mot reglerna kan leda till permanent avstängning.

IDG förbehåller sig dessutom rätten att i varje enskilt fall bedöma huruvida ett inlägg ska tas bort, även om det inte faller under någon av reglerna ovan.

Upprepat postande av olämpliga inlägg kan medföra avstängning från artikelforumen.

Frågor? Mejla idg.se@idg.se

Läs mer om vår policy i diskussionsforum


Rekryterar just nu

Utvalda whitepaper

De 10 BYOD-orden
Server-as-a-Service
Flasha med närminnet

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt dagliga nyhetsbrev!

Morgonens viktigaste it-nyheter och Dagens Dilbert

Please don't insert text in the box below! Please don't insert text in the box below! Villkor

Nyheter

- Computer Sweden:

Google Apps

Därför dissar staten
Google Apps


- PC för Alla:

Anna Troberg

"Den tekniska överklassen ser ner på kvinnor"


- TechWorld:

Dropbox

Förvirring kring påstått Dropbox-hack


- M3:

Samsung processor

Här är namnet på Samsungs nya 64-bitarsprocessor

- M3:

smartklockor

”Microsoft tänker släppa en smart klocka”


- PC för Alla:

Snapchat

Så ska Snapchat visa annonser


- Internetworld:

julklappar

E-jultomten får gott om tid att leverera


- CIO Sweden:

Data

4 cio:er svarar: Hur värderar du data?

- TechWorld:

Kali Linux

I hackarens verktygslåda: Kali Linux


- CIO Sweden:

Annika Steiber

Hon lär dig leda
som Google


- TechWorld:

Nickel

Teknikens byggstenar: Ni, Cu och Zn


- TechWorld:

moderkort

Heta moderkort
genom tiderna


- Computer Sweden:

gammal dator

Historien om bärbara datorer - "utvecklingen har bromsat upp rejält"


- Computer Sweden:

Anonabox

Anonabox - framtida
säkerhetsjätte eller bluff?

- Computer Sweden:

Elin Sundh

Nu är hårdvaran mogen för mjukisar


- TechWorld:

Städje

Städje-tv: Tekniken
bakom fyrverkerierna


- IDG.se:

diskussion

Besvikelsen efter Apple-eventet: “Boring!”


- M3:

Bmovies

5 fantastiska filmtjänster du inte visste fanns



- Computer Sweden:

Quickspin

Snurr på hjulen hos raketen Quickspin

Nyhetsbrev
Kontakta oss
Postadressen är:
IDG.se, Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm

Telefon (växel): 08-453 60 00

Ansvarig utgivare: Carl Grape



Om IDG.se
Copyright © International Data Group