Våra senaste 
Av
| 
Kerstin Eriksson, yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen.
Mjukvaruutvecklare, systemutvecklare och it-arkitekter – där är arbetsmarknadens vinnare. I Arbetsförmedlingens senaste prognos från i somras är det inom dessa yrken bristen på kompetens är störst, vilket omvänt innebär att det är arbetstagarnas marknad.
De senaste åren har intresset för it-utbildningar visserligen ökat samtidigt som det kommer in en del dataspecialister från andra länder.
I Arbetsförmedlingens yrkeskompass konstateras också att tillgången på datautbildade ökat. Trots det väntas bristen inte minska eftersom antalet som utbildas inte håller jämna steg med efterfrågan.
Den attraktionskraft som it-yrkena hade i slutet av 1990-talet är vi inte i närheten av. Genom att titta på ansökningarna till den systemvetenskapliga linjen på Göteborgs universitet blir det tydligt. För fem år sedan sökte 70 personer till linjen. I år har det ökat till 737, men det är ändå ingenting mot rekordet. 1997 sökte 4 000 till samma linje.
När det gäller spetskompetenser som utvecklare där bristen är särskilt stor ska man komma ihåg att det ofta krävs både erfarenhet och specialkunskaper, påpekar Kerstin Eriksson, yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen.
– Rollen har blivit bredare. Ofta krävs kunskaper om affärsmässighet och projektledning, säger hon.
Hur många som skulle behöva utbildas för att verkligen möta det behov som finns är svårt att räkna på men att det är för få i dag är tydligt.
– Det behövs fler som går it-utbildningar. Samtidigt behövs det längre högskoleutbildningar för att få de verkliga spetskompetenserna. Dessutom kan ju bara den grupp som har rätt behörighet från gymnasiet söka, säger Kerstin Eriksson.
Studenterna som kommer i fråga är också högvilt för andra krävande utbildningar.
– Det är en utmaning att få tillräckligt många med tillräckliga kvalifikationer från gymnasiet och det gäller även andra utbildningar.
Ett sätt att ändå täcka upp för kompetensbristen på it-sidan är att rekrytera utomlands.
– Sedan det blev möjligt med den typen av arbetskraftsinvandring för några år sedan har vi sett att det bidragit till att lösa en del av bristen.
De senaste åren har intresset för it-utbildningar visserligen ökat samtidigt som det kommer in en del dataspecialister från andra länder.
I Arbetsförmedlingens yrkeskompass konstateras också att tillgången på datautbildade ökat. Trots det väntas bristen inte minska eftersom antalet som utbildas inte håller jämna steg med efterfrågan.
Den attraktionskraft som it-yrkena hade i slutet av 1990-talet är vi inte i närheten av. Genom att titta på ansökningarna till den systemvetenskapliga linjen på Göteborgs universitet blir det tydligt. För fem år sedan sökte 70 personer till linjen. I år har det ökat till 737, men det är ändå ingenting mot rekordet. 1997 sökte 4 000 till samma linje.
När det gäller spetskompetenser som utvecklare där bristen är särskilt stor ska man komma ihåg att det ofta krävs både erfarenhet och specialkunskaper, påpekar Kerstin Eriksson, yrkesanalytiker på Arbetsförmedlingen.
– Rollen har blivit bredare. Ofta krävs kunskaper om affärsmässighet och projektledning, säger hon.
Hur många som skulle behöva utbildas för att verkligen möta det behov som finns är svårt att räkna på men att det är för få i dag är tydligt.
– Det behövs fler som går it-utbildningar. Samtidigt behövs det längre högskoleutbildningar för att få de verkliga spetskompetenserna. Dessutom kan ju bara den grupp som har rätt behörighet från gymnasiet söka, säger Kerstin Eriksson.
Studenterna som kommer i fråga är också högvilt för andra krävande utbildningar.
– Det är en utmaning att få tillräckligt många med tillräckliga kvalifikationer från gymnasiet och det gäller även andra utbildningar.
Ett sätt att ändå täcka upp för kompetensbristen på it-sidan är att rekrytera utomlands.
– Sedan det blev möjligt med den typen av arbetskraftsinvandring för några år sedan har vi sett att det bidragit till att lösa en del av bristen.
