Våra senaste
toppartiklar

- Computer Sweden:

Linux H&M

De har kassan
full av Linux


Foto: Lars Danielsson / Mario Klingemann (CC) - Computer Sweden:

Cobol

Kravet: "Inför Cobol
i undervisningen"


- Computer Sweden:

Stetoskop

Megaupphandling
när SLL byter avtal


- Computer Sweden:

Shodan

Hackarnas älskling
kartlägger internet


- TechWorld:

Städje: På besök i ett spionmuseum


G-skrivare

Museets G-skrivare är fullt utrustad och i fungerande skick. Just denna enhet användes på FRA för hemlig kommunikation alldeles efter andra världskriget eftersom det var den maskin man kände till bäst och hade fullt förtroende för – ”om den användes på rätt sätt” inflikar historikern Jan-Olof Grahn. Som synes har den tio kodhjul (längst bak) och den skriver ut på remsa, inte på hela ark. Stämgaffeln i asken till vänster används som stroboskop när man ska ställa in motorvarvtalet för att få rätt bittakt. Maskinen fungerar i dag.


Efter att ha lämnat ifrån mig mobiltelefon och övrig sändande utrustning i ett skåp hos vakten blir undertecknad ledsagad av FRA:s personal till ett museum utan fönster, inne i en av FRA:s kontorsbyggnader. Howard Carter skulle inte ha kunnat imponeras mer när han såg rikedomarna i Tutankh­amons grav än vad jag kände inför denna skattkammare.

Museet är tyvärr inte avsett för allmänheten, och bland de krav som måste uppfyllas för att man ska få besöka det är att det ”man i sin yrkesutövning på något sätt har med FRA:s verksamhet att göra”. Vi känner oss därför hedrade av att få FRA:s egen historiker Jan-Olof Grahn som guide. Han berättar om den svenska signalspaningens begynnelse, under första världskriget med en officer vid namn Gösta Frisell.


Sverige var neutralt
– Tyskland och Tsarryssland var i krig med varandra. Sverige var neutralt, men hade goda relationer med den tyska sidan. Svenska utrikesdepartementet fick en intressant förfrågan av tyskarna. Det fanns bara en rysk kabelförbindelse med omvärlden kvar, från huvudstaden Petrograd, via Stockholm och Danmark, ut i världen. Tyskarna ville göra en deal. Man hade tillgång till den ryska diplomatiska kodboken och föreslog att om Tyskland fick kopior på den ryska teleprintertrafiken skulle Sverige i gengäld få tillbaka klartexten, berättar han.

– Det här var intressant eftersom Ryssland ansågs som ovänligt sinnat. Sverige accepterade och Generalstaben fick en avledning av all trafik som passerade. Man träffade en uppgörelse med tyska utrikesdepartementets Chiffrierbureau om att i största hemlighet skicka ned den ryskkunnige Gösta Frisell till Berlin 1915.

– Han fick en tysk skenidentitet med namnet Gustav Frisen och tyska identitetspapper och pass. Han fick de svenska telegrammen via kurirpost och skickade tillbaka klartexten. Frisell smugglade visserligen hem en avskrift av kodboken till Sverige, men Sverige höll överenskommelsen och fortsatte att skicka telegrammen till Tyskland, säger Jan-Olof Grahn.

– Gösta Frisell levde till 1976, men han avslöjade aldrig något om den här trafiken under de 50 år som sekretessen gällde. Ingen övrig dokumentation finns heller, varken om det regeringsbeslut som rimligen bör ha föregått trafiken, eller några instruktioner till Generalstaben eller till Telegrafverket. Ändå finns det hela 100 000 tele-gram att läsa i dag.



"Den dominerande manuella maskinen var givetvis Enigma, som tillverkades i cirka 100 000 exemplar."



LM Ericsson app

FRA lät omkring år 1940 LM Ericsson i hemlighet bygga logiska kopior av G-skrivaren efter ritningar av Arne Beurling – kopiorna kallades för ”appar”. Som synes har även
appen tio kodhjul och härvan av sladdkopplingar motsvaras av härvan av stecker på den tyska G-skrivaren. Appen är bara en omkodare och kräver en extern teleprinter för in- och utmatning för att fungera som G-skrivaren. Att de två maskinerna inte är mer lika varandra beror främst på att Beurling aldrig hade sett en G-skrivare och att det aldrig fanns någon ambition att göra en exakt kopia.

Under FRA:s högtrafiktid 1942 fanns det 32 appar i drift vid Karlaplan 4 i Stockholm. Tyskarna hyrde ett helt knippe kabelförbindelser genom Sverige och den svenska ambitionen var att avlyssna samtliga. Kablarna gick inte bara till Norge utan även till de tyska legationerna i Stockholm och Helsingfors, samt till tyska trupper i Finland. Maskinerna bullrade väldigt under drift och hade därför ett eget maskinrum. En av de nyanställda hade kommit in i maskinrummet och sett ett flott porträtt av Adolf Hitler hängande på väggen och chockerats av detta. Under porträttet fanns dock en skylt med liten stil: ”Führern, vår arbetsgivare”.



"Tyskland bad hövligt det neutrala Sverige att få använda ledningarna för trafik hem och fick tillåtelse."



Tyska linor genom Sverige
Jan-Olof Grahn fortsätter med andra världskriget:
– Tyskland ockuperade Norge år 1940 och behövde kommunikation med hemlandet. Alla de norska telexlinjerna gick genom Sverige i form av hyrda förbindelser. Tyskland bad hövligt det neutrala Sverige att få använda ledningarna för trafik hem och fick tillåtelse, efter mycket symboliskt svenskt gnyende.

– Chefen för Försvarsstabens signaltjänstavdelning Erik Anderberg uttalade sig om möjligheten till signalspaning: ”Protestera av bara fan, men tacka Gud för möjligheten.” Anderberg bedrev redan 1930 utbildning i militär kryptoforcering och uppsaliensaren Arne Beurling var en av hans första elever. Anderberg sade själv: ”En av mina elever, Beurling, visar gott anlag för denna verksamhet.” Anderberg var mycket förutseende och ansåg att forcering borde bedrivas av matematiker, inte av officerare.

Arne Beurling, framstående matematiker från Uppsala, anställdes vid Försvarsstaben och fick arbeta som forcör i lokalerna på Lidingö, där alla de tyska ledningarna avlyssnades. Beurling knäckte själv den tyska G-skrivaren och konstruerade dessutom en logisk kopia av maskinen. Forceringen blev till en industriprocess i och med att hans kopior, som kallades ”appar”, masstillverkades.

Det fanns huvudsakligen två skrivande kryptomaskiner under kriget, G-skrivaren (Siemens & Halske T52 Geheimschreiber) och Lorenz SZ40 (Schlüsselzusatz). Engelsmännen hade sin egen Typex, som dock aldrig tros ha forcerats.

Den dominerande manuella maskinen var givetvis Enigma, som tillverkades i cirka 100 000 exemplar, i en mängd olika modeller. G-skrivaren tillverkades i endast cirka 1 000 exemplar. Funktionen var ganska lik den hos Lorenz som britterna hade att forcera, men de båda gav helt olika krypton.


Sida 1 / 3

Innehållsförteckning

Sida 1 / 3

Whitepaper



Slumpgen 2

PASSA PÅ!

Här är det viktigaste inom e-handel just nu


Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Regler för inlägg i artikelforumet

Kommentatorn ansvarar själv för sina inlägg.
Vi har nolltolerans mot inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande. Även poänglösa datorkrigsinlägg och inlägg som är off topic tas bort. Brott mot reglerna kan leda till permanent avstängning.

IDG förbehåller sig dessutom rätten att i varje enskilt fall bedöma huruvida ett inlägg ska tas bort, även om det inte faller under någon av reglerna ovan.

Upprepat postande av olämpliga inlägg kan medföra avstängning från artikelforumen.

Frågor? Mejla idg.se@idg.se

Läs mer om vår policy i diskussionsforum


Rekryterar just nu

Utvalda whitepaper

Cloud-as-a-Strategy
Flasha med närminnet
De 10 BYOD-orden

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt dagliga nyhetsbrev!

Morgonens viktigaste it-nyheter och Dagens Dilbert

Please don't insert text in the box below! Please don't insert text in the box below! Villkor

Nyheter

Foto: Anna Gerdén - Computer Sweden:

Digital Revolution

Revolution på
Tekniska museet


Foto: Karlis Dambrans (CC) - PC för Alla:

Galaxy Note 4

Därför ger Galaxy
Note 4 ger ett
förvirrat intryck


- TechWorld:

Jörgen Städje

"Under över alla Uber"


- Computer Sweden:

Linux H&M

De har kassan
full av Linux

- MacWorld:

Palm Pilot

8 saker som kunde blivit Iphone


- IDG.se:

Här är vinnaren i Drömluren-tävlingen


- PC för Alla:

Nokia

Så här kommer framtida Lumia att se ut


Foto: Lars Danielsson / Mario Klingemann (CC) - Computer Sweden:

Cobol

Kravet: "Inför Cobol
i undervisningen"

- M3:

Raspberry Pi

Raspberry Pi får pekskärm


- Internetworld:

Julia Skott

"Modeindustrin blöder på nätet - och det är mitt fel"


- M3:

Kjell Häglund

"Strular med livestreamingen – och skyller på kunden"


- Computer Sweden:

Stetoskop

Megaupphandling
när SLL byter avtal


- PC för Alla Extreme:

3dmark

Överklockare spränger drömgräns för grafikkort


- CIO Sweden:

lås

Varannan anställd lämnar ut sitt lösenord


- Computer Sweden:

Rooms

Här är Facebooks anonyma chattapp Rooms


- MacWorld:

Apple

Rekordnivå för Apples aktie


- Computer Sweden:

Fire

Amazon tyngs av svårsålda Fire-telefoner


- TechWorld:

Marcus Murray

"Vi är på väg in i en helt ny it-värld"


- Computer Sweden:

Shodan

Hackarnas älskling
kartlägger internet

Nyhetsbrev
Kontakta oss
Postadressen är:
IDG.se, Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm

Telefon (växel): 08-453 60 00

Ansvarig utgivare: Carl Grape



Om IDG.se
Copyright © International Data Group