Det första intrycket när vi packar upp Lumia 920 ut ur kartongen är att någon har tagit en Lumia 900 och doppat den i målarfärg. Nya luren har samma välvda form med avhuggna kanter, och nästan samma solida känsla i konstruktionen som föregångaren och ett par, tre Lumia-modeller innan den. Men här har den fått en glansig och märkligt hal ytbehandling. Är den lackad? Emaljerad? Helt i plast? Något annat? Vi vet inte, och vi vill inte veta. Det känns plastigt och drar till sig fingeravtryck, helt i onödan. Lumia 920 finns att få i fem olika färger. Den vita, röda och gula har denna nya slippriga yta, medan en svart och en grå modell har en skönare matt yta.

Ser vi bortom skalet så är Lumia 920 omisstagligen en Nokia, vilket innebär en byggkvalitet utöver det vanliga. Ett solitt rätblock med lucka för liten sim och hörlursuttag upptill och micro-usb i botten. Hela framsidan är i Gorillaglas och upphöjt en knapp millimeter med välvda kanter. Det sitter dock en minimal, nästan osynlig plastkant runt skärmen, vilken för det mesta inte märks, men som har en tendens att samla dammkorn efter ett tag.

Det är inte frågan om en Lumia 900 med ny hårdvara och operativsystem unden huven. Skärmen har blivit större, från 4,3 till 4,5 tum, och därmed har även yttermåtten ökat. Inte minst vikten. Vi väger in Lumia 920 på 185 gram. Det gör den till den mest bastanta normalstora smartphonen just nu. Inte ens jättelika Galaxy Note II väger mer. Lumia 920 är däremot tunnare än föregångaren med en dryg millimeter.



Skön skärm, stela inställningar
Så vad får man för de extra grammen man ska släpa runt på? Skärmen är en IPS med tre punkters multitouch och upplösningen 768x1280 pixlar. Det ger en punkttäthet på 332 ppt, vilket kort och gott är så mycket att begreppet pixlar blir ovidkommande. Någonstans över 300 ppt blir det mest löjligt att jämföra. Skärmen är en njutning att skåda med klara färger och god kontrast.

Windows Phone 8 ger dig som standard bara tre manuella ljuslägen, mörkt, mellan och maxljus, så det bästa är att slå på den automatiska ljusinställningen som anpassar sig till omgivningen. Vi tycker den gör ett bra jobb med att hitta rätt läge, både inomhus och i solljus. Max ljusstyrka ligger på runt 600 nit vilket är helt ok för de flesta förhållanden.

I nederkant läcker det in lite från bakgrundsbelysningen och gör svärtan aningen blekare, men inte mer eller mindre än hos konkurrerande lurar. Det är bara det att det märks extra tydligt i Windows Phone eftersom gränssnittet har en helfärgad bakgrund, som standard svart. Skärmen har också en kul funktion som åtminstone undertecknad testare inte sett förut, ett läge kallat "hög pekkänslighet" vilket gör att det går att använda skärmen med handskar på. På något sätt känns det naturligt att en sådan sak kommer från Nokia och Finland, landet som har ryska vintrar och en egen postadress åt jultomten.