Våra senaste
toppartiklar

- Computer Sweden:

Öppet format standard i Storbritannien


- Computer Sweden:

Stort säkerhetshål upptäckt hos Wordpress


- Computer Sweden:

Svenska skattepengar för hundratals miljoner till Apple


- Computer Sweden:

keyboard

Populärt program spårar dig på nätet – utan att du vet om det


80-talsnostalgi - M3:

Vhs: Den fantastiska teknikparentesen

Det finns gott om uppfinningar och tekniska innovationer som påverkat våra liv mer eller mindre. Men frågan är om inte vhs-bandspelaren hör till de tekniska landvinningar som påverkat våra liv mest – plötsligt fanns möjligheten att titta på i stort sett vilken film som helst hemma, i vardagsrummets lugna vrå. Sony hade visserligen lanserat sitt videosystem U-matic redan i början av 1970, men detta format hade problem med både bildkvalitet och kassettslitage, och nådde aldrig någon större publik.

Jvc tänkte till
Den stora framgångssagan vhs, eller Video Home System som förkortningen står för, tog sin början ett par år in på 70-talet när japanska Jvc började fundera på vilka egenskaper en videobandspelare borde ha för att vara användbar för den stora massan. Bland de kriterier som ställdes upp fanns bland annat att en sådan bandspelare måste kunna anslutas till vilken tv-apparat som helst, kunna spela in minst två timmar film på en kassett samt erbjuda hög bildkvalitet. Dessutom skulle kassetterna kunna användas i apparater från olika tillverkare – en standard var alltså nödvändig.

Trots några magra år på videomarknaden – och trots att projektet faktiskt lades på is under en period – kunde Jvc lansera sin första vhs-spelare i oktober 1976. Underverket gick under namnet Victor HR3300. Den var ett rejält stycke som vägde in på över 13 kilo och kostade närmare 10 000 kronor.

Den stora toppmatade apparaten var ihopsatt av, i princip uteslutande, ganska enkla elektroniska komponenter. Och det mesta under skalet gick att ersätta efter ett besök i en välsorterad elektronikbutik, det fanns faktiskt inte en enda integrerad krets i apparaten.

Ganska snart hoppade fler tillverkare på vhs-tåget, och bland de första att haka på trenden var japanska Matsushita – idag mer kända som Panasonic. Faktum är att Matsushita hann före Jvc in på den amerikanska marknaden med sin RCA VBT200, och i slutet av 1970-talet tillverkade de omkring hälften av alla vhs-maskiner.

Formatkrigens formatkrig
Men vägen mot videotronen var inte spikrak. Sony ville länge ha ett ord med i spelet med sitt format Betamax, som med bland annat mindre kassetter och bättre bildkvalitet egentligen var ett bättre format än vhs. Betamax utvecklades av Sony ur U-matic-systemet som egentligen var mer riktat mot den professionella marknaden, och den första apparaten lanserades bara året innan Jvc släppte företagets första vhs-spelare.

Efter bara ett par år visade det sig att vhs-systemet lockade fler köpare än Betamax. Den exakta anledningen till detta tvistar de lärde fortfarande om, men det faktum att Betamaxkassetterna inledningsvis bara klarade max 60 minuters inspelning lär ha spelat en stor roll. En annan faktor är att Sony krävde en hel del licenspengar från andra tillverkare som ville använda systemet, medan Jvc valde att släppa sin standard fri. Slutligen menar vissa att vhs vann kampen med hjälp av en mer aggressiv marknadsföring, medan åter andra hävdar att Sonys ovilja att tillåta pornografi på Betamax bidrog till att stjälpa hela lasset.

Oavsett anledning stod vhs snart som segrare i slaget, och hade i slutet av åttiotalet tagit över nittio procent av marknaden.


Sida 1 / 2

Innehållsförteckning

Sida 1 / 2


Artikelkommentatorerna ansvarar själva för sina inlägg.

Regler för inlägg i artikelforumet

Kommentatorn ansvarar själv för sina inlägg.
Vi har nolltolerans mot inlägg som innehåller diskriminerande uttalanden, personliga påhopp eller språk som kan uppfattas som stötande. Även poänglösa datorkrigsinlägg och inlägg som är off topic tas bort. Brott mot reglerna kan leda till permanent avstängning.

IDG förbehåller sig dessutom rätten att i varje enskilt fall bedöma huruvida ett inlägg ska tas bort, även om det inte faller under någon av reglerna ovan.

Upprepat postande av olämpliga inlägg kan medföra avstängning från artikelforumen.

Frågor? Mejla idg.se@idg.se

Läs mer om vår policy i diskussionsforum

Rekryterar just nu

Utvalda whitepaper

HR + Mobilitet = sant
Säljavslut med molnet
Från klick till snack till affär

Nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt dagliga nyhetsbrev!

Morgonens viktigaste it-nyheter och Dagens Dilbert

Please don't insert text in the box below! Please don't insert text in the box below! Villkor

Nyheter

- Computer Sweden:

Så mycket växer molnet


- Internetworld:

Han är rikare än Googles grundare


- Computer Sweden:

Datasjöar är nästa stora grej


- Internetworld:

Luft under vingarna för Twitter

- Computer Sweden:

Franskt ramaskri mot HP


- MacWorld:

Instagram släpper Snapchatkonkurrent


Nya modeller av Macbook Pro släppta

EXTRA Erbjuder något snabbare processorer och mer arbetsminne som standard.


- Computer Sweden:

Office 365 är en miljardaffär

- Computer Sweden:

Öppet format standard i Storbritannien


- Internetworld:

E-handlare blåste hundratals svenskar


- Computer Sweden:

Samarbete ska förenkla Hadoop


- Internetworld:

Uber får konkurrens i Stockholm


Kodsnack avsnitt 61 - TechWorld:

Kodsnack: Sommar och spelterräng


- PC för Alla:

Microsoft hånar
Siri i ny reklamfilm

Apple köper upp hyllad Podcast-app

iPHONE-APP Elektronikjätten betalar motsvarande 205 miljoner kronor för rättigheterna till appen Swell.


- Computer Sweden:

Sarkasmer krånglar till textanalys


- Computer Sweden:

Spelstudion reste sig ur Grin-askan


- TechWorld:

Erbjuder 750 000 för att knäcka Tor


- PC för Alla:

Pirate Bay satsar mobilt


- Computer Sweden:

Så ser succéprognosen ut för mobilspelmarknaden

Nyhetsbrev
Kontakta oss
Postadressen är:
IDG.se, Karlbergsvägen 77, 106 78 Stockholm

Telefon (växel): 08-453 60 00

Ansvarig utgivare: Carl Grape



Om IDG.se
Copyright © International Data Group
Sök efter artiklar och produkter: