2012 blev ett rekordår vad gäller jakten på illegala fildelare. Åklagarmyndigheten inledde ungefär 65 polisutredningar på området. Åtta personer har fällts, med villkorlig dom och böter som påföljd. I ett fall, som överklagats till hovrätten, blev påföljden fängelse i ett år. I ett annat fall, som rörde sajten The Student Bay (se sidoartikel), friades den åtalade av tingsrätten men dömdes senare i Hovrätten till villkorlig dom och skadestånd.

Under året avgjordes också det mycket uppmärksammade Ephone-fallet i Högsta domstolen. Fallet har pågått sedan 2009 och var det första där den så kallade Ipred-lagen åberopades (se faktaruta). Högsta domstolens beslut väntas få stor inverkan på hur Ipred-lagen tillämpas i framtiden.

Siffrorna för 2012 är högre än tidigare. I fjol inleddes ungefär 40 polisutredningar kring misstankar om olaglig fildelning och sju personer dömdes. Året dessförinnnan dömdes inte en enda svensk för olaglig fildelning.

– Det handlar huvudsakligen om film och musik. Det dyker upp enstaka fall som rör ljudböcker. Anmälningar som rör datorspel har vi inte sett överhuvudtaget, säger Henrik Rasmusson, specialiståklagare inom immaterialrätt vid Åklagarmyndigheten.

Till immaterialrätten räknas fildelning, men även fall som rör exempelvis patent- och varumärksintrång. Henrik Rasmusson utsågs till specialiståklagare på området år 2008. Idag har hans enhet vuxit till att omfatta fyra åklagare, samtliga specialiserade på immaterialrättsbrott.

– En trend är att gärningsmännen döljer sig bättre. De som driver olika tjänster på nätet använder servrar utomlands eller försvårar spårningen på andra vis. Vi har blivit bättre på att följa både elektroniska spår och pengaspår. Vi använder också internationell rättshjälp för att få till avslut, säger han.

Henrik Rasmusson vill inte spekulera i vad som kan ligga bakom ökningen i antalet anmälningar. Frågan hänvisar han till de upphovsrättsorganisationer som ligger bakom anmälningarna, närmare bestämt Rättighetsalliansen – tidigare Antipiratbyrån – och musikbranschens intressorganisation Ifpi (se sidoartikel).

– Allt som anmäls av rättighetshavarna måste vi utreda. Varför de valt att anmäla fler brott än tidigare kan inte jag svara på, säger Henrik Rasmusson.

Fakta

I april 2009 vägrade internetoperatören Ephone lämna ut uppgifter till fem ljudboksförlag om en kund vars server ska ha använts för att dela ut ljudböcker.

I juni 2009 dömde tingsrätten i Solna att Ephone måste lämna ut uppgifterna. Domen lutade sig mot den såkallade Ipredlagen, som trädde i kraft samma år. Fallet överklagades, och hovrätten dömde senare till Ephones fördel.

I mars 2011 försattes Ephone i konkurs. En dryg månad tidigare sålde bolaget sin kundstock till operatören Alltele för 10,8 miljoner kronor.

Den 21 december 2012 rev Högsta Domstolen upp Hovrättens beslut, och dömde till ljudboksförlagens fördel. Ephone tvingas nu att lämna ut de efterfrågade uppgifterna samt betala drygt 750 000 kronor till förlagen för rättegångskostnader.

Högsta Domstolens beslut väntas sätta tonen för framtida fildelningsfall, då det nu är klart att operatörer kan tvingas lämna ut uppgifter om kunder misstänkta för olaglig fildelning.

Strax efter nyår avgjordes ännu ett Ipredfall. Teliasonera har sedan tidigare beordrats av hovrätten att lämna ut uppgifter om vem som stod bakom fildelningssajten Swetorrents. Operatören överklagade domen till högsta domstolen. Där blev det dock nej, och hovrättens dom står därmed fast.