Våra senaste 
Av
| 
Anders Ahlqvist
– Självklart kommer vi att testa. Jag räknar med att det blir rättprocesser om det här och då får vi se vad svenska domstolar kommer fram till, säger Anders Ahlqvist, it-brottsexpert på Rikspolisstyrelsen.
I dag är det mycket tidsödande för polis och åklagare att i brottsutredningar begära ut ip-adressinformation och annan abonnentdata från Facebook och andra liknande USA-baserade sociala medieföretag. I de fall polisen lyckas få ut uppgifterna har det inte sällan hunnit gå så lång tid att uppgifterna i praktiken blivit oanvändbara, berättar Anders Ahlqvist.
I normalfallet är det inte ens någon idé att vända sig direkt till Facebook och begära fram uppgifter.
– Nej, då hänvisar företaget till att det krävs en amerikansk domstolsorder. Det gäller inte bara Facebook, utan även andra liknande företag, säger Anders Ahlqvist.
En sådan domstolsprövning tar lång tid, normalt fyra till sex månader. Oftast krävs misstankar om grov brottslighet för att en svensk åklagare ska välja den vägen.
– Det handlar om exempelvis mord, dråp, våldtäkt eller grovt narkotikabrott. Det är då som man, kanske ibland lite slarvigt från åklagarhåll, tycker att det är mödan värt att gå till amerikansk domstol. Man ska ha klart för sig att det är en stor process att få ut de här uppgifterna. Därför sker det inte regelmässigt, säger Anders Ahlqvist.
Men även om polisen lyckas ut få exempelvis en ip-adress från Facebook i USA är det inte säkert att de har någon nytta av uppgifterna. När de i nästa steg vänder sig till svenska internetoperatörer för att koppla ihop ip-adressen med ett abonnentnamn, då sätter nämligen datalagringsdirektivet käppar i hjulet.
Direktivet medger att operatörerna gallrar bort de uppgifter som polisen vill ha redan efter sex månader. Den långa handläggningstiden i den amerikanska domstolen gör att de svenska operatörerna ofta redan raderat sina data när polisen kommer med sin ip-adress från exempelvis Facebook.
– Var och en kan ju räkna ut själv på fingrarna om det är någon idé begära uppgifter från USA, när svenska operatörerna raderar sina uppgifter efter sex månader, säger Anders Ahlqvist.
Men senare i år öppnar Facebook en serveranläggning på svensk mark. Jätteanläggningen i Luleå är tänkt att i första hand sköta Facebooktrafiken för Europa och Mellanöstern.
Blir det juridiskt lättare för polisen att få ut uppgifter från Facebook när de har servrarna i Sverige?
– Vi kommer naturligtvis pröva att begära ut abonnentdata från Facebook så fort de slår upp portarna till Luleåanläggningen med hänvisning till att servrarna då finns på svensk mark. Men jag är inte särskilt optimistisk när det gäller förutsättningarna att lyckas, säger Anders Ahlqvist
Han pekar bland annat på ett likartat utländsk rättsfall där landet där internetföretaget hade sitt säte blev avgörande för vilken lagstiftning som skulle gälla vid utlämnande av uppgifter.
I dag är det mycket tidsödande för polis och åklagare att i brottsutredningar begära ut ip-adressinformation och annan abonnentdata från Facebook och andra liknande USA-baserade sociala medieföretag. I de fall polisen lyckas få ut uppgifterna har det inte sällan hunnit gå så lång tid att uppgifterna i praktiken blivit oanvändbara, berättar Anders Ahlqvist.
I normalfallet är det inte ens någon idé att vända sig direkt till Facebook och begära fram uppgifter.
– Nej, då hänvisar företaget till att det krävs en amerikansk domstolsorder. Det gäller inte bara Facebook, utan även andra liknande företag, säger Anders Ahlqvist.
En sådan domstolsprövning tar lång tid, normalt fyra till sex månader. Oftast krävs misstankar om grov brottslighet för att en svensk åklagare ska välja den vägen.
– Det handlar om exempelvis mord, dråp, våldtäkt eller grovt narkotikabrott. Det är då som man, kanske ibland lite slarvigt från åklagarhåll, tycker att det är mödan värt att gå till amerikansk domstol. Man ska ha klart för sig att det är en stor process att få ut de här uppgifterna. Därför sker det inte regelmässigt, säger Anders Ahlqvist.
Men även om polisen lyckas ut få exempelvis en ip-adress från Facebook i USA är det inte säkert att de har någon nytta av uppgifterna. När de i nästa steg vänder sig till svenska internetoperatörer för att koppla ihop ip-adressen med ett abonnentnamn, då sätter nämligen datalagringsdirektivet käppar i hjulet.
Direktivet medger att operatörerna gallrar bort de uppgifter som polisen vill ha redan efter sex månader. Den långa handläggningstiden i den amerikanska domstolen gör att de svenska operatörerna ofta redan raderat sina data när polisen kommer med sin ip-adress från exempelvis Facebook.
– Var och en kan ju räkna ut själv på fingrarna om det är någon idé begära uppgifter från USA, när svenska operatörerna raderar sina uppgifter efter sex månader, säger Anders Ahlqvist.
Men senare i år öppnar Facebook en serveranläggning på svensk mark. Jätteanläggningen i Luleå är tänkt att i första hand sköta Facebooktrafiken för Europa och Mellanöstern.
Blir det juridiskt lättare för polisen att få ut uppgifter från Facebook när de har servrarna i Sverige?
– Vi kommer naturligtvis pröva att begära ut abonnentdata från Facebook så fort de slår upp portarna till Luleåanläggningen med hänvisning till att servrarna då finns på svensk mark. Men jag är inte särskilt optimistisk när det gäller förutsättningarna att lyckas, säger Anders Ahlqvist
Han pekar bland annat på ett likartat utländsk rättsfall där landet där internetföretaget hade sitt säte blev avgörande för vilken lagstiftning som skulle gälla vid utlämnande av uppgifter.
