Innehåll
 

Organisation ombord
Utbildning och erfarenhet
Sjövägsregler anger samverkan på sjön
FÄRD
Förberedelser för färd
Rutten på en karta
Squat-effekten
FÄRDENS DELAR
Procedurer i hamn
Procedurer under gång
Vaktavlösning
Procedurer vid ankomst
KOMMANDOBRYGGANS MITTKONSOL
DATORSYSTEM I MITTKONSOLEN
ECDIS-Radarskärm
Electronic Chart Display and Information System
Conning Display
Takmonterad Conning Display
Autopilotens programmering och funktion
DATORSYSTEM UTÖVER MITTKONSOLEN
Bryggvingarna
Loggboken
Intern-TV-skärmen
Blanketten SAJ-DMS
IAS-stationen
Voyage Data Recorder
ANDRA STYRPANELER PÅ BRYGGAN
Panelen för skrovöppningar
Panelen för vattentäta dörrar
Nödrutiner
AIS för dig och mig
Annat kul ombord
Varför åka båt?
Läs mer
Snabbfakta om Viking Grace


.
Du har säkert väntat på det ett tag, och förväntningarna stiger i takt med sorlet när alla passagerare kliver ombord. Nu kommer det strax! Den dämpade musiken i högtalarsystemet tystnar och ersätts av meddelandet som berättar att du kan lämna allt det tråkiga på landbacken bakom dig:

– Besta passatjerare! Velkomna ombord på Viking Grace som ska tà åss till Åbo. Kapten N N och hans besettning...

Viking Grace är så tyst och motorerna så välbalanserade att du måste titta ut genom fönstret för att inse att fartyget har kastat loss och är på väg bort från Stockholm. Din nästa åtgärd blir ett snabbt lopp till akterdäck, fötterna upp på relingen och njuta av att se Stockholm försvinna i fjärran. Du slipper hosta i dieselröken, för det finns ingen.

Men innan fartyget ens får lossa förtampen är det en massa administrativa saker som befälhavaren ska klara ut. Vem får köra, hur ska det köras, var får autopiloten kopplas in, är lasten korrekt fördelad, finns det nog med drivmedel ombord? Att köra finlandsfärja innebär definitivt inte att kapten bara stiger ombord, gör honnör och fäller joysticken framåt.

Precis som när man framför andra farkoster där människoliv står på spel, måste man göra upp noggranna planer för färden, se till att nödåtgärder finns och att farkosten är säkrad så som alla regler kräver, före avgång.


Bild: Audrone Vodzinskaite

För att få klarhet i allt detta, procedurerna för körning, instrumentering, olika datorsystem för administration och felsökning samt de olika nödrutiner som finns, har vi talat med vaktchefen ombord, Niklas Berlin. Han framför fartyget (styr, tittar på radar, drar på motorerna). Att vara vaktchef är en arbetsuppgift, men hans titel är mera exakt lotsstyrman. (En befattning som finns på färjor som regelbundet trafikerar en sträcka. Dessa styrmän är anställda av rederierna och svenska lotsstyrmän har lotsbehörighet godkänd av Transportstyrelsen på den aktuella sträckan. Befälhavaren måste också ha lotsbehörighet på den aktuella sträckan för att fartyget skall få lotsdispens, det vill säga segla utan ”vanliga” lotsar på svenskt inre vatten.)

– Befälhavaren har det yttersta ansvaret för allting ombord. När inte befälhavaren är på bryggan är det vaktchefen, alltså jag, som har befälet. Uppstår någon kritisk situation måste jag dock kalla på befälhavaren. När befälhavaren är på bryggan kan han välja att överta befälet av vaktchefen eller bistå vaktchefen med sitt kunnande och sin erfarenhet. Vaktchefen navigerar, matar in kursen i autopiloten och ser till att autopiloten följer inlagd kurs. Dessutom finns en styrman på bryggan, som sköter farthållningen, VHF-kommunikationen, all internkommunikation på fartyget, brandlarm mm. Vi har även en utkik som rapporterar småbåtar eller andra hinder, som kanske inte syns på radar, säger Niklas.


Organisation ombord


Eftersom fartyget går 24 timmar om dygnet har de ansvariga olika vakter. För lotsstyrman tillämpas ett vaktschema i cykler med en vakt på 6 timmar och därefter en frivakt på 6 timmar. Under frivakten ska tjänstemannen sova och äta. Styrmännen har ett något annorlunda vaktschema, med både längre och kortare vakter.

Vid vaktavlösning meddelar den avgående vakten det som är aktuellt för stunden, som motkommande trafik, kurs, och om det finns extraordinära händelser. Vaktavlösningen noteras i loggboken.

Skulle befälhavaren bli plötsligt sjuk, övertas ansvaret av överstyrman. Händelsen noteras i loggboken.

Organisationen ombord är strikt hierarkisk. På maskinsidan styr chiefen och under honom lyder maskinteknikerna, som sitter i maskincentralen. De som arbetar i maskin med att dra åt skruvar och annat dagligt underhåll kallas för motormän.

Sida 1 / 9

Innehållsförteckning