söka jobb
Foto: Arbetsförmedlingen


Förra året sökte nyanlända 6 500 it-jobb inom ramen för etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen. Framför allt handlade det om tjänster som drifttekniker, mjukvaru- och systemutvecklare och systemadministratörer. En färsk rapport från Arbetsförmedlingen visar samtidigt att det kommer råda stor brist på arbetskraft inom olika it-yrken de kommande fem till tio åren.

Så vad gör myndigheter och företag för att ta vara på den kompetens som nyanlända och asylsökande sitter på? Det ser lite olika ut beroende på var i processen en människa befinner sig, i väntan på uppehållstillstånd eller i ett etableringsprogram.

Ett problem som drabbar jobbsökare och företag är matchning. Inom de traditionella jobbsökarkanalerna är det svårt för företagen att veta dels vilken erfarenhet asylsökande har men också var i landet de befinner sig. När det nu kommit många människor till Sverige har de här processerna dragit ut på tiden.

– Det är väldigt olyckligt. Det är som att befinna sig på Essingeleden i rusningstrafik och då rätta till bristerna. Men vi försöker på olika sätt hitta vägar, antingen runt systemen eller i olika samarbeten med bland andra Migrationsverket som är nyckeln i det hela. Men det är svårt när det inte finns någon systematik. Det finns inte heller någon uppföljning av de asylsökandes kompetens, säger Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på It- och telekomföretagen.

Läs också: Teknik löser integrationsproblem – så jobbar Refugee Tech

Han får medhåll från Christian Landgren, vd på Iteam, som också säger att it-företagen har ett stort ansvar att göra vad de kan för att lösa problemen och visa att det finns tekniska lösningar för att göra myndigheternas arbete mer effektivt.

– Till exempel måste du i dag ensam gå till arbetsförmedlingen och söka jobb, eller praktikplats, tillsammans med många andra. Men om man istället vänder på det, om man kan göra informationen tillgänglig för företagen i området och utnyttja det faktum att det finns duktiga entreprenörer som kan vara med och skapa jobb. Jag ser det som att det utgår mycket från att det ligger på personen som inte vet något om systemet, och inte vet hur man söker jobb, istället för på dem som faktiskt vet hur det fungerar, säger han.

Det som krävs, om man frågar företagen, är uppdaterade söksystem och mer stöd för handläggare framför allt Arbetsförmedlingen.

– Man får vara ödmjuk, enskilda handledare kanske inte vet skillnaden på C++ och Javascript, eller på agil utveckling och andra former av projekt. Ordet it-projektledare finns inte i deras system, ett ord som är en ganska etablerad kod för oss, säger Fredrik von Essen.

När en person först kommer till Sverige för att söka asyl är det Migrationsverket som är ansvarig myndighet, bland annat för den organiserade sysselsättningen. Under tiden som de handlägger ärendet och beslutar om uppehållstillstånd kan personen i vissa fall söka praktik och i viss mån även arbete, men det ligger mycket på den enskilde. Det görs inte heller någon regelrätt kartläggning av alla asylsökandes utbildnings- och yrkeserfarenhet.

– Vi kan säga att vi har ett visst antal personer registrerade med en viss kompetens, men det är inte säkert att den är representativ. Förut gjordes kartläggningen i vid mottagningssamtalen men nu görs det i de flesta fall först när någon får uppehållstillstånd. Och det är inte alltid så lätt att översätta till den svensk arbetsmarknaden, vi sitter inte på den expertisen, säger Sara Knutsson, nationell utredare av organiserad sysselsättning vid Migrationsverket.

Det finns en handlingsplan för hur Migrationsverket ska arbeta med organiserad sysselsättning för asylsökande som består av fyra områden: språkundervisning, praktik, organiserade mötesplatser och samhällsinformation. Här får personen lära sig hur olika delar i samhället fungerar: sjukvård, arbetsmarknad och skola. De kan träffa lokala företag eller få språkundervisning i olika studiecirklar.

Alla tar inte del av samtliga delar utan det styrs av var i processen ärendet befinner sig. Och Mötesplatserna finns inte i någon organiserad form än, men är tänkta att vara en arena för möten mellan asylsökande och närsamhället. När det gäller praktik har det hittills legat mycket ansvar på den asylsökande, men myndigheten arbetar för att i större utsträckning kunna erbjuda praktikplatser.

– Länge var det så att initiativet legat på den asylsökande och de initiativen vill vi så klart plocka upp i större utsträckning. Det som sker nu är att det kommer fler och fler initiativ från inte minst företag som hör av sig och säger att de vill ta emot praktikanter i en viss bransch, säger Sara Knutsson.

Svårigheten är att etablera en kontakt mellan dem. Projekt har genomförts lokalt på olika platser i landet där antingen de kringliggande företagen kommit till olika boenden. Eller att myndigheter, Migrationsverket eller Arbetsförmedlingen på en viss ort vänt sig till företagen i kommunen.

Läs också: Här är den hemliga ledningscentralen där Migrationsverket håller koll på flyktingströmmarna

– Vi testade organiserade mötesplatser i en försöksverksamhet och tanken då var att knyta ihop asylsökande med det kringliggande samhället. Det är något som vi kommer plocka upp under våren igen. Det görs mycket, både av myndigheter och i civilsamhället. Vi behöver inte uppfinna hjulet varje gång, säger hon.

Om det sitter människor med it-kompetens på landets olika asylboenden är alltså en fråga som inte har ett exakt svar. Uppskattningar och bedömningar är det som finns att gå på. Och att döma av vilka jobba som nyanlända sökte förra året finns åtminstone en viss it-kompetens. När en person fått uppehållstillstånd är det Arbetsförmedlingen som tar över som ansvarig myndighet och den nyanlände hamnar oftast i ett etableringsprogram.

Men det finns en rad hinder: som svårigheter med att översätta utbildningar och yrken. Det kan helt enkelt vara så att det inte framgår glasklart att en viss utbildning i ett land leder till ett specifikt jobb i Sverige.

– Vi har en tjänst igång, ett verktyg där man lägger in sina meriter och sedan matchas det mot olika yrken. Man kan också lära sig mer om svenska arbetsmarknaden, säger Fredrik Möller, handläggare på Arbetsförmedlingen.

En annan metod som införts för att få in människor på arbetsmarknaden, inom bristyrken, är via så kallade snabbspår. De har hittills bara gällt legitimationsyrken som läkare, sjuksköterskor och apotekare. Men det betyder inte att andra yrkesgrupper inte får hjälp.

– Vi går noga igenom vilken kompetens personen har och vilka yrken som personen kan söka. Vilka kompletteringar, eller vilket stöd, som är vanligast för de med it-kompetens vet jag inte. men det finns branscher, som it-branschen, där det kan varalättare att komma in särskilt om engelskan är ett arbetsspråk, säger han.

Läs också: De riskerade livet för sina datorer under flykten till Sverige. Här är deras berättelser.

Nyligen fick Arbetsförmedlingen möjlighet att redan under asylprocessen hjälpa människor att förbereda sig för arbetsmarknaden. Vad det kan handla om är enligt Fredrik Möller i sin linda, men går ut på att kunna ge vissa insatser mot anläggningsboenden där asylsökande bor.

Men bland annat kan röra sig om att se vilket behovs som finns just där för varje individ och hjälpa till med till exempel praktikplatser. Egentligen alla insatser förutom ekonomiskt stöd till anställning. För att få sådant anställningsstöd krävs i dagsläget uppehållstillstånd.

En viktig pusselbit är företagen själva, något som lyfts av såväl Migrationsverket som Arbetsförmedlingen. Så även av branschen själva. Ett exempel som just nu diskuteras är ett samarbete mellan Migrationsverket och branschorganisationen It- och telekomföretagen. Ett praktik- och arbetstorg där asylsökande kan träffa representanter från de företag som är med. Det handlar i första hand om att etablera en kontaktyta, som i förlängningen leder till någon form av sysselsättning.

– Det finns outnyttjad kompetens, inte jättemycket, men det är svårt att få fram en generell bild. Men bara för att man skulle hitta formen för att matcha bättre betyder inte det är något frigörande av dammluckorna. De som är drivna sugs fort upp, för det är bransch som präglas av eget driv och egna kontaktytor, säger Fredrik von Essen.