Olga Stern
Olga Stern, utvecklare och grundare av Genews.io.

– Det finns inte en chans i världen att programmera det där utan att exakt veta vad den gör: ”om bilen är i en testmiljö ska den göra så här”. Det är en lång kedja av människor som lett fram till beslutet att bilarna skulle släppa ut mindre avgaser i testmiljö. Men det är också utvecklare som byggt systemet, säger Olga Stern, utvecklare och grundare av Genews.io.

En röd tråd genom människosläktets historia är den att stöter vi på ett problem uppstår en vilja och ett behov av att lösa det. Den drivkraften har utvecklat våra samhällen och lett fantastiska uppfinningar. Men det har också lett till mycket ondska.

– Jag tror att människan är jättesimpel på det sättet, vi blir varse problemet och vill lösa det. Det är inte konstigt. Men som utvecklare i dag måste man tänka, är det här en grej som världen behöver eller löser det bara mitt problem, säger utvecklaren Olga Stern.

Läs också: Målet för noops-trenden: att göra alla drifttekniker arbetslösa

På kontoret i Gamla stan pryds varje väggarna av stora kartor som ger namn år varje rum. I rummet där vi ses sitter en solblekt karta, av gammal skolmodell, över Antarktis. Mitt i en stadsdel som utnämnts till ett startupmecka, där utvecklare och entreprenörer delar kontor och jobbar med appar och lösningar som ska världen med storm.

Utvecklare är i dag ett av Sverige vanligaste yrken. Bakom varje ny, smart lösning står minst en programmerare och fortsätter digitaliseringstrenden, vilket den lär göra, kommer efterfrågan av deras kompetens inte minska.

Olga kommer med ett tankeexperiment. Det jobbar ungefär 80 000 utvecklare i Sverige och om man räknar med att varje utvecklare skriver tio rader användbar kod varje arbetsdag under 2016 skulle det bli över 202 miljoner rader kod.

– Kollektiv gör vi ett enormt avtryck och om man tittar på hela världen. Och det här är viktigt, för vi kan faktiskt göra skillnad. Om alla utvecklare sa: nej, jag vill inte jobba med ett system som kan identifiera människohuvuden för robotmissiler. Då skulle de systemen inte utvecklas, säger hon.

Vem som bär huvudansvaret och var det personliga ansvaret börjar och slutar är en fråga som saknar svar. Eller kanske har lika många svar som det finns människor. Det är fråga om etik och moral. Men också något som ligger betydligt närmare vardagen.

– Visst kan man säga att det är så här världen fungerar och även om vi i Sverige gillar att tro att vi har platta strukturer så finns det hierarkier över allt. Jag tror att man måste se på samma sätt som med konsumentmakt. Vi har en utvecklarmakt, inte så att vi har eller ska ha högre moralisk standard. Men det är en viktig aspekt, säger hon.

Drivkraften och det personliga engagemanget är kärnan i många nystartade företag och dess entreprenörer. Det är inget som man ska ge upp, att jobba för det man själva brinner för en av de viktigaste utgångspunkterna man har. Hennes egen tjänst Genews.io, tjänsten som mäter könsfördelningen i nyhetsmedier, är frukten av ett personligt engagemang. Men ibland kan det vara nödvändigt att se längre än näsan täcker.

– I den flora av startupbolag som vi ser, inte till 100 procent, men en hög andel av dem löser sådana problem som de i startupvärlden just nu möter. Och det är en stark korrelation mellan dem och vita, priviligierade, medelklassmän som gör de här grejerna, säger hon.

Mycket har hänt sedan dotcombubblan sprack 2000. Visserligen kan it-branschen i förhållande till andra fortfarande ses som ung. Men tiden för att vara naiv är sedan länge över och blicken måste vändas inåt och se vilka effekter och inverkan appar och nya system har. Var hamnar slutligen alla de miljoner rader kod som skrivs varje år är en fråga varje utvecklar bör ställa sig.

Läs också: Här är Sveriges bästa utvecklare

Olga Stern har jobbat som programmerare, och då främst som dotnetutvecklare, i åtta år. Just nu är hon tjänstledig från konsultföretaget Valtech för att på heltid kunna ägna sig åt egna projektet Genews.io. Hon ser att det har börjat pratas mer och mer om etik och moral bland kodare. Och det finns viljan finns att skapa tjänster som ligger bortanför att bygga fler dejtingappar och kommunikationsplattformar.

– I och med att det kom så många flyktingar till Sverige under hösten, var det jättespännande att se så många fina initiativ. Det är som att folk vaknade och tänkte: ja, just det, det finns människor som inte är som jag, som har andra problem som jag skulle kunna lösa.

Vägen framåt tror Olga ligger i att få in fler perspektiv, olika typer av kompetens, människor med olika ingång och bakgrund. För en homogen bransch stänger inte bara ute människor från arbetsmarknaden. Det innebär också att det är många idéer som aldrig får se dagens ljus. En differentierad bransch leder till bättre idéer.

– Vi måste hitta tillbaka till varför vi gör saker, vad syftet är och för vem. Som utvecklare kan man jobba inom vilken bransch som helst, vapenindustrin eller en hjälporganisation. Man får rannsaka sig själv och det man gör under arbetsdagen, säger hon.