Sverige digi


Allt från internetanvändning till befolkningens digitala kunskaper mäts när EU vill ta tempen på unionens digitala framsteg. Och kurvorna pekar uppåt även i år. Men utvecklingen ser ut att slå av på takten.

I dag presenterar EU-kommissionen sin rapport om hur digitala medlemsstaterna är. Och Sverige kammar hem den sista pallplatsen, precis efter Danmark och Nederländerna. Poängen är höga inom alla de fem mätningsområdena, bland annat har 99 procent av hushållen tillgång till fast bredband.

Men utvecklingen ser ut att ha stagnerat. Dessutom är Sverige det enda landet som inte förbättrat sina poäng sedan förra året, då vi toppade listan. Visserligen ligger vi över medel med våra 0,67 poäng, men tillhör den skara länder vars utveckling går långsammare än snittet. Med i det sällskapet finns också bland andra Finland, Irland och Belgien. Medelpoängen för hela EU är 0,52 poäng.

Läs också: Så ska Sverige ta till vara nyanländas it-kompetens

På det hela taget har EU gjort framsteg sedan förra året, vilket också var året då EU-kommissionen lanserade sin strategi för en gemensam digital marknad. Men kommissionen tycker att det krävs åtgärder för att få utvecklingen ska gå snabbare. Både hos enskilda medlemsländer och på EU-nivå.

– EU gör framsteg, men för långsamt. Det finns inget utrymme för att vara självbelåten. Det behövs krafttag om vi ska komma ikapp Japan, USA och Sydkorea, säger Günther H Oettinger, kommissionär med ansvar för digitala frågor.

Bedömningen som ligger till grund för Sveriges placering utgår från fem områden: Internetuppkoppling, humant kapital och digitala kunskaper, internetanvändning, integration av digital teknik och myndigheters digitalisering.

Kommissionen uppmärksammar särskilt att Sverige trots sin geografiska förutsättning – varandes ett avlångt land med olika terrängförhållanden – har väldigt hög andel hushåll med tillgång till fast bredband, snabba uppkopplingar och tillgång till 4G. 76 procent har tillgång till nedladdningshastigheter på minst 30 Mbps. Men för att ytterligare stärka den digitala marknaden krävs att nästa generations bredband byggs ut, anser kommissionen.

Sverige har en hög andel it-experter bland medborgarna, näst högst i EU och 60 procent över snittet. 89 procent använder internet och 72 procent har grundläggande it-kunskap. Vilket betyder att de kan använda e-post, använda vissa redigeringsverktyg och installera en ny dator eller telefon.

Läs också: Inga nya vapen utan programmerare. Borde utvecklare ta större samhällsansvar?

När det kommer till användning ligger vi på en andraplats, totalt sett. Däremot har vi gått från plats tre till plats tio när det gäller att läsa eller se på nyheter online, 83 procent av internetanvändarna läser nyheterna i mobilen eller datorn. Mest populära användningsområdet tycks bankärenden vara, 88 procent använder internet till det. Snittet i EU ligger på 57 procent.

Under våren väntas kommissionen komma med en rad förslag för att som de själva säger: ta bort hindren som står i vägen för att medlemsländerna kan ta till vara fördelarna med digitaliseringen på bästa sätt. En sådan åtgärd är till exempel skippade roamingavgifter. Det som kommer här näst ska enligt kommissionären Andrus Ansip vara åtgärder för att stärka e-handeln och uppkopplingen. Alla förslag ska presenteras under året.

– Fler och fler människor, företag och myndigheter blir digitala. Men för många av dem står fortfarande inför problem, som avsaknaden av snabb internetuppkoppling, gränsöverskridande e-myndigheter eller svårigheter för handeln och försäljning över gränser. Vi måste fixa det och vi har börjat fixa det, säger han.