Integritet har seglat upp som en av vår tids viktigaste samhällsfrågor. Goda och onda krafter samsas allt mer i internets dunkla vrår för att undkomma Googles jakt på data eller lagens långa arm.

”Syns inte, finns inte” skriar vildvittrorna i Astrid Lindgrens saga. En devis miljoner anonyma internetanvändare följer dagligen. När någon gömmer sig väcks ofta spekulationer om att hen inte har rent mjöl i påsen. Och i internets bakvatten är det fortfarande så. Handel med droger och illegala vapen dominerar marknaden.

Men som vi vet är det också räddningen för människor vars rättigheter begränsas av regimer världen över. Och ska man tro Jaime Bartlett, journalist och författare till boken Det mörka nätet – nedslag i den digitala underjorden, blåser förändringens vindar även i internets dolda delar.

Läs också: Nu köper allt fler företag försäkringar mot it-hot och säkerhetsrisker

– Facebook har redan en sida på darknet och jag tror att många andra plattformar lär följa efter. Deras användare bryr sig om integritet och privatliv och det är en bra plats att hålla sig anonym. Det finns också säkerhetsfördelar för ett företag att finnas där. Det jag ser är att vi kommer få specifika plattformar för darknet, för att möta efterfrågan på att kunna hålla sig gömd och anonym, säger han.

I sin bok har författaren Jaime Bartlett träffat de personer som lever delar av sina liv i subgrupper på internet: bitcoinfantaster, hackare, tonåringar med självskadebeteende.

– Så många människor lever sina liv på internet i dag och ingen verkar vara villiga att erkänna det och gå in och förstå dem, säger han.

Det är inte med en teknikers glasögon han har gjort sin resa. Snarare har han försökt förstå hur samhället förändrat i takt med att informationsflödet ökat och möjligheterna att inte behöva vara sig själv fått helt nya förutsättningar.

Deep web, djupwebben, är en diffus beskrivning av allt som inte indexeras hos de kommersiella sökmotorerna. Dit Googles tentakler aldrig når. Det kan vara myndighetssidor som skyddas med lösenord, bankers register, forskningsrapporter eller andra juridiska dokument. Sidor som rent tekniskt finns på internet men som inte nås av vem som helst. En del av det är darknet, som nås via verktyg som Tor-nätverket.

– Det korrekta namnet är Tor hidden services, och är ett ganska litet nätverk av sajter som består av mellan 30 000 och 50 000 sajter. Ungefär två, tre miljoner använder Tor-browsern varje dag, men bara en bråkdel gör det för att använda nätverket, säger Jaime Bartlett.

Underrättelsetjänster, polis och regeringar har ett uppdrag att säkerställa tryggheten i samhället. I det ingår viss form av övervakning. En fråga som ställs på sin spets, särskilt efter avslöjanden om NSA:s omfattande massövervakning. Det är en tävling mellan de som inte vill övervakas och de som vill övervaka.

– Och det är en tävling som myndigheterna inte kan vinna. Efter Snowden-avslöjandena har vi sett en ökning i antalet anonymiseringsverktyg, och den utvecklingen kommer att fortsätta. Jag tror också att det kommer att bli svårare att övervaka människor på nätet. Det har varenda polismyndighet och underrättelsetjänst sagt de senaste fem åren, att deras jobb kommer bli svårare. För även om människor hela tiden delar mer information så försvårar det också övervakningen. Det betyder bara att det blir mer oljud att lyssna på, säger han.

Censur är något som stater ägnar sig åt, när de avgör vad som får och inte får sägas i den offentliga sfären. Trenden har under en längre tid, och särskilt på vissa delar av internet, varit att censuren ökar. Men Jaime Bartlett tror att på sikt kommer det snarare bli tvärt om, och dessutom betydligt svårare att kontrollera. För att inte säga omöjligt. Redan i dag ser han hur människor litar mer på sina vänner och diffusa internetsidor än traditionella nyhetsförmedlare. Något som på sikt kommer att förändra allt och ge bränsle åt antietablissemangsorganisationer.

Läs också: Här är tangentbordet som skyddar dig mot hackare

– Om det inte finns en objektiv uppfattning om vad som är fakta, då kommer allas personliga uppfattning bli lika viktig som alla andras och all politik reduceras till serie emotionella soundbites och om en person framstår som äkte eller inte, säger han.

Det är ett kaotisk och fragmentariskt samhälle som målas upp. Men också ett där individen får mer makt, på bekostnad av staten och institutionerna. Alla individer får möjlighet att skapa sin egen berättelse, starta sin egen politisk rörelse eller egna crowfundingprojekt. Men alla kan också komma åt olaglig pornografi eller skaffa sig mjukvara för att hacka in sig i andras datorer. Fler enskilda aktörer som har en chans att påverka världen.

– Det blir som en förlängning av alla tänkbara filosofier. Det är svårt att sätta fingret på exakt vad som händer. En av de centrala delarna är utvecklingen av det mörka internet, och integritetsverktyg som Tor-nätverket.

Snart 14 år har gått sedan Tor-projektet släppte mjukvaran som låter användarna kommunicera anonymt. Nätverket består i dag av att tusentals servrar, reläer, som användarna förlitar sig på för att kunna koppla upp mot internet via virtuella tunnlar snarare än via direkta uppkopplingar. På så sätt kan de dela information utan att riskera att de övervakas.

Inget krypteringsverktyg är perfekt och vi vet inte alltid exakt vad myndigheterna har för sig. Vilka möjligheter de har att övervaka invånarna på internet, trots att de söker anonymitetens skydd. I november förra året avslöjades det att FBI, amerikanska federala polisen, anlitat forskare från Carnegie Mellon University för att hitta och angripa svagheter i nätverket. Något som inte togs väl emot av vare sig människorrättsaktivister eller branschkollegor.

Övervakningen är inte den enda utmaningen Tor-nätverket står inför. Om fler ska kunna använda tjänsten krävs att programvaran görs om. Det är nämligen inte bara så enkelt som att lägga till fler servrar och fler slutnoder.

– Routingprotokollen måste skrivas om för att Tor-nätverket ska kunna växa. I dag kör Tor-nätet statisk routing där alla noder har en lista för alla, verifierade, noder i nätverket. Det skalar dåligt och en mer dynamisk modell som mer liknar dagens internet är något som måste till, säger Patrik Wallström, DNS-expert på IIS och ordförande i Föreningen för digitala fri- och rättigheter.

Världen utanför Tor står också inför stora utmaningar, dock främst inte av teknisk karaktär. Patrik Wallström ser en oroväckande utveckling där fler stater ifrågasätter legaliteten i anonymiserings- och krypteringstekniken. Under de senaste åren har människor gripits för att de inte vill avslöja sina kryptonycklar och amerikanska myndigheter ser inte med blida ögon på de som använder Tor.

– Den här situationen är dock bättre än en statlig massövervakning. Men att stater får fria händer att attackera datorer utan allvarlig misstanke om brott är också mycket allvarlig, säger han.

Läs också: Ny studie: Tor-användare behandlas som andra klassens nätmedborgare

När kryptovalutan bitcoin lanserades 2009 användes den till en början nästan uteslutande på darknet. Men nu tekniken bakom flyttat in i finansvärldens finrum. Svenska och internationella storbanker, stora it-bolag som IBM, har investerat i tekniken bakom valutan och det är något som kan förändra byråkratin in grunden.

– Bitcoin skapades i ett litet kryptografiforum, av en grupp radikala libertarianer. Men nu ser det faktiskt ut som att tekniken på ett betydande sätt kommer att förändra hur byråkratin fungerar. Hur vi lagrar information, hanterar databaser och hur vi gör upp betalningar. Så det man undrar nu är vad det finns i de här märkliga forumen som revolutionera världen på ett liknande sätt, säger Jamie Bartlett.

Tekniska framsteg har alltid påverkat samhället och människorna som lever där, vårt beteende och våra normer. Men det är också lätt att fastna i dystopiska framtidsvisioner när vi inte vet vad som väntar, samtidigt som vi ser att vår samtid förändras. Som med mycket annat är inget givet och varken enbart bra eller dåligt. Är det en framtid vi ska frukta?

– Jag är lite osäker själv, och förvirrad. Skulle säga att jag är optimistisk inför att människor får mer makt, får tillgång till mer information, idéer och andra möjligheter som är bra för att sprida frihet och demokrati i världen. Och skydda demokratier även i framtiden. Men jag ställer mig negativ till att det också blir svårare att för polismyndigheter att göra sitt jobb, kontrollera olagligt innehåll och begränsa terroristbrott och andra kriminalitet på internet, säger Jamie Bartlett.