I december 2014 stoppades all flygtrafik till och från Bromma flygplats i Stockholm. En oidentifierad drönare aktualiserade frågan: hur sjutton ska samhället fungera med en massa flygande farkoster bland kvarter och hustak. Svaret på den frågan hoppas amerikanska rymdmyndigheten få svar på med hjälp av 3d-simluering. Och bakom lösningen står så väl svenska forskare som en svensk startup.

I ett första steg har hela det gamla industriområdet i Norrköping filmats med drönare och en interaktiv 3d-modell har tagits fram. Strykjärnet, Strömmen, Värmekyrkan, de gamla fabrikslokalerna. Allt är med.

Läs också: Vem får fota med drönare? Det betyder den kritiserade domen

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan amerikanska Nasa, Luftfartsverkets forskningsavdelning och Linköpings Universitet som leder arbetet. Syftet: att i en interaktiv miljö se hur det kan tänkas se ut när drönare blir ett inslag i vår vardag.

Norrköping

– Problemet med drönare i dag är att vi inte har någon kontakt med dem, vi ser dem inte och vi kan inte kommunicera med dem. Vi vet inte vad de tänker gör, och säkerheten i luftrummet bygger på att vi vet det, säger Billy Josefsson, ansvarig för forskning och innovation inom automatisering vid Luftfartsverket.

Med hjälp av modellen ska forskare, politiker och allmänheten kunna skapa sig en lättförståelig bild av hur drönartrafiken påverkar oss. Vad krävs för att flygplan ska kunna start, landa och flyga säkert? Hur påverkar det stadsmiljön, var ska landningsplatserna byggas, var ska de laddas?

Det är här behovet av en verklighetstrogen modell kommer in. För det handlar inte bara om att kartlägga var en byggnad ligger, en flygplats eller ett torn. Hur högt ett hus är blir minst lika viktigt som hur brett det är. Här skiljer sig drönarbilderna markant från flygfoton och det blir möjligt att springa runt i miljön i stället för att bara sen den från ovan.

Läs också: Efter mobilflopp – nu satsar Intel på drönare

Bakom mjukvaran står bolaget Spotscale som anlitades för att göra verklighet av detta enorma bildprojekt. Under sommaren som gått har en drönarpilot flugit runt och fotat det omkring 40 kvarter stora området, från alla möjliga vinklar. Totalt blev det 140 000 bilder med upplösning på 24 megapixlar.

– Piloten har flugit runt i 80 timmar, det blev 100-tals gigabyte. Vi har en metodik för att samla in all information så det överlappar mellan bilderna. Bilder laddas upp i molnet där beräkningarna görs, det blev några kvarter per server. Vi har en algoritm som beräknar formen på huset och klistrar på bildinformationen på den formen, säger Ludvig Emgård, grundare och vd på företaget.

Han ser också andra användningsområden för den här typen av simuleringar. Stadsplanering för att testa nya och gamla bostadsområden, eller för att förbättra kartor och lokaliseringstjänster.

För Billy Josefsson handlar det också om att avdramatisera drönarna. De flygande farkosterna kommer troligen finnas i vår vardag på ett eller annat sätt vare sig vi vill eller inte. Nyhetsbevakning, leveranser eller bara som observatörer vid större folksamlingar. Då kan en realistisk modell av denna typ hjälpa till att ge en rättvis bild av den nya teknikens påverkan. En simulering kan inte förhindra att någon flyger utan tillstånd. Men det kan göra att man förstår konsekvenserna och att man kan göra en riskbedömning, säger han.

– Det kan handla om att skapa små utrymmen i luftrummet. Det som är intressant är att vi inte riktigt vet hur de kommer att flyga från a till b. Om det är raka vägen, eller via speciella rutter. Ingen vill ju ha en drönare i huvudet, säger han.