Både i fallet Donald Trump och när britterma i somras röstade sig ur EU pekade de flesta opinionsundersökningar på att resultatet i valet skulle bli ett annat än vad det faktiskt blev. Ska vi tolka det här som att opinionsundersökningar inte fungerar längre? Eller att big data är värdelöst?

Nej säger experter på dataanalys. Det är inte metoderna för undersökningar det är fel på. Problemet ligger i hur data samlas in. Det är helt enkelt för dålig kvalitet på de data som opinionsundersökningarna baseras på. Det beror på flera saker, till exempel att folk i dag är mindre benägna att delta i sådana här undersökningar än tidigare.

Ett annat problem är att allt färre har landlinor för telefoni. Det krånglar till det i USA eftersom det där är förbjudet med automatisk uppringning till mobiltelefoner. Man måste sätta människor på att ringa mobilnummer slumpmässigt, vilket både är tidsödande och dyrt.

Läs också: ”Valet av Donald Trump punkterade it-bubblan”

Och man kan inte säga att dåliga opinionsundersökningar är ett tecken på att big data är värdelöst, eftersom det handlar om för lite data för att kallas big data.

Enligt Samuel Wang, professor och chef för Princeton Election Consortium, ligger problemet med undersökningarna inte i att resultaten hamnar utanför felmarginalerna. Hans organisation förutspådde för övrigt att Clinton skulle vinna med 99 procents sannolikhet i tisdags morse.

Det ska i stället ha handlat om ett ”systemfel” med alla opinionsundersökningar. I ett mejl till IDG News skriver Samuel Wang att ”hela gruppen av opinionsundersökningar blev fel och det var ett stort fel, ungefär fyra procent både på presidents- och senatsnivå”.

Ett stort problem som experter på undersökningar pekar på är att presidentvalet avgörs av 50 delstater, plus huvudstadsdistriktet DC. I de allra flesta fall får en kandidat tillgodoräkna sig alla röster för en delstat, även om det blev en knapp seger för delstaten.

Att Clinton fick flest röster totalt i hela USA hjälpte inte, eftersom Trump vann ”rätt” delstater. Det här borde man naturligtvis ta hänsyn till i försök att förutspå valresultatet. Men, visst, det krånglar till analysmodellen.

Läs också: Vad händer med tech-industrin? Frågorna fler än svaren när Trump blir president.

Ett kanske ännu större problem vad gäller undersökningar är att antalet väljare som bestämde sig väldigt sent tros ha varit stort. Och allra vanligast ska det ha varit bland republikaner som tvekat att rösta på Trump. Tidigt i valkampanjen ska det ha gällt för 20 procent av de republikanska väljarna, enligt Samuel Wang. Om man antar att de flesta av dem till slut förblev lojala med partiet och röstade på Trump så lär det vara en stor del av förklaringen till Trumps seger.

En lärdom av resonemangen är att det brister både med analysmetoder, åtminstone i USA-fallet, och, framför allt, med datainsamling. Den enda riktigt säkra slutsatsen man kan dra av resonemangen är att man inte längre kan lita på opinionsundersökningar. I alla fall inte för amerikanska presidentval och brittiska folkomröstningar.