Världen förlorade nyligen en stor inspiratör som helt klart brann för en faktabaserad värld. Hans Roslings bortgång fick mig att fundera på människans utveckling och vad som kommer ske framöver om inte alternativa fakta utmanas.

I början av 1900-talet när samhället började präglas alltmer av tillverkning och tjänster, snarare än jordbruk, skiftade läs- och skrivkunnighet snabbt från att bara varit en fördel till att bli en nödvändighet. De flesta håller nog med om att det idag hade varit i princip omöjligt att klara sig utan läs- och skrivkunskaper.

Nu, under 2000-talet, har vi trätt in i den digitala eran – där förmågan att förstå och hantera data med all sannolikhet kommer att utvecklas på ett liknande sätt. Förståelse för data kommer bli den moderna tidens skrivkunskap. Denna övergång är dock inte helt problemfri, till stor del för att vi idag saknar förmågan att hantera alla data vi har tillgång till och samlar in. Dessutom går det oerhört snabbt. Falska nyheter, ”fake news”, har blivit ett växande fenomen, och vi går i våra informationsbubblor, eller filterbubblor, genom vänner, sociala nätverk och algoritmer som skräddarsyr vår nättillvaro så att åsikter enbart förstärks – men sällan utmanas.

Ett annat problem är ”data pollution”, eller informationsförorening, som innebär att korrekt information kan förorenas av irrelevanta, motstridiga eller till och med felaktiga fakta. Detta resulterar i att det blir svårt att verkligen ta vara på informationen, på grund av osäkerhet kring vilka data som är korrekta. Detta är oroväckande för en informationskonsument. Men kanske är det ännu mer oroväckande hur detta påverkar algoritmer och maskininlärning, som i framtiden kommer att styra våra bilar eller drönare. Paradoxalt nog riskerar det växande gapet mellan data och vår förmåga att hantera data så småningom att leda till informationsutmattning, eller det farligaste tillståndet av alla – informationsnegligering.

Även om jag skulle vilja hävda att en hälsosam dos magkänsla och intuition behövs när viktiga beslut ska fattas, kan det inte vara det enda vi förlitar oss på i den nya informationsåldern. Inte minst idag när det snabba nyhetsflödet suddar ut gränsen mellan tyckande och fakta.

Läs också: Nej, robotarna gör inte 230 miljoner arbetslösa

När flödet av information idag är större än någonsin är det också viktigare än någonsin att bena ut vad som är rätt, fel – och vad som är, eller kanske är, ”alternativa fakta”. Så hur ska vi stärka kunskapen kring data, och på så sätt överbrygga gapet? Enligt mig måste man vara kunnig nog att filtrera, kombinera, triangulera, kontextualisera, analysera, kritisera och använda data på rätt sätt. Eller som akademiker vid MIT nyligen uttryckte det: Dataläskunnighet handlar om att kunna förstå, arbeta, analysera och argumentera med data.

Det här är en artikel från Expert Network

Det är tyvärr alldeles för få av oss som bemästrar hela den kedjan. Hur vi konsumerar information skiljer sig dessutom relativt mycket åt mellan generationerna:

Yngre generationer har en väldigt naturlig relation till data. Eftersom de har vuxit upp med en Google-sökruta och nästan konstant användning av olika teknikprylar och sociala nätverk har de alltid stått data nära. Det kan handla om allt från att använda en app på telefonen för att se vilka specifika ingredienser de fått i sig eller hur många kalorier de bränt, till realtidsuppdateringar från Twitter om de senaste händelserna i världen. Data har stor genomslagskraft hos dessa grupper, och de flesta har förmågan att verkligen använda data. Vad som ofta saknas är dock reflektion och inte minst källkritik.

Äldre generationer tenderar att reflektera mer och är generellt mer skeptiska mot information. Det är inte bara tiden som tillfört den läggningen, utan förhållningssättet kommer från en gedigen grund av källkritik, samtal, ironi och debatt. Dessa generationer tappar dock på att inte ha samma behov av, eller snarare kunskap kring, interaktion med teknik och information på daglig basis. De har inte vuxit upp med tillgång till omnidata och var således tvungna att reflektera mer över vad de hade, vilket resulterat i större koncentrations- och reflektionsförmåga.

Vi har med andra ord en hel del att lära av varandra för att bemästra hela kedjan kring dataläskunnighet. Hur kommer situationen att förändras när vi fortsätter framåt i vår datadrivna värld? Hur kommer framtida generationer att interagera med data? Det vi kan säga är att det med all sannolikhet kommer att vara en ännu viktigare del av deras liv.

Läs också: Så ska regeringen digitalisera skolan – programmering från första klass

Idag förses barn i allt högre grad med teknik för lärande i skolan, vilket ger tillgång till förstahandsdata samtidigt som det lägger grunden för en bättre datakompetens. De kommer att växa upp med data till sitt förfogande – och teknik som en nyckelfaktor i dess utbildning. Detta är en bra grund och ett krav för att bygga ett datadrivet och datakunnigt samhälle. Det viktiga är att vi nu i övergången inte glömmer bort det viktigaste: källkritik och reflektion.

Fakta

Befattning: Senior director, market intelligence
Företag: Qlik
Linkedin: Dan Sommer
Twitter: @dansommer
E-post: dan.sommer@qlik.com
Hemsida: www.qlik.com
Expertområden: Omvärldsbevakning och trender inom BI och analys
Bakgrund: Sedan sommaren 2015 på Qlik som global chef för Market Intelligence. 16 års internationell erfarenhet inom it, varav 10 som analytiker hos Gartner, med titlarna research director, agenda manager samt global lead for the BI and analytics markets, med specialisering på marknader, trender, konkurrenter och go-to-market strategier. Tidigare ordförande för Gartners BI Summit.