Mikael Pawlo
Jag skrev i min krönika "Irene har världens lättaste jobb": "Statskontorets slutsats måste därför vara att det bästa alternativet alltid skall vinna och att öppna standarder skall användas för all utveckling och alla inköp. Både Microsoft- och Linux-alternativet måste kunna vara med och tävla i upphandlingen. Först då kan vi få det mest effektiva alternativet. Om det immateriella skyddet för datorprogram skall ändras bör det göras av lagstiftaren och inte smygande genom upphandlingen."
Min krönika har kommenterats på flera ställen, men kanske flitigaste på Gnuheter där omkring 200 kommentarer har postats.
Signaturen JC undrar om jag med mitt förslag inte "diskriminerar alla som levererar tjänster och lösningar som inte bygger på öppna standarder".
Det är fullt möjligt att leverera proprietära (slutna) lösningar till öppna standarder. En öppen standard - i de fall det är tillämpligt - är förutsättningen för att konkurrens mellan proprietära och fria lösningar skall kunna genomföras och därför ett pris som jag anser att man måste betala för att få konkurrens. Sedan finns det ju helt slutna system där
frågeställningen aldrig blir aktuell överhuvudtaget.
Signaturen Jaxån undrar om det är rätt att "skicka skattepengar till Bill Gates".
Självklart skall svenska skattepengar gå till Microsoft om det har den bästa lösningen. På samma sätt skall skattepengar gå till Red Hat eller MySQL om någon av dem har den bästa lösningen. Fri programvara är inte
gratis.
Erik Josefsson undrar om kravet på öppna standarder innebär att det "inte finns några Microsoft-lösningar som kan köpas in".
Om kravet är öppen standard så räcker det exempelvis att ordbehandlingsprogrammet kan spara i "RTF" (utvecklat av Microsoft) eller annat öppet, tillgängligt format. Däremot kan man inte ställa krav på att lösningen för ordbehandling skall spara i ".doc". Upphandlingen skall dock ske så att vissa krav är uppfyllda för lösningen och inte så att
kriterierna innebär att endast ett visst program klarar kraven. Vi som är lite minnesgoda vet att Microsoft inte alltid haft en så dominerande ställning som idag. Det fanns exempelvis någonting som hette Lotus 1-2-3 och Word Perfect tidigare. Marknaden förändras när det råder konkurrens. Idag råder det dock inte konkurrens inom offentlig sektor. Om alla alternativ får tävla på lika villkor tror jag att många - men inte alla - kommuner och skolor exempelvis kommer att gå över till Open Office. Samtidigt kommer många under överskådlig tid av olika skäl behålla Microsoft Office.
Läget idag är sådant att fri programvara och datorprogram som licensierats under (andra) öppen källkod-licenser ofta inte kan delta alls i upphandlingarna. Jag hade tänkt leta upp några exempel, men på Stockholms webbplats (stockholm.se) låg alla underlag i xls-format (Excel) så jag kan inte läsa dem med fri programvara. På något sätt känns det som redan valet av format bevisar min tes på något sätt.
Jag tycker att det är fel att genomdriva öppen kod genom upphandlingskriterier på tjänstemannanivå. Det är lika fel som att genomdriva att sluten kod skall användas i förvaltningen, vilket är en praktisk verklighet på många ställen idag. Riksdagen bör få tycka till om en genomgripande samhällsförändring skall ske. Gärna öppen kod, men då
vill jag ha en revolution först. Eller åtminstone en demokratisk omröstning.
Jag ser problemet på två nivåer:
1. Upphandlingskriterier. Här vill jag ha konkurrensutsatt upphandling. Fri programvara och öppen källkod skall vara med och tävla.
2. Skydd för datorprogram. Här vill jag ha en förändring mot öppen kod för alla. Det finns demokratiska aspekter på datorprogram idag vilket gör att skyddet för datorprogram också bör förändras. Nu talar vi dock om förändringar som kan ske på riktigt lång sikt och involverar sådana fina förkortningar som WCT (Wipo Copyright Treaty) och TRIPS (agreement on Trade-Related aspects of Intellectual Property Rights) samt Bern-konventionen. Det är väl inte så många idag som tror att sluten kod i sig stoppar olovlig exemplarframställning? De thailändska
CD-brännar-fabrikerna går varma oavsett hur starka kopieringsskydden är och oavsett hur sluten koden är. Ändå införs tekniska skyddsåtgärder och förbud mot att undersöka koden i den internationella rättsutvecklingen.
Jag är övertygad om att man kan vara positiv till bibehållen upphovsrätt och öppen kod samtidigt. Om man anser att koden är en viktig demokratifråga, men att upphovsrätten är viktig för att stimulera kreativiteten - varför då inte kombinera dessa? Man skulle exempelvis kunna koppla skyddstiden till öppenhet i koden. Samtidigt kan upphovsmannen själv få välja om vidareutveckling av koden skall vara tillåten och villkoren därför. Olovlig exemplarframställning och otillbörlig konkurrens kan fortfarande bestraffas. Över tiden kanske vi hamnar i Richard M Stallmans tankesätt där all programvara fritt får spridas och modifieras av var och en, men jag anser att vi är alltför
långt från detta idag för att det skall praktiskt genomförbart eller ens önskvärt mot bakgrund av dagens kommersiella verklighet.
Sunnanvind Fenderson argumenterar för att offentlig sektor alltid skall använda öppen kod och skriver: "Statskontoret använder skattepengar och är till för att serva befolkningen. Vi kan därför ställa högre krav på dem än på företagen."
Jag förstår dock inte varför den offentliga sektorn skall tvingas använda öppen kod om inte alla andra skall göra det. Det riskerar att ge den offentliga sektorn sämre datorprogram än näringslivet. Det finns exempelvis få bra fria alternativ för CAD-programvara. Samtidigt kan fria alternativ BSD- och Linux-lösningar fungera utmärkt i såväl server- som skrivbordsmiljö och många gånger vara ett betydligt mer kostnadseffektivt alternativ än Microsoft Windows. Skattemedlen skall användas på det sätt som är mest effektivt vid varje givet tillfälle.
Vidare kan man fråga sig om öppen kod ett samhällsintresse eller inte. Om det är ett samhällsintresse är det en fråga för riksdagen på ett högre demokratiskt plan och bör påverka alla - inte endast offentlig sektor. Om man på förhand definierar att endast en licenstyp skall användas skapar man stora risker för medborgarna som kan få en sämre IT-infrastruktur som följd. Fler kriterier än licensen måste användas vid upphandling av datorprogram. Dessutom riskerar man att påverka marknaden för datorprogram på ett negativt sätt genom att den mycket stora kunden offentlig sektor endast köper datorprogram som distribueras under en viss licens, oavsett funktionalitet och andra egenskaper.
Jag tycker personligen att man skall skynda långsamt genom att låta olika alternativ konkurrera med öppna standarder och samtidigt utvärdera möjligheterna att över tiden skapa en helt ny rättighetsfigur för datorprogram, i skärningspunkten mellan upphovsrätt, fri programvara och patent. Med tanke på de starka reaktioner min krönika föranlett inser jag dock att Irenes glass kommer att ha smält innan utredningen är färdig.
Relaterade länkar:
Min krönika har kommenterats på flera ställen, men kanske flitigaste på Gnuheter där omkring 200 kommentarer har postats.
Signaturen JC undrar om jag med mitt förslag inte "diskriminerar alla som levererar tjänster och lösningar som inte bygger på öppna standarder".
Det är fullt möjligt att leverera proprietära (slutna) lösningar till öppna standarder. En öppen standard - i de fall det är tillämpligt - är förutsättningen för att konkurrens mellan proprietära och fria lösningar skall kunna genomföras och därför ett pris som jag anser att man måste betala för att få konkurrens. Sedan finns det ju helt slutna system där
frågeställningen aldrig blir aktuell överhuvudtaget.
Signaturen Jaxån undrar om det är rätt att "skicka skattepengar till Bill Gates".
Självklart skall svenska skattepengar gå till Microsoft om det har den bästa lösningen. På samma sätt skall skattepengar gå till Red Hat eller MySQL om någon av dem har den bästa lösningen. Fri programvara är inte
gratis.
Erik Josefsson undrar om kravet på öppna standarder innebär att det "inte finns några Microsoft-lösningar som kan köpas in".
Om kravet är öppen standard så räcker det exempelvis att ordbehandlingsprogrammet kan spara i "RTF" (utvecklat av Microsoft) eller annat öppet, tillgängligt format. Däremot kan man inte ställa krav på att lösningen för ordbehandling skall spara i ".doc". Upphandlingen skall dock ske så att vissa krav är uppfyllda för lösningen och inte så att
kriterierna innebär att endast ett visst program klarar kraven. Vi som är lite minnesgoda vet att Microsoft inte alltid haft en så dominerande ställning som idag. Det fanns exempelvis någonting som hette Lotus 1-2-3 och Word Perfect tidigare. Marknaden förändras när det råder konkurrens. Idag råder det dock inte konkurrens inom offentlig sektor. Om alla alternativ får tävla på lika villkor tror jag att många - men inte alla - kommuner och skolor exempelvis kommer att gå över till Open Office. Samtidigt kommer många under överskådlig tid av olika skäl behålla Microsoft Office.
Läget idag är sådant att fri programvara och datorprogram som licensierats under (andra) öppen källkod-licenser ofta inte kan delta alls i upphandlingarna. Jag hade tänkt leta upp några exempel, men på Stockholms webbplats (stockholm.se) låg alla underlag i xls-format (Excel) så jag kan inte läsa dem med fri programvara. På något sätt känns det som redan valet av format bevisar min tes på något sätt.
Jag tycker att det är fel att genomdriva öppen kod genom upphandlingskriterier på tjänstemannanivå. Det är lika fel som att genomdriva att sluten kod skall användas i förvaltningen, vilket är en praktisk verklighet på många ställen idag. Riksdagen bör få tycka till om en genomgripande samhällsförändring skall ske. Gärna öppen kod, men då
vill jag ha en revolution först. Eller åtminstone en demokratisk omröstning.
Jag ser problemet på två nivåer:
1. Upphandlingskriterier. Här vill jag ha konkurrensutsatt upphandling. Fri programvara och öppen källkod skall vara med och tävla.
2. Skydd för datorprogram. Här vill jag ha en förändring mot öppen kod för alla. Det finns demokratiska aspekter på datorprogram idag vilket gör att skyddet för datorprogram också bör förändras. Nu talar vi dock om förändringar som kan ske på riktigt lång sikt och involverar sådana fina förkortningar som WCT (Wipo Copyright Treaty) och TRIPS (agreement on Trade-Related aspects of Intellectual Property Rights) samt Bern-konventionen. Det är väl inte så många idag som tror att sluten kod i sig stoppar olovlig exemplarframställning? De thailändska
CD-brännar-fabrikerna går varma oavsett hur starka kopieringsskydden är och oavsett hur sluten koden är. Ändå införs tekniska skyddsåtgärder och förbud mot att undersöka koden i den internationella rättsutvecklingen.
Jag är övertygad om att man kan vara positiv till bibehållen upphovsrätt och öppen kod samtidigt. Om man anser att koden är en viktig demokratifråga, men att upphovsrätten är viktig för att stimulera kreativiteten - varför då inte kombinera dessa? Man skulle exempelvis kunna koppla skyddstiden till öppenhet i koden. Samtidigt kan upphovsmannen själv få välja om vidareutveckling av koden skall vara tillåten och villkoren därför. Olovlig exemplarframställning och otillbörlig konkurrens kan fortfarande bestraffas. Över tiden kanske vi hamnar i Richard M Stallmans tankesätt där all programvara fritt får spridas och modifieras av var och en, men jag anser att vi är alltför
långt från detta idag för att det skall praktiskt genomförbart eller ens önskvärt mot bakgrund av dagens kommersiella verklighet.
Sunnanvind Fenderson argumenterar för att offentlig sektor alltid skall använda öppen kod och skriver: "Statskontoret använder skattepengar och är till för att serva befolkningen. Vi kan därför ställa högre krav på dem än på företagen."
Jag förstår dock inte varför den offentliga sektorn skall tvingas använda öppen kod om inte alla andra skall göra det. Det riskerar att ge den offentliga sektorn sämre datorprogram än näringslivet. Det finns exempelvis få bra fria alternativ för CAD-programvara. Samtidigt kan fria alternativ BSD- och Linux-lösningar fungera utmärkt i såväl server- som skrivbordsmiljö och många gånger vara ett betydligt mer kostnadseffektivt alternativ än Microsoft Windows. Skattemedlen skall användas på det sätt som är mest effektivt vid varje givet tillfälle.
Vidare kan man fråga sig om öppen kod ett samhällsintresse eller inte. Om det är ett samhällsintresse är det en fråga för riksdagen på ett högre demokratiskt plan och bör påverka alla - inte endast offentlig sektor. Om man på förhand definierar att endast en licenstyp skall användas skapar man stora risker för medborgarna som kan få en sämre IT-infrastruktur som följd. Fler kriterier än licensen måste användas vid upphandling av datorprogram. Dessutom riskerar man att påverka marknaden för datorprogram på ett negativt sätt genom att den mycket stora kunden offentlig sektor endast köper datorprogram som distribueras under en viss licens, oavsett funktionalitet och andra egenskaper.
Jag tycker personligen att man skall skynda långsamt genom att låta olika alternativ konkurrera med öppna standarder och samtidigt utvärdera möjligheterna att över tiden skapa en helt ny rättighetsfigur för datorprogram, i skärningspunkten mellan upphovsrätt, fri programvara och patent. Med tanke på de starka reaktioner min krönika föranlett inser jag dock att Irenes glass kommer att ha smält innan utredningen är färdig.
Relaterade länkar:
Den här artikeln har null kommentarer:
Molnigt på idg.se?
