
Thorsten är ungefär lika intensiv i verkligheten som han var på Olas talkshow i teve häromkvällen. Om inte värre. Det kändes därför bra att min vän filmproducenten KP snabbt tog kommandot i diskussionen. Pizzakocken - han som är lik Al Pacino - kom ner med vår mat efter ytterligare några minuter och anslöt sig. Det var svårt att följa alla led, men jag lyckades i dimman snappa upp att pizzakocken och Thorsten skulle spela "flummare" tillsammans i Daniel Fridells kommande film Blodsbröder. Trots att vi var fem personer i sällskapet var vi i minoritet mot dessa två skådespelande giganter.
Olof Hallström på Svenskt Näringsliv har jag träffat några gånger på Gävlebros vägkrog Dinners. Den där som vi lite lata stockholmare gärna stannar till vid för en bit mat på väg upp till fjällen. Hallström är en intelligent och trevlig prick, inte bara för att han är skidåkare, men när han i Rapport kritiserade Messings strategigrupp för att den leds av Christer Sturmark träffar han lite fel. Samma kritik har framförts, om än betydligt magsurare, av Mikael von Otter på GEA, Gemenskapen för Elektroniska Affärer. Ingen vet dock vad Messings rådgivargrupp egentligen skall göra. Mandatet är som Johan Jörgensen beskrivit det i Affärsvärlden så brett att det mycket väl skulle kunna inkludera att skapa fred på Jorden och finna ett botemedel mot AIDS.
Det är här Thorsten Flinck kommer in. Skulle det göra någon skillnad om samtliga ledamöter i Messings strategigrupp byttes ut mot Thorsten Flinck? Flinck har sedan tidigare erfarenhet av att spela olika roller i samma föreställning, inte minst i det nyligen uppsatta upphovsrättsintrånget Doktor Glas.
Flinck skulle nog med lätthet fylla flera stolar runt det IT-politiska bordet. Von Otter och Hallström är emellertid ute och cyklar när de kritiserar utnämningen av Sturmark som sammankallande i gruppen. Sturmark är Sveriges svar på Michael J. Fox karaktär i Spin City. Han kan tala med bönder på bönders vis, men har ändå politikernas öra, oävet vad Dagens Nyheter skriver om Sturmarks framgångar som företagare. Han kan faktiskt lyfta luren och ha Jan O. Karlsson i andra änden.
Värre är det med övriga ledamöter i ett råd som sammansatts på ett sätt som måste sägas vara ett under av politiskt korrekthet. Vi hittar givetvis det utländskt klingande efternamnet, människan av folket och --- jo, visst är det lika många kvinnor som män i gruppen! Det är ingenting att förvånas över.
Kvotering är en av Sturmarks och Messings käpphästar, men när man kvoterar fram en grupp där kvoteringen i sig tycks blivit självändamål är någonting snett. Det hindrar dock inte Flincks framfart i gruppen. Flinck kan med sin vanliga pregnans spela såväl invandrarkvinna och förvirrad IT-professor som hästsvansprydd nätverkstekniker med politiska ambitioner utan några större åthävor.
Nu vet vi ju som sagt inte riktigt vad gruppen skall göra. Men det är ju knappast något problem för Flinck som ändå tycks göra vad som faller honom in. Till sin hjälp har han Sturmark som kan sätta ett glättigt skimmer på hans framfart. Fenomenalt och underhållande lär det bli med Flinck som ryttmästare för IT-politiken. För det är väl ändå ingen som tror att gruppen med dess nuvarande sammansättning kan åstadkomma några IT-politiska underverk?
När varken Kurt Hellström eller Marianne Nivert, båda med unika erfarenheter, ledig tid och access till vad som ofta anses vara Sveriges viktigaste IT-företags koncernledningar sitter med i gruppen känner jag höstens mörker starkare än jag önskar i början av september.
Microsofts svenske VD Simon Brown borde haft en självskriven roll i gruppen med tanke på företagets betydelse som svenskt IT-nav på slutanvändarnivå. Lika självklar är Mårten G. Mickos, uppsalaföretagets MySQLs VD, som kunde tillfört viktig kompetens om öppen kod. Var är de framgångsrika svenska IT-företagarna? Thord Wilkne är en skarp person som säkert kan leverera både en och två sanningar. Samma sak om Ulf Jonströmer. Eller varför inte Bert-Inge Hogsved?
Jo, det är gubbar allesammans med undantag för Nivert, men det behöver ju inte vara fel trots det. Om man behöver ett ungt kvinnligt alibi som dessutom som bonus har ett skumt efternamn kan man alltid lägga till den underskattade före detta VDn vars efternamn rimmar på skepp'o'hoj. Ytterligare ett namn för framtiden kunde vara någon av de framgångsrika, men medialt okända företagarbröderna Gillström eller varför inte den idag alltför osynlige Johannes Bertorp.
När man från politiskt håll mobbat sönder den fenomenalt kompetenta IT-kommissionen så tycker jag man kunde begärt att den åtminstone skulle ersatts av någonting bättre och färgstarkare. Mer rock'n'roll än kvotering.
Jag vet inte tillräckligt mycket om respektive utsedd ledamot för att ha några åsikter om dem på individnivå, men som helhet väger de tyvärr för lätt för att gruppen skall tas på det allvar den förtjänar. Det var rätt att ta med Sturmark och modigt och beundransvärt av Messing att stå emot det mediala motståndet mot Sturmark som flaggats upp av Dagens Nyheter och Dagens Industri, men sedan gick någonting allvarligt snett. Fast det kanske är så att företagarna bör fokusera på att företaga istället för att umgås med politiker? Det kanske lyfter Sverige snabbare än IT-politiska diskussionsgrupper?
I ärlighetens namn skall jag säga att jag inte vet om Thorsten Flinck verkligen bakade våra pizzor. Kanske hängde han bara i köket och bubblade med sin pizzabakande skådespelarkompis. Klart är dock han skulle göra underverk i Messings strategigrupp med dess nuvarande sammansättning.
Av Mikael Pawlo

















































