I början av april blev Paul Nyman offer för ett av de företag som sysslar med oseriös marknadsföring. Paul driver enmansföretaget Infoserv och arbetar som konsult med bland annat affärsutveckling.
- I efterhand kan jag inte förstå hur jag kunde gå på en så enkel bluff, suckar han.

I ett e-postmeddelande fick han erbjudande om att gratis registrera sitt företag på "förmodligen Sveriges största företagskatalog på nätet" (se hela e-postmeddelandet).
- Som företagare är det bra att synas och Gula Sidorna är ju en välkänd och seriös företagskatalog, säger Paul Nyman.

En kalldusch
I mejlet fanns en länk. Han klickade på den, fyllde i sina uppgifter och tänkte inte mer på det. En vecka senare kom överraskningen: En faktura på 1 245 kronor.

På fakturan stod att registreringen på företagskatalogen var gratis. Beloppet gällde en abonnemangsavgift.
- På fakturan fanns det flera saker som gjorde mig misstänksam.

Det fanns inget fakturanummer utan endast en bokstavskod och det var en annan betalningsmottagare än Gula Sidorna. Paul kontaktade företagsorganisationen Svenskt Näringsliv som rådde honom att inte betala utan att skriftligen bestrida fakturan.

Inkassohotad
En tid därefter fick han ett e-postmeddelande från annonsskojaren som hotade med inkasso. I meddelandet stod bland annat:

"Tyvärr betyder detta två saker för dig/ditt företag:
1: Du får en betalningsanmärkning.
2: Du får även betala inkassobyråns avgifter, påminnelseavgifter med mera. Du kan undvika detta genom att betala fakturan omgående."

- Hot om inkasso är mycket vanligt bland annonsskojarna, säger Per Jameson, expert på annons- och fakturaskojeri på Svenskt Näringsliv.

Per Jameson berättar att vem som helst kan ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden. Kronofogden gör ingen prövning av ärendet utan skickar ut ett krav. Den som får kravet kan då bestrida fakturan.

Kan hota ditt företag
Men så länge ansökan finns kvar hos kronofogden finns det risk att upplysningsbolagen tar det som en signal att företaget eller personen i fråga har betalningssvårigheter.
- Har du betalningsanmärkning hos upplysningsbolagen får du inga krediter hos banken och kan inte ens skaffa ett mobiltelefonabonnemang. I princip är det bara att stänga firman, säger Per Jameson.

Det finns flera olika typer av annonsskojeri. Två vanliga typer är "det förklädda erbjudandet" och "den förklädda fakturan". I det ena fallet får du ett brev eller mejl med något som verkar vara ett gratis erbjudande. Men någonstans, i finstil, står det att tjänsten/annonsen kostar pengar.

I det andra fallet får du något som är mycket likt en faktura, ofta med fakturanummer och senaste betalningsdag. Men någonstans, även här i finstilt, står det att det rör sig om ett erbjudande och alltså inte är en faktura.

Vad Paul Nyman råkat ut för är det förklädda erbjudandet.

"Registrera ditt företag gratis" står det i e-postmeddelandet. På registreringssidan står det en asterisk (*) vid ordet gratis och långt ned på sidan står det "abonnemang tillkommer läs mer i våra villkor". Villkoren är en lång text i liten stil och först under paragraf 8 står det att det tillkommer 996 kronor plus moms i årlig abonnemangsavgift.

Avgiftens storlek står dessutom i bokstäver så att det ska vara ännu svårare att upptäcka. Erbjudandet som Paul Nyman fick ger lätt intrycket att det gäller den välkända företagskatalogen Gula Sidorna. Men läser du noggrant ser du att erbjudandet gäller Gula Sidona. Det saknas ett "r" i Sidona. Det är mycket lätt att missa.

Enligt Per Jameson är "erbjudandet" från Gulasidona.com det första som skickats via e-post. Normalt skickar annonsskojare sina erbjudanden med brev.
- Det är en naturlig utveckling och vi kommer att få se många fler sådana erbjudanden i framtiden, säger han.

Bedrar för 800 miljoner
Gulasidona.com finns inte längre. Det har katalogföretaget Eniro sett till. Däremot finns verksamheten kvar, nu under namnet E-butikerna.com.
- Det här är något som händer oss ganska ofta, säger Ulrika Blum, informationschef på Eniro.
Vem som helst får starta en webbplats med ett visst namn, men om avsikten är att förvirra och vilseleda kunder så vidtar vi åtgärder. Annonsbedrägeri är stora affärer. Beräkningar som baseras på polisutredningar visar att den här typen av skojeri och liknande oseriösa företag omsätter 500-800 miljoner kronor om året, uppger näringslivsorganisationen Företagarna.

I en enkät på tidningen Entreprenörs webbplats har 83 procent av alla som svarat fått "fakturor" från annonsskojare.
- Det ringer folk precis hela tiden. Jag får mellan 10 och 50 samtal varje dag från företagare som fått problem med annonsskojare, säger Per Jameson på Svenskt Näringsliv.

Många väljer den enkla vägen ut och betalar. Men inte Paul Nyman.
- Det jag råkat ut för retar mig oerhört. Jag kommer inte att betala. Man borde strypa dem som håller på med sånt här skojeri, säger han.

Av Per Lövgren
Artikeln återfinns i Pc för Alla, nummer 5-2003

---

Se upp under semestrarna!

• Var alltid uppmärksam, särskilt under semestrar, då risken finns att vikarier släpper igenom bluffakturor, och vid kvartals- och årsskiften, då antalet fakturor är större än normalt.
• Se upp för fakturor som liknar fakturor från stora, kända leverantörer.
• Se till att alla fakturor attesteras av en enda person. Informera all personal om detta.
• Har den personen semester är du extra sårbar för bluffakturor. Se då till att det är enkelt för vikarien att se vilka fakturor som väntas, så att ovanliga fakturor kan läggas åt sidan.
• Betala aldrig för något du inte har beställt.
• Om ditt företag fått ett ordererkännande, korrektur eller annonsbeställningsbekräftelse på något som ni inte har beställt, bör du omgående bestrida den. Det gör du genom att dra ett streck över dokumentet, skriv "bestrider beställning" eller "ej beställd" med stora bokstäver och skicka tillbaka det till avsändaren. Skriv aldrig under med din namnteckning, vissa "företag" kopierar över namnteckningen på annan handling.

Om det inte framgår vem du är på underlaget, skriv dit ditt namn med maskin eller texta.
- Får ditt företag ändå en faktura, ta en kopia av den och gör en polisanmälan, rekommenderar Per Jameson.

Källa: Företagarna och Svenskt Näringsliv