Lundblads tes är att vår personliga integritet kan hanteras på fyra sätt:
1. Det transparenta samhället. Tanken utgår från Jeremy Benthams panoptiska fängelse och David Brins bok The Transparent Society. Tanken är att om alla hela tiden har uppsikt över allt och alla så blir det mindre intressant att begå brott. Det finns nämligen ingen chans att undgå upptäckt och ansvar. Det blir lika ointressant att skvallra. Alla personuppgifter är tillgängliga för alla så det finns inga hemligheter att sprida. Problemet med scenariot är att det är extremt kostsamt att eliminera varje privat sfär. Sedan är det ju också frågan om det är önskvärt att inte tillåta personlig integritet. Vi kanske behöver våra hemligheter?
2. Myrstackssamhället. Samhället har låg förväntad kollektiv integritet, men hög förväntad individuell integritet. Någon vet allt om alla. Lundblad nämnde the borgs - ni kan väl er Star trek? - som exempel på detta, men man kan också tänka sig en myrstack. Det är inte intressant att känna till någon individ. Alla har en roll att fylla men det är också allt - individen är inte av betydelse på annat sätt än som en del av kollektivet.
3. Hög privacy-samhället. Folk har hög personlig integritet. Ingen vet någonting om någon. Kostsamt. Det är svårt att klara upp brott. Transaktionskostnaderna är enorma även vid enkla affärstransaktioner. Det är svårt att hitta praktiska exempel på detta.
4. Brussamhället. Det här är samhället vi lever i idag. Man kan kartlägga vem som helst individuellt, men inte alla samtidigt. Man kan gömma sig i massan så länge man inte står ut och blir föremål för en kartläggning. Samhället fallerar när någon bestämmer sig för att skada någon annan. En tragisk illustration återfinns i Amy Boyer-fallet, där en kvinnas mördare enkelt kunde kartlägga sitt offers skyddade identitet med hjälp av en personuppgiftsbyrå som sålde uppgifter på nätet under mottot "as intrusive as you want us to be".
Hur skall man då hantera att leva i brussamhället. Forskaren Nicklas Lundblad uppmanar oss till att utveckla vad han kallar "Jante technologies". Jante-lagen skall helt enkelt utnyttjas till vår fördel för att skapa personlig integritet. Du skall inte verka vara någon.
Du skall få andra att inte tro att du är något. Fyll i folk- och bostadsräkningen, men lämna lite felaktiga uppgifter. Ingenting som sticker ut, men lite fel så att du inte står ut i mängden som en rättshaverist som ljuger eller vägra fylla i sin FOB-blankett. Kryptera inte din e-post med PGP. Då tillhör du den minoritet som är de första som avlyssnas. Det enda sättet att kommunicera säkert är genom gömma din kommunikation, så kallad steganografi.I ett brussamhälle kan du endast kommunicera säkert genom att skapa mer brus. Skicka spam med dina hemligheter. Om du vill ha personlig integritet i vårt samhälle idag måste du helt enkelt vara en del av bruset. Annars kan vem som helst ta reda på vad som helst om dig och Tom Cruise kommer inte att rycka in för att hjälpa dig.
Om Kenneth Grahame idag skulle skrivit sin klassiska barnbok om Herr Paddas intresse för snabba bilar hade han varit tvungen att välja en annan titel. Det brusar i säven.
Av Mikael Pawlo
1. Det transparenta samhället. Tanken utgår från Jeremy Benthams panoptiska fängelse och David Brins bok The Transparent Society. Tanken är att om alla hela tiden har uppsikt över allt och alla så blir det mindre intressant att begå brott. Det finns nämligen ingen chans att undgå upptäckt och ansvar. Det blir lika ointressant att skvallra. Alla personuppgifter är tillgängliga för alla så det finns inga hemligheter att sprida. Problemet med scenariot är att det är extremt kostsamt att eliminera varje privat sfär. Sedan är det ju också frågan om det är önskvärt att inte tillåta personlig integritet. Vi kanske behöver våra hemligheter?
2. Myrstackssamhället. Samhället har låg förväntad kollektiv integritet, men hög förväntad individuell integritet. Någon vet allt om alla. Lundblad nämnde the borgs - ni kan väl er Star trek? - som exempel på detta, men man kan också tänka sig en myrstack. Det är inte intressant att känna till någon individ. Alla har en roll att fylla men det är också allt - individen är inte av betydelse på annat sätt än som en del av kollektivet.
3. Hög privacy-samhället. Folk har hög personlig integritet. Ingen vet någonting om någon. Kostsamt. Det är svårt att klara upp brott. Transaktionskostnaderna är enorma även vid enkla affärstransaktioner. Det är svårt att hitta praktiska exempel på detta.
4. Brussamhället. Det här är samhället vi lever i idag. Man kan kartlägga vem som helst individuellt, men inte alla samtidigt. Man kan gömma sig i massan så länge man inte står ut och blir föremål för en kartläggning. Samhället fallerar när någon bestämmer sig för att skada någon annan. En tragisk illustration återfinns i Amy Boyer-fallet, där en kvinnas mördare enkelt kunde kartlägga sitt offers skyddade identitet med hjälp av en personuppgiftsbyrå som sålde uppgifter på nätet under mottot "as intrusive as you want us to be".
Hur skall man då hantera att leva i brussamhället. Forskaren Nicklas Lundblad uppmanar oss till att utveckla vad han kallar "Jante technologies". Jante-lagen skall helt enkelt utnyttjas till vår fördel för att skapa personlig integritet. Du skall inte verka vara någon.
Du skall få andra att inte tro att du är något. Fyll i folk- och bostadsräkningen, men lämna lite felaktiga uppgifter. Ingenting som sticker ut, men lite fel så att du inte står ut i mängden som en rättshaverist som ljuger eller vägra fylla i sin FOB-blankett. Kryptera inte din e-post med PGP. Då tillhör du den minoritet som är de första som avlyssnas. Det enda sättet att kommunicera säkert är genom gömma din kommunikation, så kallad steganografi.I ett brussamhälle kan du endast kommunicera säkert genom att skapa mer brus. Skicka spam med dina hemligheter. Om du vill ha personlig integritet i vårt samhälle idag måste du helt enkelt vara en del av bruset. Annars kan vem som helst ta reda på vad som helst om dig och Tom Cruise kommer inte att rycka in för att hjälpa dig.
Om Kenneth Grahame idag skulle skrivit sin klassiska barnbok om Herr Paddas intresse för snabba bilar hade han varit tvungen att välja en annan titel. Det brusar i säven.
Av Mikael Pawlo
Den här artikeln har null kommentarer:
Molnigt på idg.se?
