Problemet: Du sitter i ett säljmöte och har fått en knepig fråga som måste besvaras omgående. Bara en kollega som inte är med på mötet sitter inne med svaret.

Lösningen: Du provar att ringa kollegans vanliga kontorstelefon. Inget svar. Du provar på mobiltelefonen. Inget svar. Du skickar e-post, men får inget svar. Till sist provar du att skicka ett snabbmeddelande och får svar från kollegan som också satt i möte, men som hade sin handdator med sig.

Tack och lov fick du svar på din fråga, men först efter att ha ringt flera telefonnummer och skickat flera meddelanden. Tänk om du bara hade behövt ringa ett enda nummer eller knappa in en enda adress i din dator som sedan vidarekopplat ditt samtal till den telefon eller dator där din kollega befann sig just då. Det vore väl något?

- Vi har pratat i telefon på samma sätt i hundra år, men tack vare ny teknik som e-post och snabbmeddelanden håller vårt sätt att kommunicera på att förändras, säger Hans-Erik Lundin, konsult på Enea Epact som bland annat arbetar med det nya kommunikationsprotokollet session initiation protocol (sip).

Om förespråkarna för sip får sin vilja igenom kommer vi i framtiden bara att behöva hålla reda på en adress för varje person, sip-adressen. En sådan adress ser precis ut som en vanlig e-postadress, exempelvis ”sip: per.lovgren@mikrodatorn.se”. Tanken är att man ska använda samma adress för flera olika enheter som telefon, mobiltelefon, dator och handdator. Den enda sip-adressen kommer i så fall att ersätta ditt telefonnummer hem, ditt telefonnummer till kontoret, ditt mobiltelefonnummer, din e-postadress och din adress i det snabbmeddelandeprogram du använder. Kanske. För riktigt där är vi inte ännu.

- Via internet går det i princip att nå alla via e-post och många via snabbmeddelanden. Med sip kommer man att kunna hitta sin motpart på internet och också ta reda på vilka möjligheter motparten har att kommunicera, säger Hans-Erik Lundin.

Sip är ett protokoll som används för att upprätta en session mellan två eller flera användare. En session kan till exempel vara ett telefonsamtal, en videokonferens eller en chatt i ett meddelandesystem.

- Enkelt förklarat är sip en mekanism som får det att ringa i andra änden, säger Jörgen Björkner, konceptutvecklare på det svenska företaget Hotsip och ordförande i Sipforum.

Syftet med sip är enkelt: Att sätta upp och avsluta sessioner mellan användare. Protokollet hjälper till att hitta den du vill nå och hjälper också till att förhandla fram vilken typ av session som ska initieras. Om personen du försöker att nå har talat om för sin sip-server att han eller hon just nu nås på sin mobiltelefon hjälper protokollet till att upprätta en telefonförbindelse. Om personen har talat om att han eller hon endast nås via sitt meddelandesystem försöker sip upprätta en chattsession.

När sessionen väl är upprättad tar andra protokoll vid. Sip hjälper inte till med själva mediatransporten, alltså med att skyffla det pågående telefonsamtalet eller videokonferensen eller vad det nu är, mellan de inblandade parterna.

Sip-protokollet är influerat av andra protokoll på internet och är också antaget som en standard av Internet Engineering Task Force (IETF), den organisation som arbetar med att utveckla de kommunikationsprotokoll som används på internet.

En sip-adress är en url-adress (uniform resource locator) och ser ut precis som en vanlig e-postadress. Adresserna använder domännamn och sip använder dns-servrar för att översätta domännamn till ip-adresser. Ett sip-meddelande påminner mycket om hur ett e-postmeddelande ser ut ”under huven”. Protokollet är influerat av http-protokollet och använder förfrågningar och svar på samma sätt. Även felkoderna är lånade från http. Om man försöker kontakta en person som inte finns får man felkod 404, precis som när man via http begär att visa en sida som inte finns på servern.

Sip kan användas för en rad olika tillämpningar. De två som nämns oftast är ip-telefoni och snabbmeddelanden. Organisationen Sipforum anordnar två gånger per år träffar, där tillverkare av sip-produkter tillsammans testar sina produkter innan de släpps på marknaden. Vid den senaste träffen fanns ett sjuttiotal företag på plats. Sipforums ordförande Jörgen Björkner berättar att flera av företagen fokuserade på sip-telefoner och terminaladaptrar med inbyggd sip-klient.

Digisip är ett svenskt företag som erbjuder ip-telefoni för alla som har bredband. Företagets telefonitjänst fungerar som vi beskriver i rutan på sidan xx. När man ringer ett samtal frågar sip-klienten Digisips sip-proxyserver vart samtalet ska kopplas. Om man ringer en annan Digisip-abonnent kopplas samtalet via internet. Annars kopplas det via en brygga ut på det publika telenätet.

Vill man ringa med Digisip finns det två alternativ. Det ena är att använda sin persondator med headset (eller högtalare och mikrofon) och programmet Windows Messenger. Det andra alternativet är att köpa Ciscos terminaladapter ATA 186 och ansluta en vanlig analog telefon till den. Terminaladaptern har två uppgifter: Att vara sip-klient och att översätta ip-trafiken till analog telefoni.

Sip kan även användas för snabbmeddelanden eller instant messaging som det kallas på engelska, kort sagt chattprogram som Windows Messenger. Det finns andra program som stöder sip, men Windows Messenger är det mest kända eftersom det medföljer Windows XP.

Microsoft lanserade nyligen Office Live Communcations Server 2003, en server som kan hantera snabbmeddelanden inom ett företag och tillsammans med Windows Messenger låterföretagets personal skicka snabbmeddelanden, ha videokonferenser och dela program eller dokument. Flera personer kan vara med i samma diskussion och deltagare kan gå med och gå ur diskussionen utan att störa de andra.

Enligt Microsoft kan snabbmeddelanden sänka kostnaderna i företaget genom att behovet av affärsresor minskar, att man utnyttjar vanlig telefoni mindre och att e-postservern blir mindre belastad. Live Communications Server är integrerad med Office System så att man i Word, Excel och de andra Office-programmen kan kontakta och se närvarostatus på sina medarbetare.

Så kallade presence- eller närvarotjänster är ett område där sip kan komma att spela en viktig roll. Med hjälp av sip ska man kunna svara på frågor som: Kan jag nås? Vad har jag för enheter att kommunicera med? Telefon? Mobiltelefon? Handdator? Dator? Vill jag bli kontaktad? I så fall på vilken eller vilka enheter?

- Närvarotjänster är ett tillägg till sip, men betraktas numera oftast som en del av sip-protokollet. Det är troligt att den här typen av tjänster kommer att spela en central roll för hur vi kommunicerar i framtiden, säger Hans-Erik Lundin.

Hans Eriksson, vd på Digisip, berättar att företaget under våren kommer att introducera sip-baserade närvarotjänster. De ska bland annat gå att ställa in så att när någon ringer ens telefonnummer ska det ringa på alla telefoner man har, till exempel den vanliga telefonen, mobiltelefonen och ip-klienten i persondatorn. Det ska kunna gå att bestämma hur ett samtal ska styras beroende på vem det är som ringer och när personen ifråga ringer. Om någon från jobbet ringer på kvällen kopplas samtalet till en röstbrevlåda. Om någon i familjen ringer kopplas samtalet till både den vanliga telefonen och mobiltelefonen. När man svarar på en telefon kopplas samtalet bort från de andra.

Som vi redan har nämnt används sip för att upprätta en förbindelse mellan två eller fler parter. Det kan vara ett ip-telefonsamtal, en videokonferens eller en chatt, men också helt andra typer av förbindelser. Svenska Hotsip har utvecklat sip-klienten Active Contacts med vars hjälp man kan bjuda in personer i sin adressbok att spela exempelvis Quake. Via sip skickas Quake-serverns ip-adress och andra inställningar till de man bjudit in.

Det finns åtminstone två moln på den annars ljusa sip-himmeln: brandväggar och network address translation (nat). Mellan ett företags lokala nätverk och internet finns en router eller brandvägg med stöd för nat som tar hand om de paket som ska ut på internet och byter ut den interna ip-adressen mot en extern, publik ip-adress och vice versa med inkommande paket. Det måste den göra eftersom det finns ip-adresser som bara kan användas i interna eller lokala nät.

Varje dator som ansluts till internet måste som bekant ha en unik ip-adress, men vissa adresser får inte användas på internet utan bara i interna nätverk. En sådan adressrymd är 10.0.0.0 till 10.255.255.255. Flera företag kan använda dessa ip-adresser i sina respektive interna nätverk.

Problemet för sip-klienten är att den endast vet om den interna ip-adressen. En användare bakom en brandvägg med nat har kanske ip-adressen 10.0.10.2, men den översätts av brandväggen till den publika adressen 192.36.14.2 som klienten inte känner till.

- Det andra problemet är brandväggen i sig själv, säger Hans-Erik Lundin. En brandvägg har i princip som enda uppgift att blockera trafik. Det innebär att en brandvägg som inte har stöd för sip kommer att stoppa all in- och utgående sip-trafik.

- I princip tio av tio problem som våra kunder råkar ut för handlar just om att slussa ip-trafiken genom en brandvägg eller router med nat, säger Hans Eriksson på Digisip.

- Om man har en publik ip-adress är nat inget problem, men om man har en intern ip-adress behöver man en brandvägg eller router med stöd för sip, som kostar ett par tusenlappar, eller så behöver man en vanlig bredbandsrouter som måste konfigureras på ett speciellt sätt. Som det fungerar i dag är sip och ip-telefoni inget för moster Agda.

Det finns flera olika lösningar på nat- och brandsväggsproblematiken.
- Det bästa är om företaget eller internet-leverantören skaffar en sip-känslig brandvägg som dessutom har inbyggd sip-proxyserver och sip-registrarserver, säger Hans-Erik Lundin.

Svenska Ingate tillverkar just den typen av brandväggar. Företaget säljer också en annan typ av produkt, Siparator, som genom att anslutas till en existerande brandvägg gör att den kan hantera sip-trafik. Ingates systerföretag Intertex säljer en mindre brandvägg/bredbandsrouter med stöd för sip. I Sverige säljs företagets produkter under produktnamnen Surfinbird och Powerbit. En brandvägg/router med sip-server med stöd för fem sip-användare kostar omkring 2 000 kronor inklusive moms.

En annan lösning är att använda en så kallad stun-server (simple traversal of udp through nat). Enkelt förklarat går lösningen ut på att ett anrop skickas till en stun-server utanför brandväggen när en klient bakom en nat vill upprätta en sip-session. Stun-servern får då reda på användarens publika ip-adress och portnummer och skickar tillbaka dem till klienten som nu skickar inbjudan till mottagaren. Genom att mottagaren på så sätt får reda på den uppringandes publika ip-adress kan en sip-session upprättas.

Stun kan inte användas om man har en så kallad symmetrisk brandvägg. En sådan tillåter bara att trafik på en viss port skickas mellan klienten och en enda dator utanför brandväggen. Med stun kontaktar den uppringande sip-klienten först stun-servern som returnerar en ip-adress och ett portnummer, men när klienten sedan ringer upp mottagaren kommer den trafiken att skickas via ett annat portnummer och en förbindelse kan därför inte upprättas.

Lösningen är att använda traversal using relay nat (turn). Då skickas all trafik från användare A till en turn-server som i sin tur skickar trafiken vidare till användare B. På samma sätt skickas all trafik från användare B till turn-servern som vidarebefordrar trafiken till användare A. Nackdelen med turn är att all trafik måste passera genom turn-servern, vilket gör den till en potentiell flaskhals.

Ett tredje alternativ är universal plug and play (upnp). Om brandväggen och klienten stöder upnp kan klienten be brandväggen att öppna en port och släppa igenom trafik.

När kommer då sip att ersätta alla våra andra telefonnummer och adresser?
- Tekniken finns där redan och det finns så kallade early adopters, alltså användare som tidigt tar till sig ny teknik. Nu behövs det bara att fler och fler hoppar på tekniken, säger Jörgen Björkner på Hotsip.
- Jag tror att sip befinner sig ungefär där webben befann sig för tio år sedan.

Jörgen Björkner lever som han lär. Han har samma e-postadress som sip-adress. När någon ringer hans direktnummer på jobbet ringer det samtidigt på hans sip-telefon på jobbet, på hans sip-telefon hemma, på hans dator på jobbet och på hans mobiltelefon.
- Då är jag säker på att jag alltid kan svara. När jag är utomlands ringer det på min dator om jag är uppkopplad på internet. Med sip har jag samma tillgänglighet på min röstkommunikation som jag har på min e-post, säger Jörgen Björkner.

Text: Per Lövgren
- är frilansjournalist och har arbetat med och skrivit om IT i 15 år. Han har ett förflutet som bland annat programmerare på Ericsson och nyhetsredaktör på Mikrodatorn.

Information om sip
Här hittar du mer information om sip-protokollet.
Forum som främjar användandet av sip.
Sip förklarat på ett enkelt sätt i serietidningsform.
Lista över produkter som stöder sip.
Mer information om sip.
Mer information om sip.
Ännu mer information om sip.

Artikeln i sin helhet återfinns i Mikrodatorn nr 15/2003