Med böckerna "The age of Spiritual Machines" och The Age of Intellectual Machines har Ray Kurtsweil blivit känd.
Han har startat flera företag, skrivit hundratals artiklar och flera böcker. Han var också med och tog fram den första tekniken för optiska teckentolkar, den första text-till-röstsyntesen, datorbaserade musikinstrument och det första röstigenkänningssystemet med stort ordförråd. Vi talar om multitalangen Ray Kurzweil, en man som med sina böcker The Age of Intellectual Machines och uppföljaren The Age of Spiritual Machines: When Computers Exceed Human Intelligence profilerat sig som en av de mest intressanta IT-visionärerna idag.
Han växte upp i Queens i New York. Han lade inte ner så mycket tid på skolarbetet - det behövdes inte - istället sysslade han med det han helst ville - att bygga datorer. Likadant var det på nästa skola, MIT, där den unge Kurzweil skolkade från så många föreläsningar för att arbeta med sina uppfinningar att kurskamraterna kallade honom fantomen. De kunde ha kallat honom uppfinnargeniet, för det är precis vad han är, att uppfinna saker faller sig naturligt för Ray Kurzweil.
På senare år har han emellertid övergått från innovation till att kartlägga den tekniska utvecklingen i sina böcker.
Om man vill ta reda på hur tekniken kommer att förändra våra liv, våra arbeten och våra kroppar under de närmaste tjugo åren är Kurzweil en bra person att fråga. Så det gjorde vi.
CIO: Vi har börjat höra att produktiviteten ökar, utan att det skapas nya jobb i motsvarande omfattning. Kan vi med teknikens hjälp fortsätta öka produktiviteten utan att skapa nya jobb?
RAY KURZWEIL: Den här processen började för mer än 200 år sedan, när den engelska textilindustrin automatiserades. Då fick vi maskiner som kunde ersätta 10, 20 eller 30 vävare. Men den tillväxt som automatiseringen skapade innebar också att helt nya industrier växte fram. Vi fick industrier som framställde maskiner och underhöll dem. Efterfrågan ökade på de varor som industrin producerade. Folk i allmänhet ville inte bara ha en skjorta, och så vidare.
- Över huvud taget har det tillkommit jobb i och med industrialiseringen. För hundra år sedan hade bara 30 procent av den potentiella arbetsstyrkan jobb, idag är det cirka 60 procent. Lönenivåerna har också ökat med en faktor på mellan sex och åtta under de senaste hundra åren.
CIO: Kan vi förvänta oss att den trenden fortsätter?
RK: Det relativa välstånd som vi har idag beror på produktiviteten och vi kommer att få se drastiska produktivitetsökningar i framtiden. Hoppar vi fram tjugo år eller så i tiden kommer vi att kunna framställa produkter praktiskt taget kostnadsfritt, bara med hjälp av information och tillverkningstekniker. Faktum är att vi idag inte är långt ifrån att automatiskt kunna skapa fysiska produkter med hjälp av program, vi har både datoriserade inventariesystem, direkt tillverkning efter behov och datorstyrd hantering av material och montering.
CIO: Alla håller nog med om att ökad produktivitet är bra, men vad ska man säga om ökad produktivitet som inte genererar arbeten, vilket håller på att hända just nu?
RK: Idag har vi relativt låg arbetslöshet i USA, runt sex procent. (5,8 procent i Sverige sept 2004, reds anm.) Samtidigt ser vi en omfördelning av arbetstillfällen världen över, där nationsgränser blivit mindre viktiga. Förr var du tvungen att bo i New York för att arbeta där. Men idag kan du arbeta så effektivt via nätet att det inte spelar någon roll var arbetet utförs. Sett i globala ekonomiska termer är det positivt. Men det är inget nollsummespel. Bara för att Indien och Kina tjänar på omflyttningarna, betyder inte det att någon annan förlorar. Fast på kort sikt kan det uppstå vissa arbetsmarknadsproblem.
CIO: Vad händer på lång sikt då?
RK: För första gången ser vi internationell konkurrens om arbeten som kräver utbildning och erfarenhet och det kommer att fortsätta så, vilket jag tror bara är bra. Kina har exempelvis ambitionen att bygga 50 stycken MIT-universitet. Det är ingen överdrift - Kina håller på att bygga upp mängder av tekniska universitet i världsklass och de som utexamineras där kommer att skapa immateriell egendom som vi alla kommer att ha nytta av. Om någon kommer på en banbrytande upptäckt inom biotekniken, får alla dra nytta av den. Och om Kina satsar mer på att skapa egen immateriell egendom kan det också resultera i att man respekterar andras egendom mer.
- Fast jag tror att USA fortfarande kommer att behålla försprånget när det gäller innovationer. Vi är fortfarande världsledande när det gäller att skapa nya omvälvande tekniska förändringar, nya affärsmodeller och nya sätt att tillverka produkter.
CIO: På tal om nya modeller, hur kommer IT-avdelningen att se ut om tio år?
RK: Vi kan titta på trenderna. En del av den utrustning som IT-avdelningen ägnar stor del av tiden åt idag, exempelvis routrar och servrar, kommer att försvinna. Det kommer inte att finnas några datorer på skrivborden. I slutet av det här decenniet kommer allt krafs på skrivborden att vara borta.
- Tekniken kommer att vara mycket mobil och så liten att den nästan inte märks. Alla kommer att vara uppkopplade. Skärmbilderna kommer att visas direkt på våra näthinnor. Vi kommer att ha mycket snabba uppkopplingar med hög bandbredd tillgängliga hela tiden. Tekniken kommer att finnas överallt.
CIO: Men vad ska IT-avdelningen göra?
RK: Den kommer att syssla med säkerhet, integritet och skydd, främst skydd mot fientliga program. Det är viktigt idag, men i framtiden kommer det att bli den absolut viktigaste samhällsfrågan. Vi kommer att ha program och teknik nära kroppen, och en dag inuti kroppen och hjärnan. Då blir det extremt viktigt att skydda sig.
- Jag tror att IT-folket måste börja se information i ett vidare begrepp, eftersom information kommer att vara företagens enda värdefulla tillgång. Det innebär också att informationsavdelningen blir allt viktigare.
CIO: Men vi människor då? Hur kommer vi att påverkas? Vad kommer vi att göra?
RK: Tekniken utvecklas exponentiellt, eftersom vi hela tiden bygger nästa teknikgeneration på det allra senaste. Den processen började i biologin. Det tog miljontals år för DNA att växa fram, men när det väl hade utvecklat en förmåga att lagra information och spara resultaten av tidigare utvecklingsförsök kunde DNA använda informationen i nästa steg, och då kom den kambriska explosionen.
- Samma sak sker inom tekniken. De första datorerna utvecklades på papper och sattes samman med skruvmejslar och kablar. Idag sitter en tekniker framför en dator och skriver in formler som påminner om programmering. Chipsen tillverkas och placeras ut automatiskt, så hela processen tar inte mer än ett par dagar eller veckor i stället för år.
- Att ta fram ny teknik sker redan idag i samarbete mellan maskin och människa. Jag tror att det är viktigt att förstå att teknik och samhälle är integrerade och att de bara kommer att växa samman mer och mer. Vi kommer närmare våra datorer.
- Jag pratade med en kvinna som sa att hennes sons bärbara dator var som en del av honom, en del som lika gärna kunde finnas i hans kropp. Och det kan snart vara verklighet. Inom tio till tjugo år kommer vi att kunna ha artificiell intelligens i våra kroppar.
- På 2020-talet kommer vi att ha miljoner eller miljarder nanorobotar, inte större än röda blodkroppar, i våra blodomlopp, som interagerar med neuronerna i hjärnan. Vår uppfattningsförmåga kommer att utökas enormt genom integrationen mellan biologi och maskin. Idag begränsas vår hjärna av sin uppbyggnad. Den använder elektrokemiska signaler för informationsbehandling, vilka är en miljon gånger långsammare än elektroniska kretsar, och den kan inte göra mer än cirka hundra biljoner kopplingar. Det kan låta mycket, men informationen lagras så ineffektivt att inte ens den verklige minnesmästaren kan hålla mer än 100 000 informationsstycken i huvudet samtidigt. Använder du Google idag har du en viss uppfattning om vad maskiner kan göra. I framtiden kommer vi kunna använda långt mer än de hundra biljonerna kopplingar i hjärnan och i stället få nya virtuella. När icke-biologisk intelligens väl får fäste i våra kroppar kommer allt att öka exponentiellt. När vi närmar oss 2030-talet kommer den mänskliga hjärnan att ha förbättrats med kraftfulla artificiella tankeprocesser.
- Så svaret på frågan är, om vi inte kommer att förbättra människan, utan bara fortsätter att bygga maskiner på samma sätt som idag, så kommer de att överträffa vår intelligens. Men det kommer inte att hända, vi är på väg att smälta samman med maskinerna.
CIO: När tekniken förändrar världen och oss människor så radikalt, kommer det inte att bli en väldig kulturchock?
RK: Nej. Processen kommer att gå väldigt smidigt. Om jag beskriver världen, som den kommer att se ut år 2030, verkar den väldigt annorlunda jämfört med idag. Men vägen dit består av tvåhundra små steg. Vart och ett av stegen kommer att vara av godo, verka vettigt, inte alltför omvälvande och de kommer att fylla ett verkligt och akut behov.
- Självklart kommer det att komma reaktioner mot förändringarna. Den antitekniska rörelsen kommer att bli större. Det finns en grundläggande filosofisk debatt om vi verkligen ska härska över världen eller om världen ska härska över oss, om vi ska försöka anpassa oss till den så kallade naturliga ordningen. Men enligt min åsikt är det unika och fascinerande med människan att vi försöker ta oss förbi våra begränsningar.
- En del menar att vi ska vara glada för våra begränsningar, men vi nöjer oss helt enkelt inte med att stanna på jorden, vi tänker inte heller hålla oss kvar inom de biologiska begränsningar vi har.
CIO: Är du inte tillräckligt smart redan?
RK: Absolut inte. Skojar du? Jag är intresserad av att spåra tekniktrender, vilket ofta innebär att jag får försöka få grepp om ett stort antal olika områden och discipliner. Det är egentligen motsatsen till vad många forskare gör, de inriktar sig i stället på allt smalare områden. Men jag är i stället nybörjare inom nästan alla områden jag tittar på.
CIO: Du verkar ha en enorm tro på att maskinerna kommer att hjälpa oss, men nyligen har det pratats en hel del om misslyckanden, framför allt inom biotekniken. Det finns varken botemedel mot cancer eller aids. Har tekniken svikit oss?
RK: Det där är rent nonsens. Vi befinner oss i bioteknikens barndom och vi har nyss lärt oss kartlägga DNA. Vi är inte klara med sammansättningen ännu och vi vet inte exakt hur proteinsyntesen fungerar. Idag börjar vi få maskiner som är tillräckligt kraftfulla för att simulera sekvensen av aminosyror i proteiner. Vi håller precis på att lära oss de processer för informationshantering som ligger bakom biologiska processer, sjukdomar och åldrande. Och vi börjar kunna sakta ner och stoppa en del av dessa processer.
- Idag håller läkemedelsföretagen på att ta fram piller som ska göra det möjligt för oss att äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt och mediciner som botar diabetes genom att rensa ut all överskottsglukos ur kroppen. Jag är övertygad om att vi inom tio år kommer att ha botemedel för de flesta av de sjukdomar som ligger bakom 95 procent av alla dödsfall idag. Vi har identifierat runt ett dussin processer som styr åldrandet och har strategier för att kunna vända på allihop.
- Jag tror också att vi inom tio år kommer att ha tagit fram en mus som inte åldras. Sen tar det mellan tio och femton år till innan processen kan överföras till människor.
CIO: Tror du att det någon gång kommer att lagstiftas om hur länge en människa får tillåtas leva?
RK: Inte om jag har något att säga till om den saken. Men visst finns det ett behov av döden. Vissa saker finns djupt inpräntade i oss. Livet är kort, man kan inte leva för alltid. Det enda som är säkert är döden och skatterna. Vi har hela den här så kallade "normala" livscykeln där vissa saker händer vid en viss ålder. Vi har normaliserat döden, vilket i mina ögon är en stor tragedi och en enorm förlust av kunskap och expertis. Döden har blivit något bra. Jag antar att det är det bästa om man absolut inte tror att det går att göra något åt den. Men det finns saker vi kan göra.
- Jag har skrivit en bok som kommer ut i höst som heter Fantastic Voyage. Där skriver jag att vi redan idag har verktyg för att sakta ner åldrandet så pass att till och med fyrtiotalister som jag kan hålla oss friska och vitala så länge att vi får vara med om hela den biotekniska revolutionen. Då kommer vi kunna återuppbygga våra kroppar och hjärnor.
CIO: Du ser ut att vara i bra form.
RK: Jag tar det här på allvar och jag vill verkligen kämpa för att stoppa åldrandet, eller åtminstone sakta ner processen.
- Jag gjorde nyligen ett test hos min hälsoexpert, som även är medförfattare till boken, för att se vilken ålder min kropp har. Det är en sammanställning av 20 olika tester och det visade att jag var 40 år. Jag är 56.
CIO: Vad gör du för att stoppa åldrandet?
RK: Jag har en speciell diet. Jag tar 250 olika kosttillskott varje dag och håller faktiskt på att programmera om mina biokemiska processer. En hel del människor tror att det som är naturligt är bra. Jag håller inte med, den biologiska evolutionen står inte på vår sida.
CIO: Men kommer det inte att finnas massa 120-åringar som inte har något att göra, eftersom så pass mycket kunskap kommer att lagras i maskiner?
RK: Till slut kommer skillnaden mellan en 120-åring och en 30-åring inte att vara särskilt stor längre. Eftersom vi kommer att tillbringa så stor del av vårt liv i virtuella verkligheter, kommer vi att kunna uttrycka oss på många olika sätt.
- Det handlar inte om vilka kunskaper en 120-åring har. Vi kommer alla att ha möjligheter att skapa kunskap och att utöka våra möjligheter ännu mer. Just det tror jag är den egentliga meningen med vår civilisation.
Av: Art Jankhe
cioreporter@idg.se
Översättning: Lotta Kempe
Fakta Raymond Kurzweil
Född: 12 februari 1948
Examen: 1970 MIT, studier i data och litteraturvetenskap
Verksamhet: Ray Kurzweil är en av pionjärerna inom artificiell intelligens. Han har bland annat utvecklat produkter inom optisk tecken-igenkänning, text till tal- syntes för blinda, röstigenkänning samt elektroniska keyboards. Dessutom har han startat flera företag, skrivit hundratals artiklar och ett antal böcker.
Bibliografi: The Age of Intelligent Machines, MIT Press 1990, The Age of Spiritual Machines , When Computers Exceed Human Intelligence, Penguin Books 1999, 10% Solution for a Helathy Life, Crown Publishers 1993
Aktuell med: Fantastic Voyage, Live Long enough to live forever, skriven tillsammans med doktor Terry Grossman.samt The Singularity is Near, When Humans Transcend Biology, 2005.
Webb: www.kurzweilai.net
Artikeln finns i tidningen CIO Sweden nummer 10 för 2004.
Här kan du prenumerera på tidningen.
Han växte upp i Queens i New York. Han lade inte ner så mycket tid på skolarbetet - det behövdes inte - istället sysslade han med det han helst ville - att bygga datorer. Likadant var det på nästa skola, MIT, där den unge Kurzweil skolkade från så många föreläsningar för att arbeta med sina uppfinningar att kurskamraterna kallade honom fantomen. De kunde ha kallat honom uppfinnargeniet, för det är precis vad han är, att uppfinna saker faller sig naturligt för Ray Kurzweil.
På senare år har han emellertid övergått från innovation till att kartlägga den tekniska utvecklingen i sina böcker.
Om man vill ta reda på hur tekniken kommer att förändra våra liv, våra arbeten och våra kroppar under de närmaste tjugo åren är Kurzweil en bra person att fråga. Så det gjorde vi.
CIO: Vi har börjat höra att produktiviteten ökar, utan att det skapas nya jobb i motsvarande omfattning. Kan vi med teknikens hjälp fortsätta öka produktiviteten utan att skapa nya jobb?
RAY KURZWEIL: Den här processen började för mer än 200 år sedan, när den engelska textilindustrin automatiserades. Då fick vi maskiner som kunde ersätta 10, 20 eller 30 vävare. Men den tillväxt som automatiseringen skapade innebar också att helt nya industrier växte fram. Vi fick industrier som framställde maskiner och underhöll dem. Efterfrågan ökade på de varor som industrin producerade. Folk i allmänhet ville inte bara ha en skjorta, och så vidare.
- Över huvud taget har det tillkommit jobb i och med industrialiseringen. För hundra år sedan hade bara 30 procent av den potentiella arbetsstyrkan jobb, idag är det cirka 60 procent. Lönenivåerna har också ökat med en faktor på mellan sex och åtta under de senaste hundra åren.
CIO: Kan vi förvänta oss att den trenden fortsätter?
RK: Det relativa välstånd som vi har idag beror på produktiviteten och vi kommer att få se drastiska produktivitetsökningar i framtiden. Hoppar vi fram tjugo år eller så i tiden kommer vi att kunna framställa produkter praktiskt taget kostnadsfritt, bara med hjälp av information och tillverkningstekniker. Faktum är att vi idag inte är långt ifrån att automatiskt kunna skapa fysiska produkter med hjälp av program, vi har både datoriserade inventariesystem, direkt tillverkning efter behov och datorstyrd hantering av material och montering.
CIO: Alla håller nog med om att ökad produktivitet är bra, men vad ska man säga om ökad produktivitet som inte genererar arbeten, vilket håller på att hända just nu?
RK: Idag har vi relativt låg arbetslöshet i USA, runt sex procent. (5,8 procent i Sverige sept 2004, reds anm.) Samtidigt ser vi en omfördelning av arbetstillfällen världen över, där nationsgränser blivit mindre viktiga. Förr var du tvungen att bo i New York för att arbeta där. Men idag kan du arbeta så effektivt via nätet att det inte spelar någon roll var arbetet utförs. Sett i globala ekonomiska termer är det positivt. Men det är inget nollsummespel. Bara för att Indien och Kina tjänar på omflyttningarna, betyder inte det att någon annan förlorar. Fast på kort sikt kan det uppstå vissa arbetsmarknadsproblem.
CIO: Vad händer på lång sikt då?
RK: För första gången ser vi internationell konkurrens om arbeten som kräver utbildning och erfarenhet och det kommer att fortsätta så, vilket jag tror bara är bra. Kina har exempelvis ambitionen att bygga 50 stycken MIT-universitet. Det är ingen överdrift - Kina håller på att bygga upp mängder av tekniska universitet i världsklass och de som utexamineras där kommer att skapa immateriell egendom som vi alla kommer att ha nytta av. Om någon kommer på en banbrytande upptäckt inom biotekniken, får alla dra nytta av den. Och om Kina satsar mer på att skapa egen immateriell egendom kan det också resultera i att man respekterar andras egendom mer.
- Fast jag tror att USA fortfarande kommer att behålla försprånget när det gäller innovationer. Vi är fortfarande världsledande när det gäller att skapa nya omvälvande tekniska förändringar, nya affärsmodeller och nya sätt att tillverka produkter.
CIO: På tal om nya modeller, hur kommer IT-avdelningen att se ut om tio år?
RK: Vi kan titta på trenderna. En del av den utrustning som IT-avdelningen ägnar stor del av tiden åt idag, exempelvis routrar och servrar, kommer att försvinna. Det kommer inte att finnas några datorer på skrivborden. I slutet av det här decenniet kommer allt krafs på skrivborden att vara borta.
- Tekniken kommer att vara mycket mobil och så liten att den nästan inte märks. Alla kommer att vara uppkopplade. Skärmbilderna kommer att visas direkt på våra näthinnor. Vi kommer att ha mycket snabba uppkopplingar med hög bandbredd tillgängliga hela tiden. Tekniken kommer att finnas överallt.
CIO: Men vad ska IT-avdelningen göra?
RK: Den kommer att syssla med säkerhet, integritet och skydd, främst skydd mot fientliga program. Det är viktigt idag, men i framtiden kommer det att bli den absolut viktigaste samhällsfrågan. Vi kommer att ha program och teknik nära kroppen, och en dag inuti kroppen och hjärnan. Då blir det extremt viktigt att skydda sig.
- Jag tror att IT-folket måste börja se information i ett vidare begrepp, eftersom information kommer att vara företagens enda värdefulla tillgång. Det innebär också att informationsavdelningen blir allt viktigare.
CIO: Men vi människor då? Hur kommer vi att påverkas? Vad kommer vi att göra?
RK: Tekniken utvecklas exponentiellt, eftersom vi hela tiden bygger nästa teknikgeneration på det allra senaste. Den processen började i biologin. Det tog miljontals år för DNA att växa fram, men när det väl hade utvecklat en förmåga att lagra information och spara resultaten av tidigare utvecklingsförsök kunde DNA använda informationen i nästa steg, och då kom den kambriska explosionen.
- Samma sak sker inom tekniken. De första datorerna utvecklades på papper och sattes samman med skruvmejslar och kablar. Idag sitter en tekniker framför en dator och skriver in formler som påminner om programmering. Chipsen tillverkas och placeras ut automatiskt, så hela processen tar inte mer än ett par dagar eller veckor i stället för år.
- Att ta fram ny teknik sker redan idag i samarbete mellan maskin och människa. Jag tror att det är viktigt att förstå att teknik och samhälle är integrerade och att de bara kommer att växa samman mer och mer. Vi kommer närmare våra datorer.
- Jag pratade med en kvinna som sa att hennes sons bärbara dator var som en del av honom, en del som lika gärna kunde finnas i hans kropp. Och det kan snart vara verklighet. Inom tio till tjugo år kommer vi att kunna ha artificiell intelligens i våra kroppar.
- På 2020-talet kommer vi att ha miljoner eller miljarder nanorobotar, inte större än röda blodkroppar, i våra blodomlopp, som interagerar med neuronerna i hjärnan. Vår uppfattningsförmåga kommer att utökas enormt genom integrationen mellan biologi och maskin. Idag begränsas vår hjärna av sin uppbyggnad. Den använder elektrokemiska signaler för informationsbehandling, vilka är en miljon gånger långsammare än elektroniska kretsar, och den kan inte göra mer än cirka hundra biljoner kopplingar. Det kan låta mycket, men informationen lagras så ineffektivt att inte ens den verklige minnesmästaren kan hålla mer än 100 000 informationsstycken i huvudet samtidigt. Använder du Google idag har du en viss uppfattning om vad maskiner kan göra. I framtiden kommer vi kunna använda långt mer än de hundra biljonerna kopplingar i hjärnan och i stället få nya virtuella. När icke-biologisk intelligens väl får fäste i våra kroppar kommer allt att öka exponentiellt. När vi närmar oss 2030-talet kommer den mänskliga hjärnan att ha förbättrats med kraftfulla artificiella tankeprocesser.
- Så svaret på frågan är, om vi inte kommer att förbättra människan, utan bara fortsätter att bygga maskiner på samma sätt som idag, så kommer de att överträffa vår intelligens. Men det kommer inte att hända, vi är på väg att smälta samman med maskinerna.
CIO: När tekniken förändrar världen och oss människor så radikalt, kommer det inte att bli en väldig kulturchock?
RK: Nej. Processen kommer att gå väldigt smidigt. Om jag beskriver världen, som den kommer att se ut år 2030, verkar den väldigt annorlunda jämfört med idag. Men vägen dit består av tvåhundra små steg. Vart och ett av stegen kommer att vara av godo, verka vettigt, inte alltför omvälvande och de kommer att fylla ett verkligt och akut behov.
- Självklart kommer det att komma reaktioner mot förändringarna. Den antitekniska rörelsen kommer att bli större. Det finns en grundläggande filosofisk debatt om vi verkligen ska härska över världen eller om världen ska härska över oss, om vi ska försöka anpassa oss till den så kallade naturliga ordningen. Men enligt min åsikt är det unika och fascinerande med människan att vi försöker ta oss förbi våra begränsningar.
- En del menar att vi ska vara glada för våra begränsningar, men vi nöjer oss helt enkelt inte med att stanna på jorden, vi tänker inte heller hålla oss kvar inom de biologiska begränsningar vi har.
CIO: Är du inte tillräckligt smart redan?
RK: Absolut inte. Skojar du? Jag är intresserad av att spåra tekniktrender, vilket ofta innebär att jag får försöka få grepp om ett stort antal olika områden och discipliner. Det är egentligen motsatsen till vad många forskare gör, de inriktar sig i stället på allt smalare områden. Men jag är i stället nybörjare inom nästan alla områden jag tittar på.
CIO: Du verkar ha en enorm tro på att maskinerna kommer att hjälpa oss, men nyligen har det pratats en hel del om misslyckanden, framför allt inom biotekniken. Det finns varken botemedel mot cancer eller aids. Har tekniken svikit oss?
RK: Det där är rent nonsens. Vi befinner oss i bioteknikens barndom och vi har nyss lärt oss kartlägga DNA. Vi är inte klara med sammansättningen ännu och vi vet inte exakt hur proteinsyntesen fungerar. Idag börjar vi få maskiner som är tillräckligt kraftfulla för att simulera sekvensen av aminosyror i proteiner. Vi håller precis på att lära oss de processer för informationshantering som ligger bakom biologiska processer, sjukdomar och åldrande. Och vi börjar kunna sakta ner och stoppa en del av dessa processer.
- Idag håller läkemedelsföretagen på att ta fram piller som ska göra det möjligt för oss att äta hur mycket som helst utan att gå upp i vikt och mediciner som botar diabetes genom att rensa ut all överskottsglukos ur kroppen. Jag är övertygad om att vi inom tio år kommer att ha botemedel för de flesta av de sjukdomar som ligger bakom 95 procent av alla dödsfall idag. Vi har identifierat runt ett dussin processer som styr åldrandet och har strategier för att kunna vända på allihop.
- Jag tror också att vi inom tio år kommer att ha tagit fram en mus som inte åldras. Sen tar det mellan tio och femton år till innan processen kan överföras till människor.
CIO: Tror du att det någon gång kommer att lagstiftas om hur länge en människa får tillåtas leva?
RK: Inte om jag har något att säga till om den saken. Men visst finns det ett behov av döden. Vissa saker finns djupt inpräntade i oss. Livet är kort, man kan inte leva för alltid. Det enda som är säkert är döden och skatterna. Vi har hela den här så kallade "normala" livscykeln där vissa saker händer vid en viss ålder. Vi har normaliserat döden, vilket i mina ögon är en stor tragedi och en enorm förlust av kunskap och expertis. Döden har blivit något bra. Jag antar att det är det bästa om man absolut inte tror att det går att göra något åt den. Men det finns saker vi kan göra.
- Jag har skrivit en bok som kommer ut i höst som heter Fantastic Voyage. Där skriver jag att vi redan idag har verktyg för att sakta ner åldrandet så pass att till och med fyrtiotalister som jag kan hålla oss friska och vitala så länge att vi får vara med om hela den biotekniska revolutionen. Då kommer vi kunna återuppbygga våra kroppar och hjärnor.
CIO: Du ser ut att vara i bra form.
RK: Jag tar det här på allvar och jag vill verkligen kämpa för att stoppa åldrandet, eller åtminstone sakta ner processen.
- Jag gjorde nyligen ett test hos min hälsoexpert, som även är medförfattare till boken, för att se vilken ålder min kropp har. Det är en sammanställning av 20 olika tester och det visade att jag var 40 år. Jag är 56.
CIO: Vad gör du för att stoppa åldrandet?
RK: Jag har en speciell diet. Jag tar 250 olika kosttillskott varje dag och håller faktiskt på att programmera om mina biokemiska processer. En hel del människor tror att det som är naturligt är bra. Jag håller inte med, den biologiska evolutionen står inte på vår sida.
CIO: Men kommer det inte att finnas massa 120-åringar som inte har något att göra, eftersom så pass mycket kunskap kommer att lagras i maskiner?
RK: Till slut kommer skillnaden mellan en 120-åring och en 30-åring inte att vara särskilt stor längre. Eftersom vi kommer att tillbringa så stor del av vårt liv i virtuella verkligheter, kommer vi att kunna uttrycka oss på många olika sätt.
- Det handlar inte om vilka kunskaper en 120-åring har. Vi kommer alla att ha möjligheter att skapa kunskap och att utöka våra möjligheter ännu mer. Just det tror jag är den egentliga meningen med vår civilisation.
Av: Art Jankhe
cioreporter@idg.se
Översättning: Lotta Kempe
Fakta Raymond Kurzweil
Född: 12 februari 1948
Examen: 1970 MIT, studier i data och litteraturvetenskap
Verksamhet: Ray Kurzweil är en av pionjärerna inom artificiell intelligens. Han har bland annat utvecklat produkter inom optisk tecken-igenkänning, text till tal- syntes för blinda, röstigenkänning samt elektroniska keyboards. Dessutom har han startat flera företag, skrivit hundratals artiklar och ett antal böcker.
Bibliografi: The Age of Intelligent Machines, MIT Press 1990, The Age of Spiritual Machines , When Computers Exceed Human Intelligence, Penguin Books 1999, 10% Solution for a Helathy Life, Crown Publishers 1993
Aktuell med: Fantastic Voyage, Live Long enough to live forever, skriven tillsammans med doktor Terry Grossman.samt The Singularity is Near, When Humans Transcend Biology, 2005.
Webb: www.kurzweilai.net
Artikeln finns i tidningen CIO Sweden nummer 10 för 2004.
Här kan du prenumerera på tidningen.
Den här artikeln har null kommentarer:
Molnigt på idg.se?
