Betalsystemen gjorde sin debut där förstås, porrsajterna var först ut med att överlista sökmotorer och spamfilter, affiliatesystemen (länksamverkan) uppfanns inte av Amazon eller Tradedoubler, poppuppfönster utvecklades inte av Aftonbladet.

Redan för fem år sedan gjordes de första p-rullarna i hdtv-format och nu finns det studior som stoltserar med att helt ha övergått till att spela in i high definition.

Studior förresten? Vad är det? Allt oftare tycks det vara motsvarigheten till de där enmansflyttfirmorna som i USA brukar kallas Man with a van.

En kamera, ett kul koncept, ett bra domännamn och en ström av exhibitionistiska amatörer är allt som behövs för att producera ”content” i dag.

Jag är på filmfestival i Berlin när detta skrivs. Porrfilmfestival.
Fast det är inte en festival för porrfilm utan en filmfestival med temat porr.

Eller erotik brukar man kanske säga i de här kulturellare sammanhangen.

I samband med festivalen ordnade två smittande entusiastiska italienskor en kortfilmstävling på porrtemat. De delade ut filmkategorier till team som sedan fick 48 timmar på sig att filma, editera och producera varsin kortfilm på teman som ”Gangster porn”, ”Splatter porn”.

Filmerna var tvungna att innehålla repliken eller texten ”I’ll fuck anything that moves”, en plastkanin och en rosa triangel.
Lagen fick bara använda sin egen privata utrustning.

Alltså filmade ett team med mobiltelefon och lyckades få till en ganska proffsig film: Anna Khar och Robert Defcon körde
sig själva i huvudrollerna i ”Bagh-dad 2006” i kategorin ”Dadaist porn”.

En del i publiken klagade på att resultaten knappast var porr eftersom filmerna inte ökade några blodflöden att tala om.
Och så var det väl.

Men arrangörerna påpekade att det trots allt var en tävling för oberoende filmskapare med mer konstnärliga ambitioner.
Det intressanta var förstås snabbheten och den minimala
kostnaden.

Den som vill se det tämligen barntillåtna resultatet av 48-timmarstävlingen kan gå till www.cum2cut.net.

Digital teknik finns i var mans hand nu. Okej, resultatet av det där experimentet var femminuters kortfilmer. Ingen försökte replikera Sagan om ringen i källaren. Men kultur har i slutänden med tid att göra: Hur använder vi tiden?
Och om vi själva producerar allt mer innehåll och även ägnar mer tid åt att konsumera den typen av innehåll, vad blir då kvar för den traditionella innehållsindustrin?

Det är frågor vi bör ställa om vi gör som Spraycheferna föreslog: tittar på porrens utveckling.

Själv tror jag att delar av debatten runt fildelning handlar om att de motsträviga vill upprätthålla en gammal struktur där en liten elit styr industriell massproduktion av populärkultur. Det känns som om de inte hört talas om The Long Tail, där en massa ”verk” av stor mångfald konsumeras och produceras i små volymer. Internet håller på att bryta ned den där uppdelningen i aktiv producerande elit och passiv konsumerande befolkning.

Hmm, ja i övrigt kan jag från festivalen i Berlin rapportera att japanerna bräcker sig själva i att utveckla udda böjelser inom ”erotiken”.

Fast nakna människokroppar där det klättrar runt 2 000 kackerlackor och larver är inte speciellt tilltalande. Oavsett vad kropparna samtidigt har för sig.

Oscar Swartz är nätveteran, ekonom och skribent som även bloggar på swartz.typepad.com/texplorer