Privat, publikt eller hybrid – vilket moln är bäst? Så tycker leverantörerna.

Molnet är inte bara ”molnet”. Olika leverantörer arbetar med vitt skilda strategier, och här tar vi sju av dem på pulsen för att se vad de har att erbjuda i form av pub­lika, privata och hybrida moln.

I privata moln levereras tjänsterna på en infrastruktur dedikerad åt en enskild kund. Det molnet kan hanteras av kunden själv eller av tredje part, och det kan vara till för kundens anställda eller kundens kunder. Dell och HPE är två leverantörer som bygger privata moln.

Dell och HPE syr även ihop hybridmoln, där det blir möjligt att koppla ihop olika tjänster och molnleverantörer. Om även delar av kundens installerade it kombineras in, talas det om ”hybrid-it”. En annan strategi finns hos IBM och Oracle, som både erbjuder egna publika moln och bygger privata moln.

Föga förvånande är det gamla hårdvaruleverantörer som är mest entusiastiska kring privata och hyb­rida moln. Yngre leverantörer satsar mer på publika moln. En sådan är Amazon, som byggde så bra it-infrastruktur för sin egen e-handel att de beslöt sig för att sälja den som tjänst.

Nedan tar vi pulsen på sju leverantörer och ser på deras stratgei lite närmare!

Amazon / AWS: ”Full fart framåt”

1. Amazon är störst på publika moln, med god marginal. Enligt Gartner har Amazon Web Services (AWS) fem gånger mer datorkapacitet än de 14 närmaste konkurrenterna tillsammans. Och de växer – AWS omsatte nära 70 procent mer senaste kvartalet jämfört med 2015, och drar in ungefär en miljard dollar om året i vinst.

– Vi tog steget till molnet redan 2006. Sedan dess har vi haft en hög innovationstakt inom både SaaS, Iaas och Paas, säger Martin Elwin, chef över lösningsarkitekterna på AWS i Norden.

Idag finns det ett 60-tal huvudtjänster med en uppsjö underkategorier på AWS meny. Allt från Simple DB, som skalar och konfigurerar dator­kapacitet, till tjänster för ma­chine learning och IoT.

– 2006 började vi med IaaS i form av lagringstjänsten S3. Genom åren har lagringstjänsterna blivit många fler. Ett exempel är Block Storage som tillhandahåller lagringsvolymer, likt virtuella hårddiskar, för virtuella servrar upp till 16 terabyte, där data även kan krypteras. Därtill kan kunden långtidslagra under tuffa regulatoriska krav, säger Martin Elwin. 

Vad efterfrågas mest?

– Databastjänster. Att köra relationsdatabaser och Nosql-databaser som är skalbara och kan hantera olika typer av information. De tjänsterna växte med 113 procent mellan Q2 och Q3 och omsatte drygt en miljard dollar 2015, säger Martin Elwin.

AWS datahallar finns i tolv regioner i världen. Varje region har ett antal replikerade hallar. I Europa finns två regioner: Dublin och Frankfurt.

Kunderna är idag över en miljon, och finns i 190 länder. Typkunder är nyetablerade företag som inte har gamla system i ryggen, som Netflix och spelbolaget Supercell. Men i allt högre grad lyckas AWS locka etablerade företag som Ericsson, MTG och Postnord. I ryggen finns också ett partnernätverk av 200 leverantörer.

Hybrid-it är inget Amazon förespråkar. Tvärtom har de siktet inställt på att få storföretagen att ta sig ur sina legacysystem och flytta data och system till AWS.

– I framtiden är det få företag som har egna datahallar, de flesta applikationer hamnar i molnet. Vi är bara i början av den utvecklingen.

Vad gör AWS unikt? 

– Flera saker. Lång erfarenhet och högt utvecklingstempo – det saknar många molnleverantörer. Våra tjänster har både bredd och djup. Vi är lyhörda och utvecklar många nya tjänster baserat på kundernas idéer.

AWS ligger även i täten säkerhetsmässigt, anser han, med allt från certifieringar till partnerskap med säkerhetsleverantörer.

AWS har också en bred flora verktyg som ska låta kunderna få kontroll på sina molnmiljöer. Till exempel Cloudtrail, som loggar och analyserar api-anrop hos kunden, och Configmatic, som loggar alla förändringar i till exempel kundens brandvägg.

Hur ser prisbilden ut?

– Vi utgår från att varje molnkund betalar för det den använder. För lagring betalar man per gigabyte, för virtuella servar betalar man per timme, säger Martin Elwin.

2. Svenska City Networks är på väg att bli en rejäl uppstickare i molnet.
– Globalt dominerar de amerikanska jättarna. Vår strategi är att bli en farlig konkurrent i Europa. Vår omsättning växer med 40 procent om året, säger vd Johan Christenson.

City Network erbjuder infrastrukturtjänsten ”City Cloud”, med bland annat virtuella ma­skiner, nätverk, vpn, lagring, brandvägg och backup.

Johan Christenson framhåller att City Network bygger på den öppna plattformen Openstack.

– Openstack har öppna API:er. Det innebär att ingen kund blir inlåst, du kan byta leverantör när som helst. Hos många konkurrenter går inte det.

Ni är väl inte ensamma om Openstack? 

– Det stämmer. Men vi ligger i bräschen vad gäller regulatoriska krav för banker och försäkringsbolag, med vår tjänst ”City Cloud for Bank and Finance” som utgår från våra hög­sä­kerhets­hallar. Vi har två sådana hallar i Sverige.

Totalt har City Network 27 hallar, förenade i ett globalt nätverk. Kundernas data kan skickas snabbt och säkert fram och tillbaka, med skalfördelar som följd.

– Kunderna kan nå olika marknader med låg latens. Därtill blir de regulatoriska utmaningarna mindre eftersom globala projekt kräver lagring i olika delar av världen, säger Johan Christensson.

En tjänst kallad ”City Connect” låter en kund koppla upp sin egen datahall eller sitt kontor mot City Networks globala nät, och därigenom få ett eget privat nätverk.

– Ett svenskt företag som verkar i USA kan till exempel starta en filserver i vår hall i Los Angeles och nå servern från det svenska kontoret utan att behöva skicka och ta emot datatrafiken över internet, säger han.

Vilka är kunderna? 

– Främst myndigheter, hälso-, finans- och spel­företag. Att just spelföretag är en stor kundgrupp är en stor fördel, de pressar oss att ligga i framkant tekniskt. säger Johan Christenson.

När City Network började satsa i molnet 2009 ansåg många att molnet inte var säkert nog.

– Idag är det tvärtom. Ett företags it-miljö är ofta säkrare i molnet, med leverantörer som kan se till att företaget följer regulatoriska 
krav, säger Johan.

Men flytten till molnet går ofta stegvis, och kunderna behåller delar av den egna it-miljön. Därför kan de till exempel integrera sina egenutvecklade system till City Cloud. Andra hybridlösningar, som att både använda privata och publika moln, lär också leva vidare under många år, menar han.

– Nackdelen med privata moln är att man inte kan dela resurser som i ett publikt moln. Det innebär högre kostnader, mindre flexibilitet och begränsad skalbarhet. Därför blir det publika molnet vinnaren på sikt. Däremot tror vi att de flesta kunder anlitar olika leverantörer, och drar nytta av två eller till och med fler publika moln, säger han.

Då blir det strid på kniven för er leverantörer? 

– Vi konkurrerar och kompletterar. Vi varken vill eller kan alltid leverera allt som till exempel AWS och Azure erbjuder. Men å andra sidan har vi tjänster som de inte erbjuder, säger han.

3. Dell Tror på hybridlösningar som kombinerar egen hårdvara med privata och publika moln. Den typen av lösningar kommer att dominera för överskådlig framtid. I alla fall om vi ska tro Mathias Engstrand, ansvarig för enterpriselösningar på Dell.

– Vissa data vill man helt enkelt inte lägga i publika moln. Vi tror inte på inlåsning. Ur ett kundperspektiv tycker vi att det ska vara frihetsgrader att välja såväl hårdvara som moln, säger han.

Och Dell erbjuder heller inget eget publikt moln. I stället bygger de privata eller hybrida molnlösningar tillsammans med teknikpartners, ibland kombinerat med kundens egen hårdvara.

Dell kan också bygga publika moln åt andra. Målgruppen är alltså inte bara kunder med egna datahallar, utan också andra molnleveran­törer.

– Många vill använda tjänster från flera olika publika moln. Andra vill delvis ut i molnet, och behålla sin traditionella servermiljö, nätverksarkitektur och virtualisering. Ett annat exempel är att investera i ett eget privat moln och kombinera med publika moln, säger Mathias Engstrand.

Så ni tror rejält på hybrid it? 

– Ja, under åtskilliga år framöver. Många verksamheter har gjort stora investeringar on-premise. De vill till molnet, fast steg för steg. Publika molntjänster för it-utvecklare är så standardiserade att de inte alls passar allas behov, säger Mathias.

Dell tror på öppna standarder i molnet, för att slutkunder ska kunna rivstarta, bli flexibla och sänka sina it-kostnader. Och det ska vara lika enkelt att byta eller lägga till molntjänster oavsett leverantör.

När Dell bygger moln har de allt från så kallade referensarkitekturer till moduler med Dell-servrar, lagring och nätverk. En referensarkitektur innebär att Dell och teknikpartners designar, bygger, testar och optimerar hela lösningen, från moduler till fullt skalade lösningar som bygger på flera moduler. Teknikpartners för öppna moln är bland andra Vm­ware, Red Hat och Microsoft.

Vad används för att integrera en hybridlösning?

– Bland annat våra verktyg Boomi och Cloud Manager. Boomi gör det möjligt att förena alla molnkombinationer och on-premise. Cloud Manager ger enhetlig hantering av hybrida molnmiljöer, säger Mathias.

Hur kan kundernas installerade system framtidssäkras så att de kan kombineras med molntjänster?

– Poängen är att digitalisera och automatisera, ersätta äldre fysisk infrastruktur med vår mjukvarudefinierade infrastruktur baserad på servrar. Det bästa är en moduluppbyggd it-miljö där modulerna kan skalas linjärt. Då går det att bygga it-lösningar som snabbt kan anpassas till nya behov som molntjänster.

Det låter som nyinvesteringar? 

– Inte nödvändigtvis. Gamla applikationer kan används så länge de fungerar, och fasas ut successivt samtidigt som man bygger upp den nya mjukvarubaserade miljön. De flesta kunder har gjort på liknande sätt med servervirtualisering, säger han.

4. Hewlett Packard Enterprise, HPE, går på samma linje som Dell – hybrid it är det förhärskande under lång tid framöver. I år kommer 75 procent av all företags-it att levereras över privata och publika moln, som ofta kombineras med privat drift. Och över hälften av företagen anser att öppna standarder är viktigt i molnet. Det visar HPE:s egen kundundersökning ”Data & Cloud”.

– Även om moln blir en allt viktigare it-leverans kan vi inte glömma den klassiska it-infrastrukturen som många företag levt med i 30 år. Därför är vår strategi att vara kundernas hybrida expert, säger Peter Wer­denhoff, cloud lead hos HPE.

Tills nyligen hade HPE även den publika tjänsten Hpcloud. Den skrotades till förmån för en partnerdriven strategi, till exempel med Cloud 28+ där över 160 partners ingår.

HPE framhåller att varje kund är unik, och ska få den it-miljö som passar behoven bäst. Ambitionen är att kunderna ska hantera olika moln, kombinerat med befintlig it-miljö, under ett paraply.

– Tanken är att bygga en utvecklingsbar plattform för molnteknik som drar nytta av Openstack. Då blir det enklare att flytta laster och enklare livscykelhantering i hybridlösningen, säger Peter Werdenhoff.

Om en HPE-kund upplever att den installerade it-driften inte räcker till, kan första steget vara att bygga ett privat moln som standardiseras med HPE Converged System, optimerat för IaaS. Nästa steg kan vara en infrastruktur baserad på Openstack.

– För intern it-utveckling kan de satsa på Cloud Foundry, en PaaS-baserad utvecklingsplattform. På toppen av lösningen kan man införa cloud management-mjukvara för att bland annat kunna leverera tjänster inom den hybrida lösningen, säger Peter Werdenhoff.

Har ni it-stöd som är kompa­tibelt mellan privata och publika moln? 

– Ja, det heter Eucalyptus. Ett verktyg som smidigt kan migrera appar och data mellan till exempel det publika molnet AWS och ditt privata moln, säger Peter Werdenhoff.

Vad är det viktigaste för att lyckas med en hybrid lösning?

– Att bygga en öppen lösning, och att få ordning på sina processer.

Hur snabbt man kan sjösätta en privat eller hybrid lösning varierar med företagets affärsmodell. Om HPE:s kund i sin tur ska erbjuda molntjänster till andra kräver det mer arbete att få infrastrukturen på plats.

En sådan kund är IT-Total, som säljer molntjänster till slutkunder under namnet Cloudsystem. Cloudsystem är byggt med redundant och konvergerad HPE-infrastruktur i IT-Totals datahallar. Enligt IT-Totals webbplats kan slutkunderna få tillgång till molninfrastruktur och applikationer på minuter, snarare än veckor, genom att köpa hela eller enstaka it-funktioner, direkt via internet.

5. IBM som tidigare tjänat pengar på hårdvara, vill nu istället tjäna pengar på molnet. Vd Virginia Rometty har skyfflat in fyra miljarder dollar i nya fokusområden som moln, mobilitet och analys.

– Vi står redo för att möta marknaden. Kundernas resonemang om molnet går från att kapa kostnader till att effektivisera för att vinna konkurrensfördelar, säger Monica Claeson, molnaffärsutvecklare hos IBM.

IBM satsar brett, de både erbjuder publika molntjänster som SaaS, PaaS och IaaS och bygger privata moln. Jätten har köpt upp en rad bolag på molnområdet, senast Softlayer.

– Vår strategi är att etablera molnhallar i många länder för att få lokala förankringar. Nu bygger vi i en i Norge, säger Monica Claeson.

De idag 41 datahallarna förbinds av ett privat nätverk. Molnkunder som använder flera hallar kan nyttja nätet kostnadsfritt.

På PaaS-området samarbetar IBM med SAP och Oracle.

– Där är det stor efterfrågan på vår utvecklingsplattform Bluemix, en uppsättning plattformstjänster i molnet. Bluemix stödjer olika programmeringsspråk och används för att samla ihop olika molnbaserade funktioner, säger Monica Claeson.

Vad har IBM för privata moln? 

– Bland annat Cloudbuilder, som enkelt utryckt innehåller färdiga moduler. Det tar några timmar att starta grunden till ett privat moln. Ett annat exempel är Blue Box Local, en privat molnplattform som installeras i kundens egen datahall och driftas av oss, säger Monica, som även lyfter fram Watson-tekniken för smart analys.

Vad gör IBM unika i molnet? 

– Vi hjälper kunderna att utveckla och genomföra en molnstrategi. Vi kan införa governance kring molnet, kapa it-kostnader och införa modeller för hur it och verksamhet ska jobba kring molnet, säger hon.

IBM:s moln bygger på öppna standarder, så att kunderna inte ska bli inlåsta, utan kunna välja om och när de vill flytta sin last. De molnkunder som går i bräschen drar nytta av IBM:s resurser under tillfälliga lasttoppar. Till exempel hanteras Vasaloppets omfattande datamängder i IBM:s moln. Stora spelföretag ligger också i framkant.

Behöver alla företag molnet?

– Ja, helt eller delvis. Utan molnstrategi är det svårt att få till en flexibel it-miljö, och då bromsas företagets utveckling kring tjänster eller produkter. Det blir svårt att konkurrera, säger hon.

Vilken roll har CIO i företagets molnsatsningar?

– Att ta befälet för att införa en molnstrategi. Det kan handla om allt från integration till hur företaget ska kunna dra nytta av molnet för tempo och flexibilitet. CIO:n kan också syna hur molnet kan bidra till innovativa affärsmodeller.

Vad måste CIO:n ha koll på?

– Många verksamheter använder molntjänster utan att it vet om det. Det kan utsätta företaget för risk – för allt från säkerhetshål i molntjänsterna till brott mot personuppgiftslagen.

6. Microsoft satsar hårt i molnet, och det ger resultat. Molnplattformen Azure drog in 27 procent mer senaste kvartalet än samma kvartal 2015.

Azure erbjuder SaaS, PaaS och IaaS, uppdelade på ett 20-tal bastjänster som i sin tur är indelade i en uppsjö underkategorier.

– Först var molnet i princip lagring. Sedan en plats dit fler företag flyttade sin it för att vinna skalfördelar och skära kostnader. Nu börjar det bli en resurs i alla led och för alla användargrupper, säger Anders Wendt, affärsområdesansvarig för molntjänster hos Microsoft.

En stor kundgrupp för Azure är företag med verksamheter spridda i flera länder, säger han. Då Azure finns över hela världen kan de få bra svarstider överallt.

– Då Azure finns i fler än 100 datahallar i 22 regioner är det sällan långt mellan kundens kontor och Azure. I samma veva får kunden en skalbar och säker infrastruktur, säger Anders Wendt.

Vad efterfrågas mest i Azure?

– Den största volymen är infrastrukturstjänster som lagring och nätverk. Sedan kommer Compute, som virtuella servrar eller containers. [Containers är enkelt uttryckt mindre och effektivare virtuella miljöer för mjukvarutjänster.]

Snabbast växer plattformstjänster, PaaS, främst applikationsutveckling.

– Många använder idag PaaS för att utveckla företagsappar.

Anders Wendt lyfter fram bröd­företaget Polfärskt, som har en infrastruktur i Azure.

– Med en egenutvecklad app, smarta mobiler och affärssystem har Polfärskts fältsäljare uppnått mycket effektiva arbetsprocesser, säger han.

PaaS-tjänster kring big data och sakernas internet börjar också ta fart:

– Vi har en hel tjänsteportfölj för IoT med förkonfigurerade lösningar som fångar in och analyserar outnyttjade data, säger Anders Wendt.

När till exempel Skanska i USA bygger nära känsliga anläggningar som sjukhus använder de sensorer på arbetsplatserna som mäter vibrationer i realtid. Här använder de Azures IoT-tjänster. Medicintekniska Aerocrine har en lösning som analyserar strömmade IoT-data från instrument på bland annat sjukhus och kliniker. 

Azure har stöd för ett brett urval av operativsystem, programmeringsspråk, ramverk, verktyg, databaser och enheter. Även mjukvara från Red Hat är numera tillgänglig på Azure.

Azure började som publikt moln, men sedan några månader har Dell och Microsoft ett samarbete för hybridmoln under namnet ”Hybrid Cloud System”, med Dells hårdvara och Microsofts mjukvara. Här ska kunderna få i gång ett privat moln på tre timmar. För den som vill använda hybridmoln, och flytta data och tillämpningar mellan privata moln och Azure, finns lösningen Azure Stack.

7: Oracle släppte nyligen en molnbomb i form av tjänstesviten Cloud at Customer. Det handlar om ett privat moln som ger exakt samma infrastruktur och programvaror som i Oracles publika molnplattform.

– Vi bygger ett privat moln med hårdvara i kundens egen datahall, och kunden väljer tjänster från vårt publika moln. Betalningsmodellen är baserad på abonnemang, cpu-kraft eller trafik. Inlåsningseffekten blir minimal, säger vd:n Carl Frögelius.

Prislappen blir densamma som för att köpa tjänsterna i Oracles publika moln. Oracle äger all hårdvara och är driftansvariga.

– Det blir en enkel och smidig flytt till molnet. Igångsättning efter beslut handlar om några veckor, säger Carl.

Som många andra leverantörer har Oracle en strategi för hybrid it –en blandning mellan on-premise och olika moln.

– Det är en enkel match att flytta arbetsbelastningar mellan datacentret och Cloud at Customer-molnet, det är samma it-miljöer, verktyg och api:er. Det går att testa och utveckla databasen i det privata molnet och driftsätta den i datacentret.

Och poängen för kunden med Cloud at Customer är att du får kontroll över dina egna datamängder och kan dra nytta av publika molntjänsters fördelar, menar Carl.

Än så länge har inte Cloud at Customer-molnet alla 600 tjänster som finns i Oracles publika moln. Idag finns tjänstegrupperna infrastruktur, data management, applikationsutveckling, it-management och affärssystemsintegration. Men fler tjänster är på gång, till exempel soa, api-hantering och IoT.

Oracle kan även bygga upp ett privat moln för kundernas egna molntjänster. I så fall äger kunden hårdvaran, och driftar lösningen själva.

En annan bit i Oracles pussel är mellanprogram för integration mellan olika molnleverantörer. Här ser de ett växande behov.

– Konkret innebär mellanprogrammen att användarna bland annat får gemensam inloggnings- och säkerhetslösning, oavsett vem som levererar molntjänsten, säger Carl.

Vad erbjuder Oracle som ingen annan gör? 

– Kompletta sviter av molntjänster för hela företaget, där all mjuk- och hårdvara hänger ihop. Det ger oss stora kostnads- och skalfördelar. Vi kan till exempel leverera en likadan lagringstjänst som Amazon erbjuder till en tiondel av deras pris.

Hur ska en CIO göra för att komma igång med molnet?

– Ha en strategi för molntjänster! Annars kan verksamheten köpa dem utan it:s kännedom. Välj ut ett antal icke-kritiska molnapplikationer, och pröva dig fram. Och förenkla för användarna så långt det går. Komplexitet motverkar digitaliseringen, säger Carl Frögelius.