Hårddiskens direkta föregångare var trumminnet, en motordriven metallvals belagd med ett magnetiskt material. Senare trumminnen utrustades med en rad fasta läs- och skrivhuvuden, vilket snabbade upp arbetet. Huvudet behövde in leta efter en adress, bara vänta tills valsen hade roterat ännu ett ett varv.
Trumminnet lär ha uppfunnits i Österrike på 1930-talet men det var i de första datorbyggena under slutet av 1940-talet och början på 1950-talet som trumminnena kom i bruk. Enligt legenden bestod det första trumminnet i USA av en vals belagd med bandspelartejp (från en erövrad tysk bandspelare) och ett magnethuvud från en trådspelare!

Svenska konstruktörer
IBM lanserade sitt trumminne 1950 och byggde sin ”Magnetic Drum Data Processing Machine” kring trumminnet 1953. Samma år började bygget av vår pionjärdator Besk, som försågs med en trumma som sekundärminne. Det var den gängse funktionen men i Besks lillebror Smil i Lund användes trumminnet som primärminne!

Vinjettbilden visar trumminnet från Sara, den Beskkopia som byggdes åt Saab. Datasaabs vänner återfann 2008 det i ett uthus i Vånga utanför Linköping. Trumman byggdes av Saab medan magnethuvudena köptes från Philips. Den roterade med 50 r/s och hade "256 kanaler à 32 helord om 40 bitar". Med dagens termer rymde det 41kilobyte.

Besks trumminne konstruerades av Erik Stemme, men även Olle Karlqvist, som varit med att bygga Bark, spelade en viktig roll. Nu upptäckte han vissa magnetiska fenomen när han justerade läs- och skrivhuvudet och fann hur man kan beräkna magnetfälten.

Han publicerade sina rön 1954. Sedan dess har ”the Karlqvist field” varit ett levande begrepp för alla som konstruerat magnethuvuden – kanske blir det allt viktigare i takt med att komponenterna krymper i storlek. Till och med Venkat Rau, en indisk forskare på KTH som tillhör världseliten när det gäller spinntronik, nämner Karlqvist med högaktning!

Även om datorerna blev få så blev Erik Stemmes och Gunnar Stenudds karusellminne, stans och läsare för hålremsor stora svenska exportframgångar. Men de cementerade också svensk datortillverkning vid tekniker som snabbt blev föråldrade, vilket bidrog till att verksamheten upphörde under 1970-talet.

Facits karusellminne ECM 64 nedbringade söktiden. I stället för ett långt band fanns här 64 små rullar med 8,5 meter åttakanalers band vardera. För att läsa ett visst band vreds karusellen så att rätt spole hamnade nederst. En tyngd i den fria änden av bandet drog ut det och ned i en mekanism med ett läs- och skrivhuvud. Därefter snabbspolades bandet tillbaka. Medelsöktiden var två sekunder och lagringsutrymmer fyra megabyte. Styrsystemet var helt transitoriserat. Både hela karusellen och enstaka spolar kunde bytas. Läs broschyr och teknisk beskrivning under rubriken Facit.

Skivornas intåg
Det första skivminnet Disk File bestod av en packe skivor och ett läs- och skrivhuvud som fälldes ut och stegade upp eller ner utanför skivtraven.

Med den andra generationen hårddiskar från infördes flera huvuden, och nästa steg i utvecklingen blev IBMs Winchesterskivor där diskpacken delats i två: en fastmonterad i det tvättmaskinstora skåpet, den andra utbytbar.

1975 kompletterade Storagetek sina ”pluggkompatibla” bandstationer med skivsystem. IBM fick plötsligt konkurrens. Seagate var förmodligen först med en pc-kompatibel hårddisk men fick snabbt sällskap.

2002 sålde IBM, som då var världens största hårddisktillverkare, huvudparten av sin hårddiskverksamhet till Hitachi. Försäljningen förvånade omvärlden nästan lika mycket som några år senare när också Thinkpad försvann till Asien.

Computer Sweden 2002